Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknerör - Räknesticka (räknelinjal, räknestav)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Räknesticka
496
Räknesticka.
talet primärt bildade joner. Vid högre spänningar
accelereras dessa joner i det elektriska fältet till
så höga hastigheter, att de själva förmå jonisera
gasmolekylerna (stötjonisation), varigenom joner-
nas antal mångdubblas: jonisationskammaren
tjänstgör själv som förstärkare (g a s m u 11 i p li-
ka tion). Om jonisationskammaren skall använ-
das för räkning av enstaka partiklar, utformas
den lämpligen med cylindrisk symmetri, varvid
den negativa elektroden utgöres av en metall-
cylinder, den positiva av en längs cylinderaxeln
spänd tråd. Stötj onisationen är förbunden med
ljusutveckling, och de bildade fotonerna frigöra
fotoelektroner, som i sin tur jonisera, ökas spän-
ningen tillräckligt, blir denna produktion av foto-
elektroner så avsevärd, att en urladdning kommer
till stånd. Proportionalitetsområdet är då över-
skridet. Ett rör, som arbetar under dessa be-
tingelser, kallas ett G e i g e r-M ü 11 e r s r.
(G M-r ö r). Ett dylikt kan vara fyllt med en gas,
ss. väte och argon, el. vanligare med en blandning
av en sådan och en fleratomig gas, ss. alkohol
och eter. Inom ett visst spänningsområde, g e i-
gerområdet, ger ett dyl. rör lika stora ut-
gångsimpulser, oberoende av hur stark den pri-
mära jonisationen är, men utgångsimpulsernas
storlek växer med växande spänning. Omfatt-
ningen av detta område el. G M-r örets platå
utgör vid ett gott rör 200—400 V. För att ett
GM-rör skall kunna räkna a- och /5-partiklar,
förses det med ytterst tunna väggar el. med
tunna fönster, t. ex. av glimmer. För dyl. partik-
lar kan effektiviteten närma sig 100%. y-strålar
kunna även registreras, huvudsaki. genom de foto-
elektroner, som de utlösa i cylinderväggen. Effek-
tiviteten uppgår dock vanl. endast till ett fåtal
procent. Genom att förse GM-röret med ett antal
mellanväggar av metallfolier kunna y-effektivite-
ter på upp till 25 °/o erhållas. För räkning av
neutroner, vilka ej direkt jonisera, måste någon
sekundär process, ss. en reaktion mellan neu-
troner och atomkärnor, åtföljd av emission av
laddade partiklar, användas. För detta ända-
mål brukas ofta jonisationskammare, innehållan-
de bortrifluoridgas el. invändigt överdragna med
ett skikt av en borförening. Vid neutronernas
reaktion med en borisotop (10B) utslungas a-par-
tiklar, som registreras av r. Intensiteten av neu-
tronstrålningen på ett ställe kan också mätas
genom att där anbringa folier av ämnen, som
under neutronbombardemang bliva radioaktiva,
t. ex. silver, indium el. rodium, varefter foliets
radioaktivitet mätes, t. ex. med GM-rör. — En
av de tidigast använda metoderna för indikering
av partiklar grundade sig på räkning av de ljus-
blixtar el. scintillationer, som dessa utlösa i
vissa fluorescerande substanser. Urspr. räknades
scintillationerna genom direkt okulär iakttagelse,
och metoden övergavs snart, men på senaste tid
har metoden åter blivit aktuell, sedan det visat
sig möjligt att låta fotomultiplikatorrör övertaga
ögats funktion. — Ledningsförmågan hos en kri-
stall ökas, då en partikel passerar genom den.
Detta har utnyttjats i kristallräknarna
för räkning av partiklar.
Räknesticka (förr även kallad r ä k n e 1 i n-
j al el. räknestav), instrument, med vars till-
hjälp multiplikation, division, kvadratrotsutdrag-
ning m. m. snabbt kan utföras med en för tek-
niskt bruk i regel tillräckligt god noggrannhet.
En r. består i princip av två mot varandra för-
skjutbara, logaritmiskt graderade skalor. Den
logaritmiska graderingen betingas av överlägg-
ningen log ab = log a + log b. Man erhåller så-
lunda produkten av två tal, a och b, genom att
addera de mot a och b svarande sträckorna längs
de båda sammanhörande skalorna (t. ex. A och
B i fig.). I figurexemplet visas, hur multiplika-
tionen 6 • 2,45 = 14,7 tillgår; B-skalans ”noll-
punkt”, d. v. s. siffran 1 (ty log 1 =0), är in-
ställd nedanför A-skalans gradstreck för siffran
6. Går man fram till 5-skalans gradstreck för 2,45,
avläses genom uppskattning produkten 14,7 på
A-skalan. På motsv. sätt utföres divisionen
14,7 : 2,45 = 6. — I verkligheten äro r. av denna
typ försedda med flera andra skalor, först och
främst de i fig. visade C- och D-skalorna. Dessa
äro i likhet med A- och B-skalorna inbördes lika
men dubbelt så glest graderade. Siffrorna 2 och
3 på C- och D-skalorna motsvara, som synes av
fig., talen 4, resp. 9 på A- och B-skalorna, vilket
betyder, att man utan hjälp av den rörliga skalan
(sliden) direkt kan utföra kvadrering och kva-
dratrotsutdragningen. För underlättande av denna
avläsning användes en med rits försedd genom-
skinlig löpare, vilken också begagnas för ma-
gasinering av sådana delresultat, som uppkomma,
då man har att utföra sammansatta räkningar. I
övrigt äro flertalet r. försedda med skalor för
sinus (cosinus), tångens (cotangens) och 1 o-loga-
ritmer; logaritmerna bilda självfallet en likfor-
migt graderad skala. Sistn. skalor äro av utrym-
messkäl vanl. anordnade på slidens baksida. Stör-
re ”stickor” ha dessutom kubskala samt ”log
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
