Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Historia - Litt. - Ryssläder - Ryssolja - Ryssrova - Rystad - Ryti, Risto - Rütli el. Grütli - Rytm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Ryssläder—Rytm
474
I okt. 1952 sammanträdde i Moskva f. f. g.
sedan 1939 allunionella partikongressen, den 19 :e
i ordningen. Därvid beslöts att ändra partiets
officiella namn från Allunionella kommunistiska
partiet (bolsjevikerna) till Sovjetunionens kommu-
nistiska parti. Kongressen valde den största cen-
tralkommittén i partiets historia: 125 medl. och
no kandidater till medlemskap mot tidigare resp.
71 och 68. En förut beslutad omorganisation
av centralkommitténs viktiga utskott stadfästes (se
vidare under Författning och förvaltning). Stalin
blev ordf, både i presidiet och i sekretariatet
(dessutom liksom förut ordf, i ministerrådet,
d. v. s. chef för regeringen). I presidiet och sek-
retariatet insattes bl. a. G. Malenkov, som allt-
mer kom i förgrunden som antaglig efterträdare
till Stalin. I samband med 1952 års kongress pub-
licerades femårsplanen för tiden 1951—55, vilken
hade varit i kraft sedan förstn. år. Industripro-
duktionen skall under 5:e femårsplanen ökas med
i genomsnitt 60%. Tyngdpunkten ligger alltjämt
på kapitalvaruindustrien. Dock avses också en
ökning av den lätta industriens produktion och
av livsmedelsproduktionen.
I mars 1953 avled Stalin. Malenkov blev re-
geringschef (ordf, i ministerrådet). Till v. ordf,
i ministerrådet utnämndes Beria, Bulganin, Ka-
ganovitj och Molotov. Beria blev chef för de
sammanslagna inrikes- och säkerhetsministerierna
(se MVD), Bulganin utnämndes till krigsminis-
ter, och Molotov återinträdde på sin gamla post
som utrikesminister, medan Vysjinskij åter blev
v. utrikesminister och ständig rysk FN-delegat.
Kommunistiska partiets dominerande ställning be-
tonades ånyo, och politbyrån återupprättades prak-
tiskt taget i form av ett nytt partipresidium. Ma-
lenkovs regim inleddes med flera överraskande
åtgärder, bl. a. amnesti för vissa kategorier fång-
ar. Inom utrikespolitiken följde en ny stor ”freds-
offensiv”, och man observerade också vissa för-
sonligare tonfall. Någon avgörande förändring
i förhållande till den stalinistiska utrikespolitiken
har dock icke inträffat, och ”järnridån” är allt-
jämt sluten. I juli 1953 skakades regeringen av
en svår kris som följd av en inre maktkamp. Den
resulterade i att Beria störtades och omfattande
utrensningar förekommo. Beria kastades i fäng-
else och blev senare avrättad.
Litt.’. ”Russia. — U.S.S.R. A complete hand-
book” (1933; suppl. 1936); ”Sovjetstaten. Land
och folk” (1943); T. J. Arne, ”Europa upptäc-
ker R.” (1944); J. S. Gregory och D. W. Shave,
”The U.S.S.R. A geographical survey” (s. å.);
”R. i bild”, red. av M. Martelius (2 bd, 1944—
45); N. N. Michajlov, ”Sovjetunionens geografi”
(1945); ”Economic geography of the U.S.S.R.”,
utg. av S. S. BaFzak m. fl. (1949); W. Leimbach,
”Die Sowjetunion. Natur, Volk und Wirtschaft”
(1950); N. T. Mirov, ”Geography of Russia”
(1951); T. Shabad, ”Geography of the USSR”
(s. å.); W. Kolarz, ”Russia and her colonies”
(1952). — K. Stählin, ”Geschichte Russlands” (4
bd jämte index, 1923—39); P. Milioukov m. fl.,
”Histoire de Russie” (3 bd, 1932—33); B. Pares,
”A history of Russia” (5:e uppl. 1947); B. H.
Sumner, ”Survey of Russian history” (2:a uppl.
s. å.); G. Vernadsky, ”History of Russia” (3:e
uppl. 1951).
Ryssläder, ett av nöt- el. hästhudar berett
ovanläder till skodon, som förr tillverkades i
Ryssland.
Ryssolja, se Björk och Björktjära.
Ryssrova, bot., se Ryssgubbe.
Rystad, sn i Östergötlands län, Åkerbo hd, på
Östgötaslätten, närmast n. ö. om Linköping och
intill Roxen; 62,62 km2, 1,160 inv. (1954)- 2,305
har åker. Egendomar: Distorp, Tuna (statens),
Staby m. fl. Nuv. kyrkan från 1781; altartavla av
P. Hörberg. Ingår i R:s och ö. Hargs pastorat
i Linköpings stift, Domprosteriet. Tillhör stor-
kommunen Åkerbo.
Ry’ti, Risto Heikki, finländsk bankman och
politiker (f. 1889). Han var advokat 1909—19.
R:s eminenta förmåga gjorde sig tidigt gällande
dels i riksdagen, vari
han 1919—24 och
1927—29 representera-
de Nationella fram-
stegspartiet, och dels i
regeringen, som han
med ett kort avbrott
tillhörde som finans-
minister under Venno-
la och Kallio 1921—
24. Redan 1923 hade
R. blivit ordf, i direk-
tionen för Finlands
bank, vars verksamhet
han sedermera ledde till
1940 och ånyo 1944—
45- — Då efter krigsutbrottet 30/n 1939 en rekon-
struktion av regeringen ansågs påkallad, blev R.,
som hade ett ansett namn inom alla partier, ut-
sedd till statsminister. I denna egenskap ledde
han bl. a. den delegation, som i mars 1940 på
Finlands vägnar undertecknade freden i Moskva,
förnyade sin regering kort därpå och handhade
under president Kallios sjukdom s. å. dennes ålig-
ganden. Han valdes efter Kallios slutliga avgång
i dec. till dennes efterträdare för återstoden av
mandattiden. Detta uppdrag förnyades vid presi-
dentvalet i febr. 1943, men redan vid månadsskif-
tet juli/aug. 1944 frånträdde R. självmant sitt
ämbete för att underlätta en av det ytterligt
skärpta militära och utrikespolitiska läget betingad
nyorientering med frigörelse från förbindelsen
med Tyskland och fredsslut som mål. Han efter-
träddes av Mannerheim. Vid krigsansvarighets-
processen dömdes R. i febr. 1946 till tio års
tukthus men benådades i maj 1949.
Rütli [ry’tli] el. G r ü 11 i, äng i schweiz.
kant. Uri, nära v. stranden av Urnersjön, där enl.
sägnen Schweiziska edsförbundet stiftades. R. är
sedan 1860 nationalegendom.
Rytm (grek. rhythmo’s, mått), regelbunden
återkomst av vissa förnimmelser. I sin enklaste
form är r. sammansatt av t. ex. betoning och ton-
löshet, höjning och sänkning. R:s känslovärde
tyckes bero på att r. för människorna är en all-
män livslag: andning, pulsslag, gång, växlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
