Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rännelanda, Rennelanda - Ränneslätt - Ränneslöv, Renneslöf - Ränngrav el. kynett - Ränning el. varp - Rännknut - Rännlist - Ränta (ekonomi) - Ränta (inälvor) - Räntabel - Ränta på ränta - Räntefot - Ränteförenkling - Räntekammare - Räntelån - Räntemarginal - Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten - Räntepersedlar - Ränteräkning - Räntmästare - Räppinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499 Ränneslätt-
Valbo hd, Älvsborgs län, invid Bohuslänsgränsen
kring en biå till Valboån; 49,04 km2, 531 inv.
(1954). 1,081 har åker. Kyrkan av sten uppf.
1773. Ingår i Högsäters, Järbo, R., Lerdals och
Råggärds pastorat i Karlstads stift, V. Dals kon-
trakt. Tillhör storkommunen Högsäter.
Ränneslätt, 3 km v. om Eksjö, urgammal sam-
lingsplats för småländskt krigsfolk, var 1834—
1906 mötes- och lägerplats för Smålands husar-
reg., för Smålands grenadjärkår m. fl. förband.
Ränneslöv, Renneslöf, sn i Hallands län,
Höks hd, s. om Laholm; 67,59 km2, 2,280 inv.
(1954). 4,182 har åker. Stort föreningsmejeri vid
Vallberga station (404 inv. 1951). Tätort: Rän-
neslöv (350 inv.). Kyrkan är från 1872 (tor-
net medeltida). Ingår i R:s och Ysby pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt. Utgör tills, m.
Ysby storkommunen Ränneslöv; 104,77 km2,
3,161 inv. (1954); i Hallands s. domsaga.
Ränngrav el. k y n e’t t, en i mitten av en våt
fästningsgrav anordnad djupare grav.
Ränning el. var p, den i vävstolen uppspända
tråden, i vilken inslaget slås.
Rännknut, se Knut, med bild 3.
Rännlist, byggnk., se Kolonnordningar.
Ränta (mlty. rente, mlat. renta, vulgärlat. re’n-
dita, av re’ndere = re’ddere, ge tillbaka). Med r.
kan förstås såväl den ersättning, som enl. den
statiska jämviktsteorien tillkommer en produk-
tionsfaktor, främst t. ex. jordränta och realkapi-
talränta, som priset på kredit. I fråga om den
senare kan man skilja mellan r. å långa lån el.
kapitalränta samt r. å korta lån el. penningränta.
— Under penninghushållning utgår kapital-r. som
ett procentuellt tillskott till realkapitalets pen-
ningvärde, varför man då talar om penning-
ränta, och då kapitalets brukare ofta arbeta
med lånat kapital, uppträder kapitalets avkastning
ofta som en i pengar uttryckt låneränta.
Enär lånemarknaden är täml. enhetlig, måste
låne-r. beräknas på alla utlånta penningsummor,
oavsett om de användas produktivt i form av
realkapital el. på annat sätt. Sålunda uppkommer
den generella formen av r., r. å g ä 1 d. — Den
r., som utgår på av kreditinrättningar utlämnade
lån, kan vara rörlig el. bunden. Rörlig r. in-
nebär, att r. automatiskt anpassas efter gällande
r.-läge. Denna form av låne-r. är den vanligaste.
Med bunden r. menas för viss tid fastlåst r.
Hypoteksinrättningarna utlämna lån med bunden
r.; sparbankerna ha endast i begränsad omfatt-
ning tillerkänts sådan rätt. Obligationslån löpa
med fast r., som dock i vissa fall kan nedsättas
genom konvertering. — Med avseende på inlå-
ningen tillämpa bankerna i regel rörlig och med
hänsyn till de olika inlåningsformerna starkt dif-
ferentierad r. — Ang. ”r. på r.” och ränteräk-
ning se d. o. — R. var förr även benämning på
de jorden påvilande fasta utlagorna (jfr Grund-
skatter).
Ränta, ätbart avfall vid slakt, särskilt inälvor
(mage), fötter och huvud.
Räntäbel, som ger ränta, lönar sig. — Subst.-.
Räntabilitet.
Ränta på ränta, mat., se Ränteräkning.
-Räpplinge 500
Räntefot, en räntas storlek i procent per år.
Ränteförenkling, se Grundskatter.
Räntekammare, se Kammarkollegiet.
Räntelån, lån, som aldrig kan uppsägas, varken
av långivare el. låntagare, och vars effektiva av-
kastning därför utgör det bästa måttet på kapital-
räntan i betydelsen den långa räntan. Exempel på
r. äro de engelska consols och de franska rentes.
Räntemarginal i kreditinstitut utgör
skillnaden mellan medelräntan för utlåningen och
medel räntan för inlåningen.
Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten,
Stockholm, institut för livförsäkring för livsfall,
bildades 1953 genom sammanslagning av 4 an-
stalter i samma bransch.
Räntepersedlar, se Grundskatter.
Ränteräkning. Det primära begreppet inom
r. är vanlig enkel ränta, som beräknas
genom intresseräkning. Härvid gäller
förutsättningen, att räntan är direkt proportionell
mot kapitalet och tiden. På detta begrepp har
sedan utvecklats begreppet ränta på ränta,
varvid förutsättes, att tiden, under vilken ränta
beräknas, uppdelas i ett visst antal kortare tid-
rymder, under vilka enkel ränta beräknas. Vid
slutet av varje sådan tidrymd lägges den upplupna
räntan till kapitalet, så att detta senare alltid är
något större vid början av varje ny tidrymd än
under näst föregående. Är kapitalet k och den
årliga räntefoten p °/o, beräknas enkel ränta
under tiden t år enl. formeln t • k •
100
Beräknas årlig ränta på ränta efter en ränte-
fot av p °/o under t år, sker detta enligt for-
1/ P \* 1
meln k 11 +–––) —1 .
L\ 100/
Här lägges alltså vid varje års slut den upp-
lupna enkla räntan till kapitalet. Tänker man sig
tiden uppdelad icke i år utan i oändligt små tids-
delar, erhålles s. k. kontinuerlig ränta,
vilken har en viss teoretisk betydelse inom liv-
försäkringsväsendet. För praktiskt bruk finnas
hjälptabeller upprättade för olika slags räntebe-
räkning.
Räntmästare, vissa tjänstemän, som förvalta
offentliga kassor. Så t. ex. finnes i Statskontoret
en r., som är chef för verkets kassaavd., vilken
kallas Räntekammaren. Vid universitetens
drätselverk ha särskilda akademiräntmäs-
tare sedan 1600-talet funnits. R:s kontor kallas
räntekammare el. ränter i.
Räpplinge, sn i Kalmar län, Slättbo hd, på
Ölands västkust, närmast s. om Borgholm; 44,84
km2, 604 inv. (1954). Mellan landborgsbranten
och Kalmarsund odlad jord och lövskogsdungar
med bl. a. Solliden (se d. o.) och nationalparken
Borga hage, på landborgskrönet i n. ruinen av
Borgholms (se d. o.) slott, Drottning Victorias
vilohem samt Borgholms kungsladugård, s. därom
sterilt alvar. 1,238 har åker. Den medeltida ”klöv-
sadelskyrkan” ombyggd 1802. Ingår i R. och
Högsrums pastorat i Växjö stift, Ölands medel-
kontrakt. Tillhör storkommunen Gärdslösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
