Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saint-Omer - Saintonge - Saint-Ouen - Saint Pancras - Saint-Paul (Réunion) - Saint-Paul (vulkanö) - Saint Paul (Minnesota) - Saintpaulia - Saint Peter (Minnesota) - Saint Peter Port (Guernsey) - Saint Petersburg (Florida) - Saint-Pierre (Réunion) - Saint-Pierre (Martinique) - Saint-Pierre, Bernardin de - Saint-Pierre et Miquelon - Saint-Privat - Saint-Quentin - Saint-Raphaël - Saint-Saëns, Camille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Saintonge—Saint-Saens
618
sengotik. I S. var under i :a världskriget engelska
högkvarteret förlagt okt. 1914—mars 1916.
Saintonge [satä’?], förr prov, på Frankrikes
västkust, n. om Gironde, motsv. ung. nuv. dep.
Charente-Inférieure. 1152—1371 var S. i engelsk
besittning.
Saint-Ouen [sat-æa’], n. förstad till Paris, mel-
lan stadsgränsen och S :t Denis; hamn med doc-
kor, industri.
Saint Pancras [sant pä^kras], stadsdel (Me-
tropolitan borough) i London, ö. om Regenfs
Park; även namn på järnvägsstation.
Saint-Paul [sa-på’l], stad på Réunion.
Saint-Paul [sä-på’l], numera obebodd fr. vul-
kanö i Indiska oceanen, på 38 2/s° s. br. och
77 V20 ö. Igd; 7 km2, 272 m hög. Naturskydds-
område, rikt på pingviner.
Saint Paul [sant på’l], huvudstad i Minnesota,
311,349 inv. (1950), belägen huvudsaki. n. om
den skarpa krök, som Mississippi gör nedanför
Minneapolis, med vilket S. har helt sammanvuxit;
”The Twin Cities” hade 1950 1,107,366 inv. Sta-
den är byggd på tre terrasser, och stadsbilden
domineras av det ståtliga, av Minnesota-granit
och Georgia-marmor uppbyggda Capitolium (en
kopia av Capitolium i Washington). I stadshusets
entréhall står Carl Milles’ höga indianfigur
”Fredsmonumentet” (1936; se bild 8 å pl. vid
Milles). Lantbrukshögsk. (en avd. av Minnesota-
univ.) med experimentalfält och omedelbart där-
intill State Fair Grounds, på vilka årl. hålles en
av U.S.A:s största lantbruksutställningar. Metall-,
pälsvaru-, sko- och beklädnadsindustri m. m. I S:s
förstad South Saint Paul (15,909 inv.)
stora slakterier. Ett stycke nedanför Saint An-
thonyfallen i Minneapolis har Ford en mycket
stor automobilfabrik. Bland högre läroanstalter
märkes det metodistiska Hamline Univ. (gr. 1854).
S. är säte för en katolsk ärkebiskop. Det tyska
folkelementet är starkt framträdande. Jfr Min-
neapolis och Minnesota.
Saintpaulia [såpå’lia], bot., se Gesneriaceae.
Saint Peter [sant pi’ta], stad i s. Minnesota,
U.S.A.; c:a 8,000 inv. Där ligger Gustavus Adol-
phus College (se d. 0.).
Saint Peter Port [sant pi’ta på’t], stad på
de eng. Kanalöarna på ö. kusten av Guernsey;
c:a 20,000 inv. Stor export av frukt, blommor
och grönsaker. Fiske.
Saint Petersburg [sant pi’tazbäg], stad i Flo-
rida, U.S.A., på v. kusten, vid inloppet till Tampa
Bay; c:a 100,000 inv. Export av fisk, frukt och
grönsaker. Badort.
Saint-Pierre [sa-pjä’r], stad på Réunion.
Saint-Pierre [så-pjä’r], av vulkanen Mon-
tagne Pelée (se d. o.) ödelagd stad på Martinique
i Västindien.
