Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sankt Gallen - Sankt Georgskanalen - Sankt Goar - Sankt Gotthard - Sankt Göran - Sankt Görans församling - Sankt Hans’ dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Sankt Georgskanalen—Sankt Hans’ dag
722
Det forna klostret och klosterkyrkan i Sankt Gallen.
Zürichsjöama i s. v. I ö. omfattar S. v. hälften av
den fruktbara, med trädgårdar översållade Rhen-
dalen, i n. den ö. delen av Bodensjöns s. strand
med dess bördiga backland. F. ö. är kantonen
uppfylld av berg. Högsta toppen är Ringelspitz
(3,251 m ö. h.), vilken tillhör Glarnalperna, som
intaga kantonens s. del. N. om Walensjön reser
sig Churfirsten (2,309 m) och n. om Thurdalen
det av kalksten uppbyggda Säntis (2,504 m). Av
kantonens areal utgöra 3 °/o åker, 61 °/o ängs- och
betesmark samt 25 % skog. Mest odlas vete och
potatis; vin odlas på 2 km2. Vid Sargans bry-
tes järnmalm. Industrien är främst textilindustri
med viktigaste centrum i S.2).
Kantonen S. härstammar från det område, som
lydde under klostret Sankt Gallen (se S.3) och
som från 1200-talet utgjorde ett andligt fursten-
döme, till vilket även Appenzell urspr. hörde.
2) Huvudstad i S.i), belägen c:a 670 m ö. h.
i den vid Bodensjön utmynnande Steinachdalen;
c:a 70,000 inv. Staden har vuxit upp kring ett
benediktinkloster (se S.3). Den gamla benedik-
tinkyrkan, vars grundplan från omkr. 820 är be-
varad (i stiftsbibl.), var en av de äldsta pelar-
basilikor, som byggdes n. om Alperna, med två
kor samt tvärskepp; den ombyggdes helt i barock
vid 1700-talets mitt. Det i S. tidigt uppträdande
miniatyrmåleriet blev under 900-talet Tysklands
förnämsta. S:s stiftsbibl. äger över 1,500 inku-
nabler och nära 2,000 handskrifter. Stadsbibl.
har c:a 200,000 bd. S. har handelshögsk. och
flera museer. Mest betydelsefull av stadens in-
dustrier är textilindustrien. På den omgivande
landsbygden finnes en till S. knuten hemindustri.
— IS. levde den avsatte Gustav IV Adolf sina
sista år och avled här 1837.
3) Kloster i S.i), grundat i början av 600-
talet, enl. traditionen av Gallus, antog senare
benediktinregeln och blev 854 självständigt stift.
Dess blomstringstid inföll på 800—900-talen.
Klostret var berömt för sin sångarskola och sitt
bokmåleri samt ägde även framstående skrift-
ställare. Namnkunniga äro flera munkar med
namnet Ekkehart och Notker Balbulus. Klostret
upphävdes 1805 i samband med politiska orolig-
heter. — Litt.: A. Scheiwiler, ”Das Kloster S.”
(1937).
Sankt Georgskanalen, eng. Saint George’s
Channel, se Irländska sjön.
Sankt Goar [zaukt gåä’r], stad i Tyskland,
vid Rheinfels.
Sankt Gotthard [zaijkt gå’thart], massiv i
Schweiz, beläget på gränsen mellan kantonerna
Uri och Ticino, mellan Lukmanierpasset i ö., Nufe-
nenpasset i s. v., Furkapasset i v. och Operalppas-
set i n. S. tillhör Alpernas kärnzon och är upp-
byggt av granit, gnejs o. a. kristallina skiffrar. V.
delen uppvisar större glaciärer, och här ligger
högsta toppen, Pizzo Rotondo (3,197 m ö. h.); ö.
delen äger en vildare terräng. S. är Schweiz’ och
kanske hela Alpernas viktigaste vattendelare, ty
här upprinna floderna Rhöne, Reuss, Rhen och
Ticino. Massivets båda hälfter skiljas genom det
n.—s. Sankt Gotthardpasset mellan An-
dermatt och Airolo, 2,114 m ö. h. S.-passet är
en av de yngsta stora trafiklederna genom Al-
perna, från förra delen av 1200-talet. Men vid
mitten av 1800-talet hade trafiken här blivit så
betydande, att man började planlägga en järn-
väg över detsamma. Arbetet på Sankt G o 11-
hardtunneln började 1872 under ledning av
L. Favre, och genombrottet av massivet fullbor-
dades 29å 1880. Tunneln, som är dubbelspårig,
börjar vid Göschenen in. 1,109 m ö. h. ocb slutar
vid Airolo i s. 1,145 m ö. h. Den är 14,984 m
lång, och högsta punkten ligger 1,155 m ö. h.,
d. v. s. tunneln går 1,100—1,700 m under dag-
ytan. Gotthardsbanan (Luzern—Chiasso)
byggdes 1872—82 för 297 mill. frcs och elektri-
fierades 1916—22. Den har 80 tunnlar och gal-
lerier om tillsammans 46,3 km längd samt 324
broar av minst 10 m längd.
Sankt Göran, sjukhus på Kungsholmen i
Stockholm. S. hade vid sin invigning 1888 284
platser och var då avsett uteslutande för patienter
med hud- och könssjukdomar. Genom om- och
tillbyggnader 1900—02, 1907 och 1909 upprät-
tades avd. för tuberkulos jämte röntgen-, radium-
och finseninst. Efter nya tillbyggnader, senast
1942, har sjukhuset fått medicinsk, kirurgisk, or-
topedisk och plastiskkirurgisk avd. samt avd. för
eftervård. En del av hud- och könskliniken har
1948 tagits i anspråk för vård av kronisk sjuka.
Sängantalet utgör 964.
Sankt Görans församling i Stockholm ut-
bröts i jan. 1925 ur Kungsholms församl.
Sankt Hans’ dag, da. och no., midsommar-
dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
