Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sargon - Sari - Sari, Ada (Jadwiga Szayerówna) - Sarine - Sark - Sarkasm - Sarkod - Sarkofag - Sarkolemma - Sarkom - Sarkoplasma - Sarmater el. sauromater - Sarment, Jean - Saron - Sarong - Saroniska bukten - Saroscykeln - Sarothamnus - Saroyan, William - Sarpi, Paolo - Šar-planina - Sarpsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Sargon—Sarpsborg
754
Sargon, se Assyrien, sp. 924 och 926.
Sari, indiskt kvinnoplagg, skynke av olika ma-
terial, som viras kring kroppen och ibland kas-
tas över huvudet för att dölja ansiktet el. skyd-
da det mot solen; även benämning på en lång-
schal av tunt flor el. siden.
Sari, Ada, konstnärsnamn för J a d w i g a
Szayeröwna, polsk sångerska, sopran (f.
1890). Med sin stora och väl skolade stämma
har S., särsk. genom sin perfekta koloratursång,
haft stora framgångar på konsertturnéer och
operagästspel i Europa och Amerika. S. besökte
Sverige ett flertal gånger 1926—31.
Sarine [sari’n], flod, se Saane.
Sark [säk], ö bland Kanalöarna.
Sarka’sm, bitande hån; stickord. — S a r k a’s-
t i s k, hånfull.
Sarkod [-kå’d], dets. som protoplasma (se
Cell, sp. 561 f. och 566 f.).
Sarkofag (grek. sarkofa’gos, köttförtärande),
urspr. namn på en bergart, som inom kort för-
störde el. förtärde mjuka likdelar, varför man
brukade tillverka likkistor av denna sten; sena-
re benämning särskilt på konstnärligt utarbetade
dylika kistor. — Se bild vid bl. a. Alexander-
sarkofagen.
Sarkole’mma, se Muskel, sp. 407.
Sarkom [-kå’m] (av grek, sarx, kött), elak-
artade svulster, som utväxa från bindesubstans-
vävnaderna och som — liksom modervävnaden
— bestå av celler och mellansubstans.
Den senare bestämmer de olika s:s morfologiska
karaktär — fibrosarkom, lymfosarkom, kondro-
sarkom och osteosarkom, utvecklade från resp,
bindväv, fett, brosk och benvävnad, samt slutli-
gen myxosarkom, utvecklat från den embryonala
slemvävnaden. En del s. äro ej så högt morfolo-
giskt differentierade, att modersubstansens ka-
raktärer framträda, och de indelas vanl. efter
cellernas utseende i rundcell-, spolcell- och jätte-
cellsarkom. En del tumörformer ha numera av-
skilts från de vanliga s., ehuru de ännu benäm-
nas med de gamla namnen. Sådana tumörformer
äro lymfosarkom el. malignt lymfom, myosarkom
och melanosarkom, utvecklade från resp, den
lymfatiska vävnaden, från muskelvävnad och från
pigmentbildande vävnad. Kliniskt äro även dessa
tumörer att jämställa med de elakartade. S. före-
komma vanligast mellan det 20 :e och 40 :e lev-
nadsåret. Orsaken till s:s liksom till övriga ma-
ligna tumörers uppkomst är ännu okänd, men
i vissa fall synes ett föreg. trauma spela en viss
predisponerande roll (se vidare Kräfta och Strål-
behandling).
Sarkopla’sma, se Muskel, sp. 407 f.
Sarmäter el. s a u r o m ä t e r, en gren av den
skytiska folkstammen och av iransk härkomst,
n. om Svarta havet. På Herodotos’ tid bodde s.
öster om Don, i mitten av 2:a årh. f. Kr. ut-
bredde de sig, undanträngande skyterna åt v.
och blevo farliga för de grekiska kolonierna på
Svarta havets nordkust. De viktigaste stammar-
na i v. voro roxolaner och jazyger.
Sarment [sarmä’], Jean, fransk dramatiker
(f. 1897). S. började tidigt skriva för scenen,
påverkad av Musset. Han tolkade på ett person-
ligt sätt mellankrigstidens mentalitet. Han hade
framgång med skådespel som ”La couronne de
carton” (1920), ”Le pècheur d’ombres” (1921),
”Le mariage d’Hamlet” (1922), ”Les plus beaux
yeux du monde” (1925) och ”Léopold le bien
aimé” (1927).
Säron, en fruktbar slätt i n. delen av Pale-
stina, vid Medelhavet, mellan Jaffa och Karmel.
S:s fruktbarhet besjunges bl. a. i Höga visan.
Sarong [sv. utt. -å’jj] (malajiskt ord), ett bland
malaj folken på Sundaöarna (Java) etc. av båda
könen buret klädesplagg, bestående av ett långt,
rektangulärt tygstycke, som flera gånger viras
kring höften och kjolformigt täcker underkropp
och ben.
Saröniska bukten, se Eginabukten.
Säroscykeln, se Förmörkelse, sp. 588.
Sarotha’mnus, bot., se Har-ris.
Saroyan [saråi’an], William, amerikansk
författare (f. 1908). S. är född i Fresno, Ka-
lifornien, av fattiga armeniska föräldrar. Han
har mest varit bosatt i San Francisco, där han
livnärde sig med olika yrken. Han slog igenom
1934 med sin första saml. noveller, ”The daring
young man on the flying trapeze”. S. är i sin
livssyn en utpräglad individualist. Han har tyd-
ligen lärt av bl. a. E. Hemingway, Sherwood
Andersen och Thomas Wolfe. Han har utom
debutboken utg. en rad novellsaml., bl. a. ”My
name is Aram” (1940; sv. övers. 1944), som
har självbiografiskt innehåll. Han har också
skrivit romaner, ss. ”The human comedy” (1942;
sv. övers. 1946), ”Adventures of Wesley Jack-
son” (1946; sv. övers. ”Jag vill se min son”,
1951) och ”Rock Wagram” (1951). Sedan 1939
har S. främst varit inriktad på dramatiskt för-
fattarskap. Hans skådespel äro mer än hans be-
rättelser fritt improviserade utan anknytning till
teaterhistoriska konventioner. Han har bl. a.
utg. ”Three plays” (1940), som innehåller ”The
time of your life”, ”My hearfs in the High-
lands” och ”Love’s old sweet song”. — Litt.: T.
Jonsson, ”Sex amerikaner” (1942).
Sa’rpi, P a o 1 o, italiensk historieskrivare (1552
—1623). Han var generalprokurator i serviter-
nas orden, politisk oppositionsman mot kurian och
stod i förbindelse med protestantiska kretsar. S:s
förnämsta verk är ”Istoria del concilio Triden-
tino” (utg. pseudonymt 1619; ny uppl., 2 bd, 1870).
èar-plani’na [Ja’r-], bergmassiv i Jugoslavien
(se d. o., sp. 612).
Sarpsborg [-bårg], stad i östfold fylke, ö.
Norge, vid Sarpsfossen, c:a 13,000 inv. (med för-
städer inom 10 km radie 29,000 inv.). S. ligger v.
om Glömmas ö. mynningsarm. Norges största pap-
persmasse- och pappersfabriker (a/s Borregaard)
ligga vid det 20 m höga och för 60,280 kW
utbyggda vattenfallet Sarpsfossen el. S a r-
p e n, som Glömma bildar vid S. Mittemot S.
på ö. sidan av floden ligga Hafslunds fabriker
(karbid, kiseljärn), som delar vattenfallet med
Borregaard. Hamnen Sannesund är belägen
i s. delen av staden. Glömma är farbar till denna
hamn för fartyg med intill 22—23 fot djupgå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
