Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sankt Petri (Malmö) - Sankt Pölten - Sankt Sigfrid - Sankt Sigfrids sjukhus - Sankt Thomas - Sankt Veitsdans - Sanlúcar de Barrameda - San Luis (Argentina) - San Luis Potosí (Mexico) - San Marino - San Martín, José de - San Michele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Sankt Petri—San Michele
726
Sankt Petri, förs, i Malmö.
Sankt Pö’lten [zaukt], stad i Österrike 50 km
v. om Wien; c:a 40,000 inv. Viktig järnvägsknut.
Biskopssäte; textilindustri.
Sankt Sigfrid, sn i Småland, S. Möre hd,
Kalmar län, s. ö. om Nybro; 46,25 km2, 481 inv.
(1954). Småkuperad, lövskogsrik skogstrakt. 950
har åker. Den nuv. kyrkan av granit uppf. 1888.
Ingår i Ljungby, Hossmo och S:s pastorat, Växjö
stift, S. Möre kontrakt. Tillhör storkommunen
Ljungbyholm.
Sankt Sigfrids sjukhus, statens sinnessjukhus
i Växjö.
Sankt Thomas, ö i Västindien, se Virgin
Islands.
Sankt Veitsdans [fäi’ts-] (efter danssjukepa-
tienternas processioner under epidemien 1418 i
Strassburg till S:t Veits kapell i Zabern för
behandling), chore’a mi’nor, med., se Danssjuka.
Sanlücar de Barrameda [-lo’kar Öä coara-
mä’Öa], stad i sp. prov. Cådiz, vid Guadalquivirs
mynning; c:a 30,000 inv. Badort.
San Luis [loi’s], prov, i Argentina, ö. om
Rio Desaguadero och prov. Mendoza; 76,748 km2,
166,000 inv. Prov, tillhör dels den andinska re-
gionen, dels den halvtorra pampasregionen; jord-
bruk och boskapsskötsel. Konstbevattning. Rika
mineraltillgångar. Vinodling. Huvudstad: San
Luis (40,000 inv.); 759 m ö. h.
San Luis Potosi [loi’s påtåsi’]. 1) Stat i
centrala Mexico; 63,241 km2, 855,000 inv.; till-
hör nästan h. o. h. höglandet utom Panucos flod-
dal i s. ö. Odling av vete, majs och bomull, i de
lägre liggande trakterna socker, kaffe, tobak,
frukt m. m. Rika silvergruvor. — 2) Huvudstad
i ovannämnda stat, 346 km n. v. om Mexico city;
156,000 inv., 1,880 m ö. h. Betydande järnvägs-
knut. Stora smältverk för silver, koppar och bly.
San Mari’no [-nå], off. Repubblica di San Ma-
rino, republik i Italien, på Apenninernas n. ö.
sluttning, där denna från n. v. når Adriatiska
havet; 61 km2, 13,500 inv. (1953). S. genom-
drages av den 756 m höga bergryggen Monte
Titano, vars 3 högsta punkter krönas av var
sitt torn. Åt ena sidan stupar berget nästan lod-
rätt ung. 300 m. Huvudnäring är jordbruk med
odling av spannmål, vindruvor (c:a 300,000 1
pressat vin årl.), frukt och tobak. Huvudstaden
San Marino (2,418 inv.) ligger på Monte
Titanos sluttning; dess äldre del, som når upp
på bergskrönet, omges av en åldrig stadsmur
med portar. Här ligga San Franciscuskatedralen
från 1300-talet samt regeringspalatset (1894). 240
m lägre ligger förstaden Borgo Maggiore. En
spelbank öppnades 1949. Under 2:a världskriget
fällde brittiska flygstridskrafter 26/e 1944 bom-
ber, som vållade åtskilliga skador och ett 50-tal
dödsoffer i huvudstaden. Denna förenas med Ri-
mini på kusten i n. ö. genom bilväg och en 1932
färdigbyggd elektrisk järnväg, 32 km lång med
17 tunnlar om tillsammans 3,2 km. — S., som
uppvuxit i anslutning till ett kloster, är en av Eu-
ropas äldsta bestående statsbildningar, vars suve-
ränitet är dokumenterad sedan 885. 1631 erkände
Kastellet i staden San Marino.
påven S:s självständighet. 1862 avslöts ett vän-
skapsfördrag med Italien, varvid S. ställdes under
denna stats beskydd. Lagstiftande makten utövas
av stora rådet, som består av 60 led., valda för
4 år enl. allmän rösträtt. Två av stora rådet utses
för 6 mån. till regenter (capitani reggenti).
San Martin, José de, sydamerikansk frihets-
hjälte (1778—1850). Han var f. i Uruguay, gick
först i spansk krigstjänst och deltog från 1812
i Sydamerikas befrielsekrig. 1814 opererade S.
i övre Peru, ryckte 1817 med en välorganiserad
styrka från Argentina över Anderna och beseg-
rade i samverkan med B. O’Higgins spanjorerna
vid Chacabuco, varigenom Chiles oberoende be-
fästes. 1820 transporterade S. sjövägen en kår
till Peru; juli 1821 utrymde spanjorerna Lima,
Peru förklarades oberoende, och S. övertog mak-
ten. Utsatt för olika intriger och avundsjuka från
Bolivar, nedlade S. sept. 1822 sitt ämbete och
flyttade till Argentina, sedan till Frankrike.
San Michele [mikä’le], villa, belägen på 325
m höjd vid yttersta branten av Barbarossaberget
i Anacapri på ön Capri, Italien, har huvudsaki.
genom Axel Munthes ”The story of San Michele”
blivit en av Italiens främsta turistattraktioner.
Till egendomen hör en 20 m från huvudbyggna-
den 1720 uppförd biskopsvilla, som av Munthe
användes till gästhem (La Foresteria). S. done-
rades 1948 av Munthe till svenska staten, som
officiellt övertog egendomen 16/e 1950. Styrelsen
för Svenska inst. i Rom är tillika styrelse för
Stiftelsen San Michele. Enl. testamentsbestämmel-
serna hålles S. öppet som museum. La Foresteria
är upplåtet som gästhem åt sv. forskare, journa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