Saint-Pierre [sa-pjä’r], Jacques Henri B e r-
nardin de, fransk författare (1737—1814).
Från sin tidiga ungdom hänförd beundrare av
”Robinson Crusoe”, lyckades S. tillfredsställa sin
passionerade reslust. Sedan han slagit sig ned i
Paris, knöt han nära förbindelse med Rousseau.
S. är skapare av den exotiska idyllen, skildrad i
djärva och naturalistiska färger, studerade på ort
och ställe. Hans enormt populära och i alla länder
flitigt efterbildade mästerstycke i genren är ”Paul
et Virginie” (1787; sv. övers. 1803 och 1843),
fjärde delen av en serie ”Études de la nature”
(3 bd, 1784; ”Forskningar uti naturen”, 7 dir,
1821—22). — Se monogr. av A. Barine (1891),
F. Maury (1892) och M. Souriau_(i9O4).
Saint-Pierre et Miquelon [sa-pjä’r e miklå’],
fransk besittning strax utanför sydkusten av New-
foundland; 241 km2, 4,606 inv. (1951). 8 öar äro
delade i två grupper, av vilka Saint-Pierre-grup-
pen med 26 km2 har 3,997 inv.; huvudorten Saint-
Pierre har god hamn, öarna äro klippiga och
ofruktbara; Miquelon når 250 m ö. h. Huvud-
näring är torskfiske, öarna äro den enda återsto-
den av Frankrikes fordom vidsträckta kanaden-
siska kolonialvälde.
Saint-Privat [sa-priva’], by i Lothringen,
nära Metz; se Gravelotte.
Saint-Quentin [sa-kätå’], stad i dep. Aisne
i n. Frankrike, vid översta Somme och den
viktiga Canal de Sain t-Q u e n t i n (93
km lång), som förenar Scheldes och Seines vat-
tensystem; c:a 50,000 inv. Åt helgonet, som givit
staden dess namn, uppfördes en kyrka, som slutl.
fick sengotisk prägel (skadad under 1 :a världs-
kriget). Gotiskt rådhus. Textil-, trikå- och kon-
fektionsindustri samt stora mekaniska verkstäder.
— Vid S. besegrade i aug. 1557 en spansk här
under Filibert av Savojen i grunden en fransk
armé under Montmorency.
Saint-Raphaèl [sa-rafaä’l], kurort på frans-
ka Rivieran, vid Golfe de Fréjus s. v. om Cannes.
Saint-Saens [sa-sä’s], Charles C a m i 11 e,
fransk tonsättare (1835—1921), organist vid Ma-
deleinekyrkan 1858—77. S. åtnjöt högt anseende
som pianist och orgel-
spelare men vann sin
högsta berömmelse
som kompositör och
intog på 1870-talet en
ledande ställning i
Frankrike genom sin
orkester- och kammar-
musik. Utan att helt
sluta sig till nyroman-
tikerna följde han
Liszts symfoniska pro-
gramstil i sina orkes-
terverk ”Le rouet
d’Omphale”, ”Phaè-
ton”, ”Danse macabre”,
”La jeunesse d’Hercule”; även i sina pianokonser-
ter (bl. a. den i g moll) slöt han sig till Lisztstilen.
Den klassiska tyska musiken, som han förstod
att ge en fransk struktur, stod dock hans kynne
närmare. Den tyska kantatstilen upptog han med
stor framgång bl. a. i oratoriet ”Le déluge”
(”Syndafloden”, Sthlm 1891). Hans i tysk klas-
sisk anda skrivna kammarmusik har vunnit stor
popularitet. Mindre framgång hade-han inom ope-
ran, där endast ett fåtal verk vunno erkännande:
”Samson et Dalila” (Weimar 1877; ”Simson och
Delila”, Sthlm 1903), ”Phryne” (1893; Sthlm
1894), ”Henri VIII” (1883) m. fl. S. var när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
