Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Befolkning och bebyggelse - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Schweiz
878
Schweiz’ politiska indelning, areal, folkmängd, folktäthet samt befolkningens fördelning med hän-
syn till religion och språk.
Kanton Areal (km*) Folk- mängd inv. (1950) Inv. per km! (1950) Religion (1941) Språk (1941)
prote- stanter °/o kato- liker •/. tyska % - v iranska °/o itali- enska •/. räto- romans- ka •/.
Aragau 1,404 300,782 214 57,8 4 98,1 0,2 0,7 0,1
Appenzell: Ausserrhoden 243 47,938 198 86,» 13,8 99.» 0,3 0,5 0,1
Innerrhoden 173 13,427 78 3,8 96,0 99,8 0,1 0,2 0,1
Basel: B.-Stadt 37 196,490 5,311 64,» 3°,’ 93,8 3,8 1,8 0,2
B.-Land 427 107,549 252 75,» 23,8 96,8 1,9 1,0 0,1
Bern 6,884 801,943 117 85,8 13,8 83,6 15,8 0,7 0,1
Fribourg (Freiburg) 1,671 158,695 95 13,5 86,» 32,8 66,8 0,6 0,0
Genève 282 202,918 719 54,8 41,8 I3,« 80,6 4,8 0,1
Glarus 685 37,663 55 68,4 3<>‘ 96,0 0,4 3,1 0,3
Graubünden 7,U4 I37,ioo 19 51,8 48,» 54,» 0,6 12,8 3I»>
Luzern 1,492 223,249 150 13,« 86,2 97,8 0,9 1,2 0,1
Neuchåtel 800 128,152 160 83,5 15,8 11,2 86,9 1,6 0,0
Schaffhausen 298 57,515 193 78,2 21,0 96,8 1,0 2,3 0,1
Schwyz 908 71,082 78 6,5 93,8 97,8 0,5 1,4 0,2
Solothurn 791 170,508 215 40,5 58,8 96,8 2,8 1,2 0,1
S:t Gallen 2,014 309,106 154 39,8 59,8 97,» 0,4 1,2 0,3
Ticino (Tessin) 2,813 175,055 62 5,8 92,8 8,1 1,1 90,3 0,1
Thurgau 1,006 149,738 149 67,0 32,» 97,8 0,5 1,4 0,1
Unterwalden: Nidwalden 275 19,389 71 6,8 93,8 98,» 0,7 0,8 0,1
Obwalden 493 22,125 45 4,8 95,» 98,5 0,6 0,7 0,1
Uri 1,074 28,556 27 8,» 91,8 96,5 0,7 2,3 0,4
Vaud (Waadt) 3,209 377,585 118 82,1 16,7 10,9 86,1 1,9 0,1
Valais (Wallis) 5,235 159,178 30 3,« 96,1 33,8 65,5 1,2 0,0
Zug 240 42,239 176 14,8 84,. 96,» 0,9 2,1 0,2
Zürich 1,729 777,002 449 74,s 23,1 95,1 1,9 2,2 0,3
Hela Schweiz 41,295 4,714,992 114 57,« 41,1 72,8 20,7 5,1 1,1
siffra för städerna var 1,170. I slutet av 1800-
talet sjönk födelsetalet, varigenom den starka be-
folkningsökningen under 1800-talet avtog och det
procentuella antalet överåriga snabbt ökade. Se-
dan 1940 öka åter födelsetalen (1940 15,2 °/oo,
1950 18,1 %o). — Spädbarnsdödligheten har kraf-
tigt nedgått och är jämte Sveriges den lägsta i
världen.
1900 levde 50,8% och 1950 41,7% av befolk-
ningen i orter belägna mer än 500 m ö. h. Motsv.
siffror för orter över 1,000 m var 4,8 och 3,9%.
— 1950 bodde 1,720,057 inv. i städer, därav en-
dast 470,611 i städer med högst 30,000 inv., och
2,994,935 på landsbygden. Medelvärdet för folk-
tätheten i S. uppgick 1950 till 114 inv. per km2.
Denna siffra är dock blott en abstraktion. Ej
mindre än c:a 9,300 km2 el. 25% av hela arealen
äro improduktiv mark. Även stora delar av det
övriga S. äro av mindre värde för befolkningens
försörjning. Drygt 20% av arealen äro obebodda,
och ytterligare 20% hysa befolkning endast på
sommaren, mest i form av fäbodfolk och herdar.
Antalet småstäder är stort. Huvudstaden i den
stora kantonen Graubünden, Chur, hade 1950
19,382 inv., och en del andra kantonala huvud-
orter, d. v. s. centra för en omfattande kantonal
självstyrelse, ha mindre än 5,000 inv. Största
städer äro Zürich (390,000 inv.), Basel (184,000),
Bern (146,000), Genève (145,000), Lausanne
(107,000), S:t Gallen (68,000), Winterthur
(67,000) och Luzern (61,000). Av mera kända
turiststäder ha Lugano 18,122 inv., Bellinzona
12,060, Sion 10,904, Davos 10,433 och Schwyz
10,259 inv. (1950). S :s mest kända natursköna
trakter äro glest befolkade och sakna helt större
el. medelstora städer.
Näringsliv. Jordbruk. Fram till 1 :a världs-
kriget hade import av billig spannmål från länder
med gynnsammare betingelser och med lägre ar-
betslöner än S. medfört en övergång från jord-
bruk till boskapsskötsel, vilket bäst svarar mot
landets klimat och jordens beskaffenhet. % av
S :s areal ha dessutom en för sädesodling på dessa
breddgrader och dessa höj dlägen olämpligt stor
nederbördsmängd på över 1,000 mm. Under de
båda världskrigen utökades emellertid spannmåls-
odlingen väsentligt, och åkerarealen ökades från
209,300 har 1939 till 342,900 1946 men har sedan
minskats (1950 255,800 har). Utökningen av åker-
arealen vissa år sker huvudsaki. på vallens be-
kostnad, och denna expanderar då på ängsarealen.
Vallen räknas i S. på gr. av den ytterst sparsam-
ma jordbearbetningen ej till åkerarealen. Odlings-
värd, ej i anspråk tagen annan mark saknas näs-
tan helt i detta urgamla kulturland, men i Valais
vinnes understundom åker genom konstbevattning.
I andra trakter åter pågår torrläggnings- och ut-
dikningsverksamhet men är i stort sett avslutad.
— S. är ett typiskt småbrukarland. Av 238,481
brukningsenheter 1939 hade endast 42,078 el.
17,6 °/o mer än 10 har odlad jord, och endast
2,675 el. något mer än P/o hade mer än 30 har.
Största antalet över 30 har finns i kantonerna
Bern, Luzern, Fribourg, Vaud, Neuchåtel och
Genève, vilket delvis beror på feodala traditioner.
I Ticino är veteodlingen utan betydelse. Vår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
