Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salzmann, Christian Gotthilf - Salzuflen, Bad - Salzwedel - Samaden - Samain, Albert - Samaniderna - Sámar - Samara (Ryssland) - Samara (Etiopien) - Samarang - Samarbete, Försäkringsanstalten - Samaria - Samarien - Samariter el. samaritaner - Samariterhemmet - Samaritföreningar - Samarium - Samarkand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Salzuflen—Samarkand
668
Bland hans många skrifter kunna nämnas ”Krebs-
büchlein” (1780; ”Kräftgången”, 1886), ”Amei-
senbüchlein” (1806; ”Lilla myrboken”, 1897) och
”Noch etwas iiber die Erziehung” (1784). —
Litt.: A. V. Petersson, ”C. G. S. och hans peda-
gogiska idéer” (1925).
Salzuflen, Bad S. [bä’t zaltso’flan], stad
och kurort i Lippe, i n. v. Tyskland; c:a 15,000
inv. Varma saltkällor (intill 38°).
Salzwedel [zadtsvèdal], stad i nordligaste
Sachsen-Anhalt i Tyskland; c:a 25,000 inv. Un-
der medeltiden en betydande handelsplats och till-
hörde hansan 1263—1514.
Samäden [z-], rätoromanska Samedan, by i
schweiz. kant. Graubünden, i övre Engadin; c:a
2,000 inv. Vintersportcentrum och kurort. Omkr.
1,700 m ö. h.
Samain [sama’], Albert Victor, fransk skald
(1858—1900). S. hälsades som ett av symbolis-
mens stora namn, då han utgav sin första dikt-
samling, ”Au jardin de 1’infante” (1893), följd
av ”Aux flancs du vase” (med tvåaktsdramat
”Polyphème”, 1898). En glödande romantisk
känsla, genomdränkt av melankoli, sinne för må-
lerisk verkan och musikalisk lyhördhet, utmärka
hans formfulländade vers. — Monogr. av L.
Bocquet (1905), A. de Bersaucourt (1925) och
G. Bonneau (s. å.).
Samaniderna, en av den arabiske ståthållaren
i Sogdiana Ismael es Samäni (d. 907)
grundad dynasti, som frigjorde sig från det ara-
biska kalifatet och efter hand genom erövringar
underlade sig hela området mellan Kaspiska ha-
vet och mell. Indus. Dess välde, som hade sitt
huvudsäte i Bochara, stod på höjden av makt
och blomstring under Nassr (913—943). Den sis-
te samanidättlingen, Muntassr, mördades 1004,
sedan ghaznaviderna efter rikets förfall tagit
landet i besittning.
Såmar, ö bland Filippinerna. — Ang. sjöstri-
den vid S. 1944 se Leytebukten.
Samära, stad i Ryssland, se Kujbysjev.
Samara, stad i Etiopien, se Debra Tabor.
Samärang, stad, se Semarang.
Samarbete, Försäkringsanstalten, se
Försäkringsanstalten Samarbete.
Samäria, den av konung Omri inom Efraims
stams område omkr. 875 f. Kr. grundade nya
huvudstaden i Israels rike, nu en by (Seba-
s t i j e) i mell. Palestina, 10 km n. v. om Nab-
lus. S. blev 722 erövrat av assyrierna efter tre
års belägring, invånarna bortsläpades i fången-
skap och ersattes med främmande folkstammar,
som efter stadens namn kallades samariter. He-
rodes den store, som erhöll S. som skänk av
kejsar Augustus, utvidgade staden och byggde
ett Augustus-tempel, varav ännu ansenliga rester
återstå; staden kallades nu Augusta, på grekiska
Sebaste. Under medeltiden byggdes här bl. a. en
korsfararkyrka, S:t Johannes.
Samärien, landskap i Palestina, mellan Ju-
déen i s. och Galiléen i n.
