Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sedelutgivning - Sedelära - Sederholm, släkt - Sederholm, 1. Johannes - Sederholm, 2. Gustaf - Sedes - Sedes apostolica - Sedgwick, Adam - Sedgwick, Anne Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923 Sedelära-
av alla betalningsmedel i den allmänna rörelsen.
Sedan mer än 200 år har därför s. underkastats
statlig ordning och kontroll. Antingen ha statsmak-
terna skaffat sig egna inst., som oftast med mo-
nopolrätt omhänderhaft hela s., el. också ha de
lämnat föreskrifter åt andra företag att driva
sedelrörelse, så att det allmänna intresset i sam-
band därmed blivit tillvarataget under statligt
övervakande. I båda fallen har s:s säkerställande
varit ett problem, som ständigt erbjudit stora
svårigheter. I olika länder ha olika system ut-
bildats, vilka lagt huvudvikten på den ena el.
den andra av dessa synpunkter, ehuru de i allm.
haft gemensamt, att s. skulle vara mer el. mindre
nära bunden vid den utgivande bankens guldkassa
i första hand (primär täckning) samt vid
andra särsk. angivna tillgångar i andra hand
(supplementär täckning). De mera ton-
givande systemen ha varit: 1) Det engelska
systemet, byggt på den s. k. Peels bankakt (1844).
I denna ingick den bestämmelsen, att sedelcirkula-
tionen skulle vara säkerställd av motsv. belopp i
guld hos Bank of England, utom av den fordran,
som banken sedan 1833 ägde på engelska staten;
beloppet för s. utgjorde således en fast kon-
tingent. 2) K votdelssystemet, med
krav på guldtäckning av minst Vs av s., varjämte
de återstående skulle ha täckning i andra till-
gångar. 3) Det franska systemet, som saknade
bindande föreskrifter om s:s säkerställande i an-
nan mån, än att förrådet av guld och silver samt
av växlar hos Banque de France ständigt skulle
vara tillräckligt för inlösen av utelöpande sedlar
samt att s. icke finge överstiga ett fastställt maxi-
malbelopp. Dessa system ha sedan i olika länder
kombinerats och kompletterats med ytterligare
bestämmelser, t. ex. med beskattning av belopp,
överskjutande en viss fastställd gräns, och krav
på den supplementära täckningens sammansättning
i silver, värdepapper och fordringar. Sålunda till-
lämpas i Federal Reserve-bankerna i U.S.A. kra-
vet på guldtäckning av minst 40% av s., var-
jämte den supplementära täckningen skall ut-
göras av obligationer el. växlar. I vissa län-
der är ett bestämt belopp fixerat utöver
guldkassans storlek, en s. k. indirekt kon-
tingent, vilken endaSt i särsk. svåra tider un-
der vissa förhållanden kan ökas. En sedelutgi-
vande bank kan givetvis icke låta hela sin s.-rätt
tagas i anspråk, då detta vore liktydigt med en
riskfylld begränsning av den likvida ställningen,
utan måste alltid hålla en viss marginal outnytt-
jad, en s. k. s e d e 1 r e s e r v. Erfarenheten har
visat, att varken det ena el. det andra systemets
täckningsbestämmelser kunnat upprätthållas i
särsk. kritiska tider utan måst suspenderas el.
kompletteras med tillfällig emissionsrätt. Sålunda
måste i England staten själv under 1 :a världs-
kriget utge s. k. currency notes till belopp ända
upp till 3 ggr den guldtäckta s.-rätten i Bank of
England, och efter krigets slut ändrades även
centralbankens s.-bestämmelser så, att en fast-
ställd indirekt kontingent av dyl. currency notes
skulle ingå i s.-rätten vid sidan av den guldtäckta
emissionen. I de flesta andra länder ha i takt med
-Sedgwick 924
penningvärdets fall, särsk. efter 2:a världskriget,
bestämmelser om viss guldtäckning uppmjukats
dels av nödtvång (brist på guld, som till största
delen hopats i U.S.A.), dels emedan den uppfatt-
ningen alltmer gjort sig gällande, att sedlars vär-
de baserar sig på ett lands samlade ekonomiska
resurser och dess soliditet, medan guldet har sin
betydelse vid utjämnandet av betalningsbalanser
länder emellan. Se även Sveriges riksbank.
Sedelära, se Etik.
Sederholm, svensk-finländsk släkt, härstam-
mar från Stockholm. En medl. av den finländska
grenen, prokuratorn i senaten Carl Adolf Teodor
S. (1824—1911). adlades Cederholm.
1) Jakob Johannes S., finländsk geolog
(1863—1934). Lärjunge till bl. a. W. C. Brög-
ger, blev S. 1888 statsgeolog vid geologiska kom-
missionen i Finland och var dess dir. från 1893
till sin död; fil. heders-dr i Uppsala 1932. S.
har å ena sidan mer än någon äldre el. samtida
geolog bidragit till klargörandet av Finlands
geologi och den ställning Finlands geol. bild-
ningar intaga till motsv. formationer i andra
delar av Fennoskandia samt påvisat viktiga re-
lationer mellan Finlands geografiska förhållan-
den och dess geologiska byggnad. A andra sidan
förde beskaffenheten av Finlands berggrund S.
till ett alltmer fördjupat studium av urberget och
dess uppkomst. Han har vid tolkningen av det-
samma framgångsrikt hävdat det aktualistiska be-
traktelsesättet och påvisat, att det i Finlands ur-
berg förekommer mer el. mindre omvandlade
äkta sediment och yteruptiv. Studiet av de för-
ändringar, som urbergets bergarter undergått,
förde S. till ett i väsentliga drag nytt system för
de processer, genom vilka urbergets metamorfos
enl. S:s uppfattning måste förklaras (se den
grundläggande avh. ”Om granit och gnejs”, 1907,
m. fl. arbeten). S. hade även konstnärliga, sociala
och politiska intressen; 1905—06 var han riks-
dagsman i borgarståndet. Under åren efter 1 :a
världskriget hade han uppdrag av N. F :s råd för
återuppbyggandet av Albanien. För Finland ut-
förde han ett flertal politiska uppdrag i utlandet.
2) Gustaf Robert S., politiker (1868—1939),
1894—1914 förvaltare och arrendator på Ålberga
gård i Södermanland, från 1914 ägare av denna.
Medl. av F. K. (högern) 1919—39, landshövding
i Södermanlands län 1927—35.
Sedè’s (av lat. sedécimo), bokformat, som upp-
står därigenom, att tryckarket vikes i sexton blad
(trettiotvå trycksidor).
Sèdes aposto’lica, lat., ”det apostoliska sätet”,
påvèstolen.
Sedgwick [se’d?coik], Adam, engelsk geolog
(1785—1873), från 1818 Woodwardian prof, i
Cambridge. S. ägnade största delen av sitt arbete
åt utredandet och klassifikationen av de kambro-
siluriska och devoniska systemen i England.
Sedgwick [seQ^coik], Anne Douglas, eng-
elsk författarinna (1873—1935). Hon skrev över
20 moderna romaner och slog igenom med ”Tante”
(1911). Bland hennes senare verk märkas ”The
little French girl” (1924; ”En liten fransk flicka”,
1926), ”Dark Hester” (1929; ”Det befriade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
