Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sallert, Ulla - Sallerup - Sallinen, Tyko - Salling el. Sallingland - SAL-logg - Sallustius, Gaius Sallustius Crispus - Salmanassar - Salmi - Salmiak - Salmiakelement - Salmiaksprit - Salminen, Sally - Salmis - Salmis (grevskap) - Salmonibrev - Salmonsens Konversationsleksikon - Salmson, familj - Salmson, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Sallerup—Salmson
644
Tyko Sallinen: Bordsbönen, 1922. Nationalmuseum,
Stockholm. Se även bild 15 å pl. vid Finlands konst.
”Taggen”-revyerna på Nya teatern, i Karl Ger-
hards revyer, gästspelat på Malmö stadsteater
och Det nye teater i Oslo samt deltagit i Riks-
teaterns turnéer, där hon med framgång försökt
sig även inom komediens område. Hon har även
medverkat i flera filmer.
Sallerup, socknar, se Södra Sallerup, Västra
Sallerup och östra Sallerup.
Sa’llinen, Tyko Konstantin, finländsk målare
(f. 1879). Han livnärde sig länge som skräddare,
genomgick 1904—06 konstföreningens ritskola i
Helsingfors och studerade i Tyskland och Frank-
rike. S. väckte först uppseende genom sin trot-
siga konst i expressionistisk stil med påfallande
nationell prägel i såväl typ- som färgbehandling.
Omkr. 1916 började S. arbeta med stora kom-
positioner, där han i en enkel, monumental stil
med dova jordfärger gav skildringar av sam-
tidslivet i Finland, bl. a. ”Handelsmannens dött-
rar” (1917), ”Bonddans” (1918) och ”Hihuliter”
(s. å.), där han återgett intryck från frire-
ligiositeten i hans uppväxtmiljö. På 1920-talet
fick S. en rad monumentaluppgifter, som bidrogo
till att förändra hans stil mot en mera mjukt
harmonisk hållning, samtidigt som han alltmera
lämnade det folkliga ämnesområdet. Hans senare
måleri visar avmattning. — Litt.: T. Colliander,
”S.” (1948).
Salling, el. Sallingland, halvö i Limfjor-
den, Viborg amt, Danmark, skild från Mors ge-
nom Salling Sund (1 km brett).
SAL-Iogg, se Logg.
Sallu’stius, Gaius S. Crispus, romersk
historieskrivare (86—omkr. 35 f. Kr.). S., ivrig
caesarian, blev praetor och var senare ståthål-
lare i Numidien. Efter Caesars död övergav han
politiken för litterära sysselsättningar. Hans ef-
terlämnade verk utgöras av några korta politiska
ungdomsskrifter, vilkas äkthet länge på otillräck-
liga grunder betvivlats, en skildring av Catilinas
sammansvärjning (”Coniuratio Catilinae”), en
framställning av kriget mot Jugurtha (”Bellum
Jugurthinum”) samt ett antal fragment av hans
”Historiae”, Roms historia 78—67 f. Kr. S:s
skrifter ha ofta betecknats som tendensskrifter,
riktade mot den romerska nobiliteten. S. uttrycker
sig dock stundom även med utpräglad misstro
mot kretsar, som bekämpade senatsväldet. Bemö-
dandet om historisk noggrannhet träder hos S.
tillbaka för det moraliska och litterära intresset.
Sin stil har han bildat efter Thukydides; den
utmärker sig för allvar och koncentration; dess
arkaiserande karaktär och strävandet efter det
ovanliga göra hans språk ej sällan dunkelt. —
Uppl.: A. W. Ahlberg (1919), Th. Opitz (med
tysk kommentar, 1897, 2:a uppl. 1909), B. Mau-
renbrecher (grundläggande fragmentsaml., 1891
—93)- övers.: L. Wistén (2 bd, 1916). — Litt.:
W. Schur, ”S. als Historiker” (1934); G. Carls-
son, ”Eine Denkschrift an Caesar über den
Staat” (1936).
Salmana’ssar, se Assyrien, sp. 924 f.
Salmi, i finska ortnamn: sund.
Sa’lmiak, se Ammoniumföreningar.
Salmiakelement, se Galvaniska element, sp. 674.
Salmiaksprit, äldre namn på ammoniaklösning.
Sa’lminen, Sally Alina Ingeborg, åländsk
författarinna (f. 1906). Under anställning som
hem- och affärsbiträde i Stockholm, Linköping,
Mariehamn och New York idkade hon flitigt
privata studier. 1936 erhöll hon för romanen
”Katrina” 1 :a pris i en litterär pristävlan. Boken,
som utarbetats under hennes vistelse i Amerika
1930—36, bygger på åländska motiv och ger i
utmärkt stilistisk utformning ypperliga bilder ur
folklivet. S. har vidare utg. ”Den långa våren”
(*939), ”På lös sand” (1941), ”Lars Laurila”
(1944), ”Nya land” (1945), ”Barndomens land”
(1948), som har självbiografiskt innehåll, ”Små
världar” (1949) och ”Klyftan och stjärnan”
(1951). — G. 1940 m. danske konstnären Johan-
nes Dührkop (f. 1903) och bosatt i Danmark.
Sa’lmis, fi. Salmi. 1) Tidigare kommun i Vi-
borgs län, Finland, vid ryska gränsen och La-
doga, hör till det område, som vid freden i
Moskva 1940 och vapenstilleståndet 1944 avträd-
des till Sovjetunionen.
2) By i Kuortane kommun, Vasa län, Finland,
vid n. ändan av Kuortane sjö. I vid S. intagen
försvarsställning motsatte sig Adlercreutz 2/g 1808
de förföljande ryssarnas anfall och fortsatte åter-
tåget först på Klingspors befallning.
Sa’lmis, grevskap i dåv. Kexholms län, ö. Fin-
land, vilket 1651 gavs åt fältmarskalken C. G.
Wrangel. Förläningen bestod av S. och Suista-
mo ”pogoster”. Wrangel utbytte 1665 S. grevskap
mot grevskapet Sölvesborg i Blekinge.
Salmönibrev, brev med hotelser i utpressnings-
syfte. Salmoni, bokbindare i Linköping, gav 1862
upphov till ordet.
Sälmonsens Konversationsleksikon, dansk
encyklopedi (se d. o., sp. 654).
Salmson, svenk-judisk konstnärsfamilj, inflyt-
tad till Sverige från Prag på 1790-talet.
Hugo Fredrik S., målare (1843—94). Han
blev 1862 elev vid Konstakad., målade bl. a. hi-
storiska motiv som ”Sten Stures möte med Gustaf
Trolle”. 1868 for han till Paris, där han blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
