Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödalger el. floridéer - Rödarvsläktet - Röda skenet - Röda stjärnan - Röda tråden - Rödbena - Rödbeta - Rödbo - Rödbrokig svensk boskap - Rödbräcka - Rödby - Rödding - Röddinge - Rödeby - Rödene - Rödfloka - Röd front - Rödfärg - Rödhakesångaren, rödhake, rotgel, rödbröstad sångare - Röding - Rödkallen - Rödklint - Rödklöver - Rödknot - Rödkrita - Rödkulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Rödarvsläktet—Rödkulla
522
Atlanten och Ishavet, användes fordom mycket
som föda för såväl människor som djur, sär-
skilt på Island, Irland och i Skottland; ko-
ra 11 a 1 g (C or allina officinalis) och släktet
Lithothamnion höra till kalkalgerna. Med undan-
tag för de få r., som på grund av sin rikedom
på stärkelse och geléämnen i vissa länder ätas
el. användas till tekniskt bruk, äga r. ingen be-
tydelse för människan.
Rödarvsläktet, Anaga’llis (fam. Primulaceae).
I s. och mellersta Sverige finns på åkrar A.
arvensis, en liten, ettårig ört med
lackröda (el. hos underarten femina
blå) blommor.
Röda skenet, ett meteorologiskt
fenomen, också kallat Bishop’s ring
(se d. o.).
Röda stjärnan (fr. l’Étoile rouge),
förr benämningen på Svenska blå
stjärnan (se d. o.).
Röda tråden. I allt tågvirke, som
tillhör engelska marinen, är en röd
tråd inspunnen (för att försvåra
stöld). Genom Goethes användning
av uttrycket i ”Die Wahlverwandt-
schaften” har det fått betydelsen det sammanbin-
dande, huvuddraget.
Rödbena, zool., se Snäppsläktet.
Rödbeta, se Beta.
Rödbo, sn i s. Bohuslän, V. Hisings hd, om-
fattande n. spetsen av Hisingen, mellan Göta
älv och Nordre älv; 18,99 km2, 652 inv. (1954).
Odlad dalslätt utmed Göta älv; f. ö. huvudsaki.
skogsåsar. 499 har åker. Egendom: Ellesbo.
Kyrka gemensam med Kungälv. Ingår i Kung-
älvs, R. och Ytterby pastorat i Göteborgs stift,
Älvsyssels kontr. Tillhör Kungälvs stadskom-
mun.
Rödbrokig svensk boskap, se Nötkreatur, sp.
349-
Rödbräcka, metallogr., skörhet hos järn och
stål, uppträdande vid rödvärme (omkr. 7000—
9000) och beroende på svavelhalt. Likbetydande
är rödskörhet, som tillskrivits syrehalt.
Rödby [rö’Ö-], stad på s. Lolland, Danmark,
vid den torrlagda Rödby fjord; c:a 4,000 inv.,
därav c:a 1,000 i Rödbyhavn, 6 km s. s. v.
om staden vid Femern Bält. R. har järnvägsför-
bindelser med Maribo och Nakskov.
Rödding, samhälle i n. Sönderjylland, s. om
den gamla gränsen mot Tyskland; 2,500 inv. I
R. inrättades 1844 Danmarks första folkhögsk.
Röddinge, sn i Malmöhus län, Färs hd, n. v.
om Tomelilla; 21,99 km2, 494 inv. (1954). Små-
kullig slättbygd, som i s. v. genomlöpes av Fyle-
dalen. 1,330 har åker. Egendom: Eriksdal. Kyr-
kans äldsta delar från omkr. 1200. Ingår i Van-
stads, Tolånga, R. och Ramsåsa pastorat i Lunds
stift, Färs kontrakt. Tillhör storkommunen östra
Färs.
Rödeby, kommun i Blekinge län, östra hd,
sträcker sig från Karlskronatrakten i s. upp till
Smålandsgränsen; 129,38 km2, 4,020 inv. (1954).
Huvudbygd kring Silletorpsån; sjö-
och skogrik trakt. 2,042 har åker.
Tätorten Rödeby har 1,655 inv.
(1951). Egendom: Bubbetorp. Nuv.
kyrkan uppf., sedan den gamla rivits
1875. Pastorat i Lunds stift, Medel-
stads kontrakt.
Rödene, församling, se Alingsås
landsförs. och Rödene.
Rödfloka, Törilis anthri’scus, en
till fam. flockblomstriga hörande,
omkr. 0,5 m hög, strävhårig, höst-
groende ettårig ört med dubbelt
parbladiga blad och rödlätta, små
blommor. Växer täml. allmänt upp
till Mälarprovinsen.
Röd front, kommunistiskt slag-
ord, stundom använt som lystrings-
signal och hälsning.
Rödfärg, mineralfärgämne, ut-
göres av mindre ren järnoxid och
framställes t. ex. genom glödgning av ba-
siskt järnsulfat el. ur kisbränder (engelskt
rött). R., utvunnen ur s. k. rödfärgs-
mull från Falu koppargruva genom slamning,
bränning och målning, kallas i allm. Falu
rödfärg. R. användes, uppslammad i vatten,
fotogen el. dyl., som målarfärg för bestrykning
av ohyvlat trä.
Rödhakesångaren, rödhake, rotge 1, r ö d-
bröstad sångare, Eri’thacus rube’cula, till-
hör fågelordn. tättingar och är ovan olivbrun,
under gråvit med
strupe och bröst
gulröda. Längden
är 15 cm. Den
finnes över hela
Sverige. Flyttfå-
gel, ehuru ensta-
ka ex. övervint-
ra i s. Sverige
och vid västkus-
ten.
Röding, zool.,
se Laxfiskar, sp.
491.
Rödkallen,
lotsuppassnings-
och fyrplats med
radiofyr, 30 km
s. s. ö. om Lu-
leå.
Rödklint, bot.,
se Centaurea.
Rödklöver, bot., se Klöversläktet.
Rödknot, zool., se Knorrhanesläktet.
Rödkrita, en ljus- till mörkröd lera med hög
järnhalt, som sedan äldre tider brukats av konst-
närer och hantverkare vid teckning (rödkritsteck-
ningar) och målning. R. finnes naturlig vid t. ex.
ett flertal tyska järngruvor. Vid ritning på hårda
föremål nyttjas (t. ex. inom bildhuggarkonsten)
rödpennor, som bestå av ren, finstrålig hematit.
Rödkulla, Odontttes, halvparasitiskt släkte av
fam. Scrophulariaceae. Blomkronans övre läpp är
Rödfloka.
Rödhakesångare, hanne.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Röd-
arv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
