Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskin, aritmometer - Multiplikationsmaskiner - Additionsmaskiner med tangentbord och tryckverk - Differensmaskiner och direktmultiplicerande räknemaskiner m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Räknemaskin
492
Fig. 2. Pinnhjulssystem enl. Odhner.
Genom flyttning av näbben h bringar man önskat antal
(här 3 st) kuggpinnar v att skjuta ut från hjulet f. Vid
dess kringvridning ett varv vrider sig resultathjulet c
3 enheter under förmedling av mellanhjulet b. Om här-
vid siffran 9 passeras uppåt, kommer en förlängd kugg
att pressa ut en kam x, som vid kringvridningen av f
påverkar en i sidled rörlig extrakugg y, så att denna
ingriper i nästa resultathjul och flyttar detta 1 enhet.
Frankrike ”Rapide” (1892), i Amerika ”Rapid”
(1923) o. s. v. En svensk modifikation, ”Facit”,
härrör från 1918. Ett annat uppfinnarnamn från
1900-talets första del är tysken Chr. Hamann,
vilken anges som uppfinnare till ”proportional-
stångssystemet” (en med trappvalsen analog an-
ordning) och som dessutom konstruerat räkne-
snurror (en kompakt multiplikationsmaskin, där
multiplikatorn bestämmes av antalet hela varv
hos en vev) utan användande av pinnhjulsprinci-
pen. Hans maskiner ha marknadsförts bl. a.
under märket ”Mercedes-Euklid” (1910).
Additionsmaskiner med tangentbord och tryck-
verk. Idén att manipulera r. med tangenter och
att förse dem med tryckverk synes först ha rea-
liserats i U.S.A. De första mera kända ameri-
kanska uppfinnarnamnen äro här W. S. Bur-
roughs (1884) och D. E. Felt (1889). Burroughs
lanserade härvid den typ, som må benämnas
”tangentinställande”, d. v. s. vid vilken tangenter
nedtryckas till lika djup och härvid inställa en
serie spärrar, vilka i sin ordning avsökas, då
maskinens manöverhandtag nedtryckes, så att
överföring sker både till ett räkneverk och ett
tryckverk. Även Felt producerade skrivande
additionsmaskiner (1889) under handelsnamnet
”Comptograph”, men hans mest kända skapelse
är dock ”comptometern” (1887), vilken i sitt van-
ligaste utförande är en ”tangentdriven” r. utan
tryckverk (jfr bild 4 å pl.). Denna typ av r.
benämnes även kalkyleringsmaskin. Vid ned-
tryckningen av en tangent adderar sig dess
belopp direkt till registersumman. Flera tan-
genter i olika kolumner kunna nedtryckas
samtidigt, utan att 1 o-överföringarna interfe-
rera med varandra. För ren addition är detta
den snabbaste av alla r., samtidigt som det
är den mekaniskt enklaste. Liknande maski-
ner tillverkas numera även av andra firmor (Bur-
roughs i U.S.A., Torpedo i Tyskland, Plus i
Fig. 3. Principen för en 10-tangents additionsmaskin
med tryckverk.
Vid nedtryckning av en tangent (0—9) lyftes motsva-
rande stift ur en stiftplatta (/>), som är anordnad på
en släde; detta stift utgör sedan stopp för sektorarmens
rörelse. Så snart tangenten släppes, flyttar sig släden
1 steg i pilens riktning, varpå nästa tangentnedslag
skjuter upp ett stift ur följande stiftrad. Då maskin-
armen slutl. manipuleras, avsökes stiftplattan av de
olika sektorarmarna med deras avsökare (a), varvid
såväl summaverk (5) som tryckverk träda i funktion.
t siffertyp (0).
England o. s. v.). Den första elektriskt drivna
r. var multiplikationsmaskinen ”Ensign” (Boston,
1905). Med undantag för r. av ”comptometer”-
typ, bokföringsmaskiner o. s. v. har man numera
i stor utsträckning frångått systemet med full-
ständiga tangentbord, d. v. s. med t. ex. 8X9
tangenter, till förmån för 10-tangentsystemet med
tillhörande tryckverk. Dyl. maskiner (jfr fig. 3)
konstruerades på flera håll redan vid början av
1890-talet, men den första mera framgångsrika
tillverkningen påbörjades först 1902 av Dalton
Adding Machine Co. enl. uppfinningar av H. Hop-
kins, bekant även för sina prisuträknande faktu-
reringsmaskiner (”Moon-Hopkins”). Andra sena-
re fabrikat av bl. a. 10-tangentmaskiner äro i
U.S.A. bl. a. ”R. C. Allen”, ”Allen-Wales”, ”Bar-
rett”, ”Burroughs”, ”Corona”, ”Monroe”, ”Natio-
nal”, ”Remington”, ”Swift”, ”Sundstrand”, ”Un-
derwood” och ”Victor”, i Tyskland bl. a. ”Conti-
nental”, ”Adma” och ”Goerz” samt i Sverige
bl. a. ”Addo”, ”Facit” (multiplikationsmaskin)
och ”Original-Odhner”, varvid den senare fabri-
ken tillverkar typer även med andra namn (se
bild 2 å pl.).
Differensmaskiner och direktmultiplicerande r.
m. m. Med differensmaskin må förstås en r.,
som uträknar successiva värden på matematiska
funktioner, varvid till grund för maskinens ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
