Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rörpost - Rörsläktet - Rörsocker - Rörsopp - Rörstrands porslinsfabriker, ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Rörsläktet—Rörstrands porslinsfabriker, ab.
562
Smörsopp (t. v.), stensopp (karljohanssvamp) och strävsopp.
del städer för befordran av telegram och express-
brev från en centralstation till andra stationer
på samma ort, ävensom inom stora banker, bib-
liotek och varuhus.
Rörsläktet, Calamagro’stis, artrikt grässläkte
med enblommiga, täml. stora småax i vippa. I
Sverige finnas u arter, fleråriga, i allm. hög-
vuxna och bladrika gräs. P i p r ö r, C. arundina-
cea, med under blomningen yvig vippa. Flyg-
sandsbindande är C. (Ammophila, Psamma)
arenaria, markgräs el. sandrör (se d. o.).
Rörsocker, bot., se Sockerarter.
Rörsopp, Bolétus, släkte av rörsvamparnas
familj, vilket utmärkes av köttiga fruktkroppar
med central fot och hatt, som på undersidan bär
ett lätt löstagbart lager av inbördes sammanväxta
rör. De flesta arter äro ätliga, t. ex. s m ö r-
s o p p (B. luteus) och lärksvamp el. 1 ä r k-
sopp (B. elegans), båda med ring på foten;
grynsopp (B. granulatus), lik smörsoppen
men utan ring; stensopp (karljohanssvamp,
fr. pied de bæuf, B. edulis) med finmaskigt, vitt
ådernät på den nedåt vanl. starkt förtjockade
foten; strävsopp (B. scaber) med mörka
vårtor el. tofsar på den vita foten. Den i Sverige
sällsynta djävulssoppen (B. satanas) är
mycket giftig; den kännetecknas liksom den san-
nolikt giftiga eldsoppen (B. luridus) av röda
rörmynningar. Misstänkliga äro g a 11 s o p p (B.
felleus) med bruna, grova nätådror på foten och
ljusröda rörmynningar, pepparsopp (B. pi-
peratus), liten art med smal, inuti intensivt gul
fot, och bittersopp (B. pachypus) med vac-
kert nätådrig, röd el. gul fot; alla tre ha bitter
el. brännande smak. — Kosvamp är populär
benämning på större r., vanl. strävsopp.
Rörstrands porslinsfabriker, ab., Lidköping,
tillverkar vid fabriker i Lidköping husgeråds-
och prydnadsartiklar i flintporslin och fältspat-
äkta porslin samt dessutom fältspatäkta porslin
för tekniska ändamål. Antal anställda c:a i,ioo;
aktiekapital 4 mkr. Hela aktiestocken äges av
ab. Iföverken, Bromölla. — Nuv. bolag, vilket
grundades 1914, övertog härvid rörelsen från
Rörstrands fabriker ab. i Stockholm, som gått
i likvidation 1912, och från ab. Göteborgs pors-
linsfabriker, grundat 1900. Rörelsen i Stockholm
avvecklades 1926 i samband med att Rörstrands-
området (gränsande till S:t Eriksgatan, nära
Klara sjö) exploaterades för bostadsbebyggelse,
varvid fabrikationsverksamheten koncentrerades
till Göteborg. R. förvärvade 1928 ab. Lidköpings
porslinsfabrik, grundat 1910; 1940 flyttades hela
rörelsen till Lidköping, där verkstäderna fr. o. m.
1936 utbyggts och moderniserats.
R:s historia går tillbaka till 1725, då en tysk
porslinsmakare, Johann Wolff, begärde och 1729
erhöll privilegium på att i Stockholm tillverka
porslin; 1740 anförtroddes den tekniska och konst-
närliga ledningen åt den svenske verkmästaren
Anders Fahlström. Företagschef var från 1753
assessor Magnus Nordenstolpe; denne inköpte
1780 konkurrentfabriken Marieberg och var vid
sin död ägare till bägge företagen. Näste ägare,
B. R. Geijer, inköpte R. 1797. Hans arvingar sålde
företaget 1847 till justitierådet N. W. Stråle,
och därmed inleddes den Stråle-Almströmska re-
gimen, som sträckte sig fram till 1926. Under
denna period fick rörelsen aktiebolagsform (1873).
— Fabrikationen utgjordes under 1700-talet hu-
vudsakl. av fajans (se bild 16 å pl. vid d. o.)
och kännetecknas under sitt första skede av
efterbildningar av mönster från Delft och
vissa franska fabriker, framför allt Rouen.
Dekoren är huvudsaki. blå, men även mangan
och gult förekomma. 1750 inträder den mera
utpräglade rokokon i fajansdekoren med poly-
krom blomsterornamentik och buktande ytterkant.
Porslinsmönstren bli förebild. Under inflytande
från Marieberg användes också vid R. pålagd
skulpterad dekor. Från slutet av 1700-talet på-
börjades tillverkning av porslin. Under större de-
len av 1800-talet imiterades huvudsaki. utländska
fabrikationer. Det var först senare, som R. i
konkurrens med Köpenhamns-fabriken fann sin
stil genom de konstnärer, som knutits till före-
taget, bl. a. Gunnar G:son Wennerberg, Alf
Wallander och Edv. Hald. Sedan 1931 är Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