Samariter el. samaritäner kallades av
judarna inbyggarna i det n. om Judéen liggande
landskapet Samarien. Efter Israels rikes fall 722
f. Kr. bortfördes en betydlig del av befolkningen
till Assyrien, och personer från olika delar av
Assyriska riket flyttades i stället till Israels rikes
område. På så sätt uppstod där ett biandfolk,
som visserligen dyrkade Israels Gud men inrymde
en mängd hedniska föreställningar i sin gudstro.
När judarna återkommit från Babylonien, ville s.
deltaga i tempelbyggnaden och ansluta sig till
den judiska församlingen, men detta vägrades.
De byggde då ett tempel åt sig på berget Geris-
sim och antogo Moseböckerna som helig skrift.
Samariterhemmet, stiftelse i Uppsala för kvin-
lig diakoni, konstituerad 1899 på grundval av de
av Ebba Boström inrättade ungdoms- och sjuk-
vårdsanstalterna på samma ort. Utbildningen vid
S., som i regel tar 4 V2 år, är uppdelad på 4 lin-
jer: sjukvårdslinjen (S. är statligt erkänd utbild-
ningsanstalt för sjuksköterskor) samt sociala,
pedagogiska och teologiska linjerna. Stiftelsens
byggnader ha samtidigt med verksamheten väsent-
ligen utvidgats, särsk. genom det 1918 invigda
diakonisshuset, och omfattar även sjukhus med
medicinsk och kirurgisk avd. samt nervsjukhus.
Dessutom har S. öppnat ett räddningshem i Kål-
lered vid Göteborg, ett vilohem i Leksand och
ett sjukhem i ö. Vemmenhög. S. stod 1905—44
under ledning av O. Centerwall; nuv. förestån-
dare är pastor Pehr Edwall (sedan 1951). Syster-
kåren bestod 1951 av 170 diakonissor, 149 försam-
lingssystrar, 36 provsystrar och 10 elever. —
Litt.: O. Centerwall, ”För att tjäna. Diakoniss-
anstalten S. 1882—1932” (1932).
Samaritföreningar, föreningar för spridande
av kännedomen om första hjälpen vid olycksfall
samt elementär förbandsteknik. Idén till s. gavs
1882 av F. v. Esmarch i Kiel. Tysklands äldsta s.
grundades s. å. här och i Leipzig. I Sverige till-
kom den första s. 1883 (nu upplöst); de ha nu-
mera anslutits till el. uppgått i Röda korset. —
Ang. Arbetarnas s. se d. o.
Samärium, se Sällsynta jordartsmetaller.
Samarka’nd [-t], näst största stad i Uzbekistan,
Ryska Centralasien, i den fruktbara dalen kring
Amudarjas biflod Zerafsjan, c:a 700 m ö. h.;
134,346 inv. (1939), uzbeker, tadzjiker, perser och
ryssar. S. är en av Centralasiens intressantaste
städer med talrika byggnader av stort historiskt
och arkitektoniskt värde. Centrum i den gamla
staden är den stora, öppna platsen Registan, på
3 sidor omgiven av ståtliga moskéer. De för-
nämsta byggnadsverken, som en gång hört till
den muhammedanska världens praktfullaste, äro
moskén och mausoleet Schah-Zinda (från 1300-
och 1400-talen, liksom de följande) med den le-
gendariska gravplatsen för Hassim-ibn-Abbas
(från 700-talet), profeten Muhammeds kusin,
moskén Gur-Emir (med Timurs nefritsarkofag)
samt Bibi-Chanum (nu ruin, med Timurs gemåls
gravvård). I v. ligger den nya, ryska stadsdelen,
planerad i solfjäderform med kaserner, sjukhus
o. a. offentliga byggnader samt en del industri;
1888 framdrogs Transkaspiska järnvägen till S.
Flygstation. Staden har omfattande handel med
torkad frukt, vin, druvor, ris och läder. Flodens
vattenstånd, som är synnerligen växlande, regle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
