Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salomo - Salomon, Otto - Salomonisk dom - Salomonöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Salomon—Salomonöarna
648
Kustbild från Guadalcanar, en av Salomonöarna. Se även bild vid
Oceanien, sp. 373.
efterträdare såsom Israels konung (mitten av 900-
talet f. Kr.). S:s regering var i stort sett för-
skonad från krig. Han utvidgade icke rikets grän-
ser utan förlorade tvärtom ett par lydländer, men
han träffade dock åtskilliga anstalter till lan-
dets försvar. Så befäste han huvudstaden och
byggde en del fästningar runt om i landet. Än
mer gjorde han sitt namn känt genom de prakt-
byggnader han lät uppföra i Jerusalem. De vik-
tigaste voro Libanonskogshuset, palats åt S. och
åt hans förnämsta gemål, Faraos dotter, samt
slutligen templet, som blev den förnämsta helge-
domen i Israel. De stora pålagor på folket, som
blevo en följd av byggnadsverksamheten och den
slösande hovhållningen, väckte starkt missnöje,
och när S. dog, var riket utarmat och folket fast
beslutet att ej längre bära de tunga bördorna.
S:s vishet, som olyckligtvis endast till ringa del
var statsmannavisdom, torde ofta ha tagit sig ut-
tryck i ordspråk, av vilka måhända en del influtit
i Ordspråksboken, men f. ö. har S. ej författat
något av den gammaltestamentliga litteraturen.
Salomon, Otto Aron, pedagog (1849—1907),
av judisk släkt. Han
utbildade sig för jord-
bruket och blev 1869
lantbruksbokhållare på
det av hans morbroder
A. Abrahamson ägda
Nääs. Sin verkliga
kallelse fann han, då
1872 på Nääs upprät-
tades en slöj dskola,
1874 utvidgad till ett
slöj dlärarseminarium,
och han blev dessa
anstalters förestånda-
re. Här utförde han
sin pedagogiskt banbrytande
livsgärning som grundlägga-
re av den svenska skolslöj-
den, varvid han utgick från
den gamla hemslöjden och
utformade den metod, varige-
nom den kunde bli ett verk-
ligt undervisningsämne. Hans
entusiastiska och outtröttliga
propaganda i tal och skrift
(bl. a. ”Slöjdskolan och folk-
skolan”, 1876—84, ”Om slöj-
den såsom uppfostringsme-
del”, 1884, och ”Den peda-
gogiska slöjden”, 1895) led-
de till att slöjden allmänt
upptogs i den svenska folk-
skolan. — Om S:s syster
S o p h i e S. se Elkan.
Salomönisk dom, fyndig
och rättrådig dom (efter ko-
nung Salomo).
Salomonöarna, eng. Solo-
mon Islands, ögrupp i Stil-
la havet (se karta vid Ocea-
nien) på en gemensam ur-
bergssockel, som stryker från
Bismarcksarkipelagen mot s. ö. i riktning mot Nya
Hebriderna; c:a 42,700 km2, 145,000 inv. (1941
—47). S. börja i n. v. med Buka och den stora
ön Bougainville, som bilda en direkt forts, av
Nya Irland i Bismarcksarkipelagen. Därefter de-
lar sig ökedjan i två parallella rader. I den n. ö.
äro de största öarna Ysabel (4,667 km2, 148 km
lång; 4,200 inv.) och Malaita (4,071 km2, 167
km lång; c:a 40,000 inv.), medan den s. v. be-
står av bl. a. öarna Nya Georgien (c:a 1,760
km2; 12,000 inv.) och Guadalcanar (c:a 6,475
km2, 145 km lång; 14,200 inv.). De båda ra-
derna mötas ånyo i s. ö. i ön San Cristobal (3,048
km2; c:a 5,000 inv.). På åtskilliga av öarna fin-
nas kratrar och vulkaner, några t. o. m. verk-
samma, ss. Bagarna och Balbi på Bougainville,
3,000, resp. 3,100 m höga. De flesta av öarna
äro omgivna av korallrev, på några finnas gamla
rev uppe på stor höjd, på ön Ugi ända till
130 m. Klimatet är varmt och fuktigt samt
ohälsosamt för européer (malaria är vanlig). Den
tropiska urskogen bildar den naturliga vegeta-
tionsformen, här och där ersatt av genom män-
niskans ingripande uppkomna savanner av alang-
alang-gräs. Invånarna äro melanesier (c:a 4,000
polynesier) och sedan gammalt beryktade som
kannibaler. Av mineralförekomster på de ännu
otillräckligt utforskade öarna känner man guld,
tenn och fosfat. Fram till 2:a världskriget ex-
porterade S. årl. c:a 20,000 ton kopra och åt-
skilligt timmer; plantagerna blevo delvis förödda
i kriget. Andra produkter äro batater, bananer
och gummi, ön Bougainville (10,050 km2, 204
km lång) och den närmast n. v. därom liggande
Buka (492 km2; båda med tillsammans 50,206
inv. 1941) jämte mindre öar (78 km2) ingå i det
australiska mandatet Nya Guinea. De övriga S.
bilda Brittiska protektoratet S a 1 o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
