Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rösträtt - Röstspringan - Röstvärvning - Röstånga - Röta - Rötkammare - Rötmånaden - Rötning - Rövarkräfta - Röyttä - Röök, Lars Jakob von - S - Sa (kemi) - S. A. - SA - s. a. - s:a - Saab (SAAB)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Röstspringan—Saab
568
stånd el. klasser etc. Andra begränsningar i r.
ligga i kravet på att man skall vara myndig, icke
vara i konkurstillstånd el. omhändertagen av fat-
tigvården för försörjning, att man icke får häfta
för oguldna utskylder till stat el. kommun o. s. v.
Under 1800- och 1900-talen ha begränsningar-
na efter hand avlägsnats, så att i stort sett r.
har blivit allmän och lika för män och på många
håll även för kvinnor. I Sverige togos de stora
stegen mot utsträckning och utjämning av den
politiska och den kommunala rösträtten genom
beslut 1909, 1918 och 1921 (se Kommun, Riks-
dag och Riksdagsmannaval).
I aktiebolag berättigar varje aktie som
regel till 1 röst, men i syfte att förekomma miss-
bruk av innehavd majoritet stadgar aktiebolags-
lagen 1944, att ingen må å bolagsstämma för
egna el. andras aktier utöva rösträtt för mera
än xIö av det å stämman företrädda aktiekapitalet.
Lagen om ekonomiska föreningar 1951
stadgar, att varje medl. äger en röst och att
ingen må som ombud företräda mer än en medl.;
föreningsstadgarna kunna dock medge undantag
härifrån.
Röstspringan, se Struphuvud.
Röstvärvning, anskaffande av röster vid poli-
tiskt el. kommunalt val el. omröstning i annat
allmänt ärende. Sker r. genom muntlig, skrift-
lig el. tryckt övertalning i diskussion el. debatt,
är sådan fullt lovlig. För att skydda utövande av
allmänna medborgerliga rättigheter är det
(Strafflagen kap. 10 § 7) däremot förbjudet att
söka hindra röstningsförrättningen el. förvanska
dess utgång el. eljest otillbörligen inverka därå
el. å den röstberättigade. ”Otillbörligheten” är
givetvis ett oklart begrepp; att bjuda på skjuts
till vallokalen anses emellertid icke straffbart. I
angivna lagrum strafflägges även att mottaga,
låta åt sig utlova el. begära otillbörlig förmån
(”muta” enl. äldre språkbruk) för att rösta på
visst sätt el. underlåta att rösta i allmänt ärende.
S. k. kohandel anses icke vara otillbörlig och in-
nefattas ej i straffbudet. I mots. till flerstädes
i utlandet förlorar i Sverige den skyldige ej sin
rösträtt. Dock får enl. R. O. § 26 ej den god-
kännas som riksdagsman, som vid riksdagsman-
naval med penningar el. gåvor sökt värva röster
el. genom våld el. hot stört valfriheten.
Röstånga. 1) Socken i Malmöhus län, Onsjö
hd, på och invid Söderåsen, s. ö. om Skäralid;
26,64 km2, 1,004 inv. (1954). I R. ligga de na-
tursköna Nackarpsdal och Odensjön (se d. o.).
1,149 har åker. Kyrkan är i sina äldsta delar från
omkr. 1200. Ingår i Billinge och R. pastorat
i Lunds stift, Onsjö kontrakt. Utgör tills, m.
Ask, Konga och Billinge storkommunen R ö-
s t ån g a; 134,13 km2, 3,205 inv. (1954). — Litt.:
”Röstångabygden”, red. av J. Carlsson (1947).
2) Municipalsamhälle (sedan 1935) i R.i), vac-
kert beläget vid s. ö. ändan av Söderåsen och
vid statsbanelinjen Eslöv—Klippan—-Ängelholm ;
1,47 km2, 637 inv. (1954). Turistort.
Röta, beteckning för förstöring av växt- och
djurdelar genom inverkan av mikroorganismer
(trädröta, rotröta, benröta).
Rötkammare, behållare, där slam från anlägg-
ningar för rening av avloppsvatten kan undergå
förruttnelse.
Rötmånaden, av gammalt benämning i Sve-
rige på tiden 23 juli—23 aug. på grund av att
den då rådande värmen påskyndar organiska äm-
nens förruttnelse.
Rötning, se Linberedning.
Rövarkräfta, dets. som kokostjuv (se d. o.).
Rö’yttä, uthamn till Torneå.
Röök [rök], Lars Jakob von, fortifika-
tionsofficer, konstnär (1778—1867). Han tog
officersexamen 1795 och tjänstgjorde sedan som
hovman och diplomat. Hans olika uppdrag förde
honom till de flesta av Europas länder. R. kom
1807 till Rom, där han ett par år studerade ar-
kitektur och teckning. Han utgav ”Anteckningar
under en resa på Sicilien” (1824) med av ho-
nom själv litograferade teckningar. R. blev 1830
chef för Kongl. museum (Nationalmuseum). Där
infördes en viss reda under hans förvaltning. En
del av museet blev tillgänglig för allmänheten;
tryckta kataloger utgåvos, och samlingarna vår-
dades genom restaurationer o. dyl. R. utnämn-
des till hovintendent 1839. När M. G. Anckar-
svärd 1844 blev chef i överintendentsämbetet,
måste R. dock vika och tog avsked 1850.
Sär latinska alfabetets nittonde bokstav. Det
egentliga j-ljudet tecknas oftast med j;
flera franska beteckningar av j-ljudet i från
latinet härrörande ord ha inkommit i sv. (civil,
scen, aktie). I nära samband med 5-1 juden står
^-ljudet, i sv. tecknat på många sätt. t. ex. sjö,
skön, stjäla, skjul, chef, jcAack, pension, lektion.
Svenskt r + j sammansmälter ibland till ett
ljud, s. k. supradentalt j: fors. S är förk. bl. a.
för sv. sida(n), söder, sekund’, för lat. senatus
(senat); för it. solo (ensam; i musiken); för
Sankt, (Saint, San, Säo; framför helgonnamn).
S" är beteckning (å bilskyltar) för Värmlands län
och internationellt för Sverige. I kemin är S
tecken för grundämnet svavel, i fysiken interna-
tionell beteckning för Siemens och för entropi.
Sa, kem. tecken för en atom samarium.
S. A., förk. för fr. Son Altesse, Hans (Hen-
nes) Höghet.
SA, förk. för ty. Sturm-Abteilung (se Natio-
nalsocialister, sp. 650).
s. a., förk. för lat. si’ne a’nno, utan år (tal).
s:a, förk. för summa.
Saab (SAAB), förk. för Svenska aeroplan-ab.,
Linköping, samt namn på den av detta företag
tillverkade lilla personbilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
