Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salacrou, Armand - Saladin el. Saladdin (Salah-ed-din), Jusuf bin Ajjub - Saladjär - Salado, Río - Sala gruva - Sala—Gysinge—Gävle järnväg - Sala kontrakt - Salam - Salamanca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Saladin—Salamanca
630
stod S. som en av de främsta scenförf. i Frank-
rike, väl förtrogen med teaterns krav, ovanligt
produktiv. Hans mogna dramatiska produktion
kännetecknas av en verkningsfull förening av
fantasi och verklighet, shakespeareinspirerad ly-
rism och frän naturalism. Han anknyter ibland
till det aktuella i sina komedier, som därvid få
inslag av satir och ironi. Han är starkt påverkad
av sin samtids oro och ångest, han ger ibland
uttryck åt en nihilistisk livssyn. Bland hans skå-
despel märkas de i Sverige givna ”Une femme
libre” (1934) och ”Les fiancés du Havre” (1944).
Sala’din el. S a 1 a’d d i n (arab. S a 1 ä h-e d-
d i n), J ü s u f bin A j j ü b, sultan över Egyp-
ten och Syrien (1137—93). Han grundade 1171
den ryktbara Ajjubdynastien, erövrade Mesopo-
tamien och delar av Mindre Asien samt 1187 även
Jerusalem, vilket i sin tur gav upphov till tredje
korståget. Efter en rad av förbittrade strider
behöll S. likväl till slut den heliga staden jämte
hela Palestina med undantag av kuststräckan mel-
lan Jafa och Antiokia. S. var av kurdisk här-
komst och beskrives som tapper, rättrådig och
ädelmodig.
Saladjär, låg glasskål (el. ställ av sådana) för
sylt, gurkor m. m.
Salado [sala’Öå], R i o S. (sp., ”salta floden”),
namn på floder i Argentina. Viktigast är S.,
högerbiflod till Paranå.
Sala gruva ligger 2 km s. v. om Sala stad.
Malmen utgöres av silverhaltig blyglans och zink-
blände, insprängda i dolomit. Dolomiten bildar
ett linsformigt parti, som i v. begränsas av gra-
nulit och i ö. av granit. Strykningen är n.—s.
En mängd skölar och släppor genomsätta dolo-
miten. Gruvan, som är bruten till ett största djup
av 319 m, är så vidsträckt, att sammanlagda läng-
den av orter och gruvrum är över 20 km. Bly-
glansen håller 7—7,5 kg silver per 1,000 kg bly.
Ur det i gruvan brutna berget utskräddes h e 1-
s t u f f med 45—50 °/o bly, halvstuff med 20
—25 °/o bly och v a s k m a 1 m med 3—3,5 °/o bly,
alla malmerna med en mot blyinnehållet svaran-
de silverhalt. Gediget silver är sällsynt, men sil-
veramalgam anträffas stundom. De för tillgodo-
görande av malmerna inrättade hyttorna voro
enkla schaktugnar, som drevos medelst bläster
från trampbälgar ända till 1549, då kronan lät
uppbygga en för vattenkraft inrättad större hytta.
Hel- och halvstuffen förhyttades direkt men
vaskmalmen först efter en anrikning. I blyhyt-
tan erhölls verkbly, som avdrevs, då man fick
blicksilver. Det genom finering i degel erhållna
finsilvret gick till Kungl. myntet. — S. nämnes
f. ggn i en skrivelse 1510, varav synes framgå,
att gruvan kort förut blivit upptagen. Gruvan
och hyttorna ägdes till en början av enskilda per-
soner, för vilka 1512 utfärdades privilegier, men
övergingo sedermera i kronans ägo. Verkets
glansperiod inträffade under 1500-talet, då tillv.
uppgick till i medeltal 15,000 lödiga marker
(3,190 kg) om året, och gruvan torde då ha ut-
gjort en oumbärlig skattkammare för kronan.
Under de följ, åren sjönk produktionen av många
anledningar. Gustav II Adolf sökte sätta verket
Salamanca. Parti av universitetets västfasad.
i stånd. Han anlade 1624 Sala stad och utfär-
dade gruvförordning för Sala bergslag. Gruv-
brytningen upphörde 1908, sedan verken efter
1890, då Sala bergslag sålde dem, flera gånger
bytt ägare. Gruvan förvärvades 1919 av ab.
Svenska metallverken och 1938 av Avesta jern-
verks ab. Därefter ha undersökningsarbeten ut-
förts, men någon igångsättning på nytt av driften
har ej skett. Under bergverkets 400-åriga till-
varo torde silvertillv. i sin helhet ha utgjort
omkr. 450 ton. Härtill komma 30,000 ton bly.
Sala—Gysinge—Gävle järnväg, mellan Sala
och Hagaström, 99 km, och med trafikeringsrätt
på den av Gävle—Dala järnvägars ab. ägda, 6 km
långa sträckan Hagaström—Gävle C. Spårvidd
1,435 m. S. öppnades för trafik 1900—01 och
förstatligades 1937.
Sala kontrakt, i Västerås stift, omfattar 8
pastorat: Sala stad; Sala landsförsaml.; Norrby;
Möklinta; Kila; Kumla och Tärna; Björksta;
Tortuna och Sevalla.
Saläm (Seläm), arab. (eg. infinitiv av verbet
sa’lima, vara frisk, oskadd), välbefinnande, frid,
hälsning, t. ex. saläm ’alék, ”frid över dig”, sa-
läm ’alèkum, ”frid över eder”.
Salama’nca. 1) Provins i v. Spanien, intill
gränsen mot Portugal; 12,313 km2, 411,377 inv.
(I951)-
2) Huvudstad i S.i), på n. stranden av Dueros
biflod Tormes; 80,000 inv. Staden med sina
smala, mörka gator rymmer ett 30-tal kyrkor
och lika många kloster; bland de förra de båda
katedralerna, belägna intill varandra. Den äldre
är en romersk pelarbasilika från iioo-talet, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
