Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scott, Robert - Scott, Sir Walter - Scout - Scoutfrämjandet - Scoutrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
S cott—S coutr öreisen
912
Scott [-å-], Robert Falcon, engelsk syd-
polsfarare, sjöofficer (1868—1912). Han ledde
1901—04 den engelska sydpolsexpeditionen med
”Discovery”. Färden skildrades i ”The voyage
of the Discovery” (2 bd, 1905). En ny expedition
under hans ledning
utgick med ”Terra
nova” 1910; i nov.
1911 anträdde S. med
fyra följeslagare släd-
färden mot polen. På
hemvägen omkommo
alla. En efterforsk-
ningsexpedition fann i
nov. 1912 liken av S.
och två kamrater.
Färden skildrades i
den • postumt utg.
”Scott’s last expedi-
tion” (1913). S. är en
av polarforskningens
mest imponerande gestalter både som ledare och
människa.
Scott [-å-], Sir Walter, skotsk skald och
romanförfattare (1771—1832). Under barndomen
sjuklig, fick han växa upp på landsbygden vid
Tweeds stränder. Där vaknade hans sinne för
naturens skönhet och Skottlands förgångna. Han
läste allt slags romantisk litteratur och ansågs
som god berättare, intresserade sig livligt för
genealogi och dechiffrerade gärna gamla manu-
skript. 1787 upptogs han på faderns affärskontor
men föredrog att gå advokatvägen. Efter univer-
sitetsstudierna var han sheriff och rättssekr.,
men hans håg stod till litteraturen. S:s litterärt
historiska intresse ledde till samlingen av skotska
gränsboballader, ”Minstrelsy of the Scottish bor-
der” (3 bd, 1802—03). 1805 utkom hans första
självständiga dikt, ”The lay of the last minstrel”.
Med denna framstod han plötsligt som en av Eng-
lands förnämsta skalder. ”Marmion” (utg. 1808)
och ”The lady of the lake” (1810) lockade besö-
kande i mängd till de skotska skådeplatserna för
dessa epos. Under intrycket av Byrons fram-
gångar övergav S. emellertid snart denna dikt-
form. 1805 hade han börjat ”Waverley” men var
ej nöjd därmed. Nu återfann han händelsevis
manuskriptet och fullbordade snabbt romanen,
som utkom anonymt 1814. Därefter följde raskt
bl. a. ”Guy Mannering” (1815), ”The antiquary”
(1816), ”Old Mortality” (s. å.), ”Rob Roy”
(1817), ”The heart of Midlothian” (1818), ”Ivan-
hoe” (1819) och ”Quentin Durward” (1823). S:s
arbeten ha översatts till sv. redan från början av
1820-talet; saml. uppl. i 26 bd 1853—58, nya uppl.
1877—83.
Med dessa verk skapade S. en ny diktart, den
historiska romanen, vartill blott ansatser förut
funnits. Han förenar här riddarromanernas ro-
mantik med den borgerliga romanens realism.
Vad man kan förebrå honom är en viss tyngd i
framställningen, som numera berövar honom
många läsare. Som karaktärsskildrare kan han
ej framställa själslivets djupare rörelser och li-
delsernas spel, men hans gestalter äro livligt
uppfattade och klart tecknade — ofta med humor.
Ett helt galleri av gestalter från samhällets olika
kretsar vittnar om hans omfattande människokän-
nedom. — S:s romaner ha utövat ofantligt infly-
tande över hela den bildade världen. Direkt litte-
rär påverkan från S. röjer sig i den svenska
litteraturen från G. W. Gumælius till bl. a. Rune-
berg, V. Rydberg och Fröding. S. har även ut-
övat inflytande på historieskrivningen. Hans
framgång var stor, och han överhopades med
hedersbetygelser. Hans honorar voro också oer-
hörda (1820—25 över 10,000 pd st. årlig inkomst).
Dessa pengar använde han till utvidgning och för-
sköning av slottet Abbotsford. Det stod färdigt
1824, uppf. i gotisk stil med marmorgolv och rikt
snidade trätak, vapensköldar, rustningar och jakt-
troféer. Där levde S. som en furste och utövade
stor gästfrihet. — 1826 gjorde emellertid hans
förläggare och hans kompanjoner konkurs, och
S. fann sig plötsligt i en skuld på 130,000 pd st.
(ung. 2,340,000 kr.). Han beslöt att med sin
penna betala denna skuld. Utom romaner skrev
han under dessa år historiska arbeten, ss. ”The
life of Napoleon” (9 bd, 1827). Trots vänners
och läkares varningar ville han ej unna sig någon
vila. Först 1831, efter upprepade slaganfall, lyss-
nade han till läkarnas råd att resa till Södern.
— De förnämsta uppl. av S:s arbeten äro ”The
border edition” (48 bd, 1892—94), ”Oxford edi-
tion” (24 bd, 1912); ”The miscellaneous prose
works” utgåvos 1827, 1834—71, ”Poetical works”
av Lockhart (12 bd, 1833—34)- Hans dagböcker
1825—32 utg. av D. Douglas (2 bd, 1890), som
även utgav hans ”Familiar letters” (2 bd, 1893).
— Biogr.: J. G. Lockhart, ”Memoirs of the life
of Sir W. S.” (7 bd, 1837—38; i utdrag 1880);
O. Sylwan, ”W. S. och hans romaner” (1922);
E. Lindström, ”W. S. och den historiska romanen
och novellen i Sverige intill 1850” (1925).
Scout [skåut], eng., ”spejare”, ”kunskapare”;
gosse (eng. boyscout) el. flicka (eng. girl-guide,
av guide, vägvisare), som deltar i scoutrörelsen
(se d. o.).
Scoutfrämjandet, organisation, bildad 1936,
med ändamål att ekonomiskt stödja Sveriges
scoutförbund och Sveriges flickors scoutförbund.
Scoutrörelsen, en ungdomsrörelse, grundad
av den engelske generalen Lord Robert Baden-
Powell of Gilwell 1907. Rörelsen innebär ett
uppfostringssystem, genom vilket man med
hjälp av snart sagt allt, som tilltalar pojksinnet,
söker fostra de unga till pålitliga, ansvarskän-
nande ynglingar och män. Lägerliv och över
huvud liv i det fria ingår i stor utsträckning
som uppfostringsmedel, varigenom pojkarna vän-
jas att reda sig själva och att utan tvekan gripa
sig an med vad slags arbete som helst. Ytterst
syftar s. till daning och utveckling av karaktären
i god riktning. Fostran till sanningskärlek och
hjälpsamhet, handlingskraft och initiativ går som
en röd tråd genom all verksamhet inom s. I för-
hållande till hem och skola vill s. utgöra komple-
ment till dessa. S. bygger så gott som uteslutande
på pojkens egna intressen och söker på vägar, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
