Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sarton, George - Sartre, Jean-Paul - Sarv - Sarvig, Ole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Sartre—Sarvig
758
Andrea del Sarto: Jesu födelse. Detalj av fresk i San-
tissima Annunziata, Florens.
1920, prof. 1940—49, har, understödd av Carnegie
Inst. i Washington, utfört banbrytande forsk-
ningar inom lärdomshistorien, som fått sin första
moderna samlingsplats i de av S. grundade
tidskr. Isis (1913 ff.) och Osiris (1936 ff.). S.
har skrivit en stort anlagd resonerande katalog
över källor och litteratur till den västerländska
vetenskapens historia, ”Introduction to the history
of Science” (3 d. i 5 bd, 1927—48), som hunnit
fram till 1300-talets slut. S. har vidare behand-
lat lärdomshistoriens uppgift, program och me-
toder i ”The history of Science and the new
humanism” (1931), ”The history of Science and
the problems of to-day” (1936), ”The study of
the history of mathematics” (s. å.), ”The study
of the history of Science” (s. å.) och ”The life
of Science” (1948). Jämte andra grundade S.
1928 International Academy of the History of
Science.
Sartre [sartr], J e a n-P a u 1, fransk filosof
och författare (f. 1905). S. är född i Paris i
en typiskt borgerlig familj. Efter universitets-
studier verkade han en tid som lärare i filosofi
i landsorten. Han studerade 1931 som stipendiat
vid Inst. franqais i Berlin tyska språket och lit-
teraturen, varvid han
lärde känna nya rikt-
ningar inom tysk filo-
sofi, var sedan filoso-
filärare vid gymnasier
i Paris, blev mobilise-
rad 1939 och hörde till
de trupper i Maginot-
linjen, som kommo i
tysk fångenskap; fri-
given 1941, deltog S.
som skribent aktivt i
den franska motstånds-
rörelsen på dess kom-
munistiska flygel, var
lärare till 1944, efter
vilket år han helt ägnat sig åt sitt mångsidiga
och inflytelserika författarskap. Påverkad från
skilda håll, bl. a. av Kierkegaard, Husserl, Jaspers
och Heidegger, utvecklade S. en starkt personligt
formad filosofi, den s. k. existentialismen (se
d. o.), som blev bestämmande för hans skönlitte-
rära produktion och hans verksamhet som litte-
raturkritiker och politisk-sociologisk skribent och
som han småningom framlade i en rad teoretiska
arbeten, bl. a. ”L’ètre et le néant” (1943), S:s
filosofiska huvudarbete, och ”L’existentialisme
est un humanisme” (1946; sv. övers, s. å.). Det
äckel inför det traditionsbundna, ”vanliga” livet,
som tydligen är en grundupplevelse hos S., tol-
kade han i sitt skönlitterära debutverk, en roman
i jagform, ”La nausée” (1938; sv. övers. ”Äck-
let”, 1949), som strax gjorde S. till en av de
mest uppmärksammade förf, i nyare fransk litte-
ratur. Nära besläktad i stämning och stil med
debutromanen var novellsaml. ”Le mur” (1939;
sv. övers. 1946), där han skildrade människor i
skräck och själsligt förfall. Den ännu ofullbor-
dade romansviten ”Les chemins de la liberté”
(1, ”L’åge de raison”, 1945; sv. övers. ”Mogen
ålder”, 1947; 2, ”Le sursis”, 1945; sv. övers.
”Fristen”, 1949; 3, ”La mort dans l’åme”, 1949)
är en brett upplagd skildring av tiden från 1938
fram under 2:a världskriget. S:s dramatiska pro-
duktion har blivit än mer uppmärksammad än
hans episka författarskap. Han har skapat flera
intensiva scener och figurer i ”Les mouches”
(1943; sv. övers. 1946), där han effektivt ut-
nyttjar den antika Orestes-sagan, ”Huis clos”
(1944; sv. övers. ”Inför lyckta dörrar”, 1946),
en intensiv enaktare om hur människor kunna
plåga varandra, ”La putain respectueuse” (1946;
sv. övers. 1947), där han kritiskt belyser inställ-
ningen till negrerna i U.S.A. ”Mort sans sépul-
ture” (1946; sv. övers. ”Döda utan gravar”,
1947), som har motiv från franska motstånds-
rörelsen, ”Les mains sales” (1948), som ger en
bild av bolsj evikisk hårdhänthet, och ”Le bon
Dieu et le diable” (1951), där han i anti-
kristen anda behandlar det gamla problemet
om ont och gott. Från slutet av 1940-talet
har S. intresserat sig för filmen och skri-
vit filmscenariot ”Les jeux sont faits” (1947;
”över alla gränser”) samt filmatiserat sina skå-
despel ”Les mains sales” och ”La putain respec-
tueuse”. Sedan 1945 utger S. månadsskriften Les
temps mödernes. — S. har blivit mycket olika
bedömd. Han har haft anhängare framför allt
bland ungdomen; ett livligt diskuterat inslag i
den andra efterkrigstidens Paris utgjorde S.-
efterföljarna, som hade sitt samlingsställe på Café
de Flore vid Saint-Germain-des-Prés. Oppositio-
nen mot S. har främst kommit från konserva-
tivt och kyrkligt håll, men på senare tid har S.
också häftigt angripits av kommunisterna. —
Litt. (se även Existentialism): R. Campbell,
”J.-P. S. ou une littérature philosophique” (2:a
uppl. 1945); R. Las Vergaus, ”Uaffaire S.”
(1946).
Sarv. 1) Fiskart av mörtsläktet (se d. o.)
bland karpfiskar, utmärkt av högröda buk- och
analfenor. — 2) Rentjur.
Sarvig [-ig], O 1 e, dansk författare (f. 1921).
S. är sedan 1950 konstrecensent i tidn. Informa-
tion, Köpenhamn. S. har publicerat flera studier
över nyare konst, bl. a. ”Edvard Munchs grafik”
(1948), ”Krisens billedbog” (1950) och ”Natte-
vagten” (1951). ”Midtvejs i det tyvende aarhund-
rede” (1950) innehåller kulturkritiska essäer. Som
lyriker är S. den ledande bland de få modernis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
