Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi - Mått och vikt - Mynt - Bankväsen - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Ryssland
434
bass), vilka förena den ryska huvudstaden med
rikets viktigaste delar och med utlandet. Den
stora transsibiriska järnvägen (dubbelspårig) er-
bjuder, bortsett från flygtrafiken, den snabbaste
förbindelsen mellan Västeuropa och Östasien.
Avståndet mellan banans utgångspunkt, Sverd-
lovsk i Ural, och Vladivostok är 7,186 km och
tillryggalägges på 8 dagar. — Järnvägsnätets
längd uppgick 1940 till c:a 100,000 km. 1940
voro endast 1,900 km av järnvägsnätet elek-
trifierade. Den nya femårsplanen 1951—55
förutser elektrifierandet av ytterligare 5,300 km
järnväg, däribland den 2,350 km långa sträckan
Ufa (Ural)—Novo-Kuznetsk (Kuzbass). Järn-
vägstrafikens stora betydelse i R. framgår av att
antalet tjänstemän och arbetare vid järnvägarna
uppgår till 4 mill. och att järnvägarna stå för
30% av allt det bränsle, 25 °/o av allt det järn
(byggnadsjärn) och 12% av alla de trävaror, som
förbrukas i riket. — 1953 funnos i R. c:a 1,8
mill. bilar, därav 1,6 mill. lastbilar.
Lufttrafiken har särsk. i det glest be-
byggda Sibirien och i de arktiska delarna av R.
stor betydelse. Flygnätet, med Moskva till cent-
rum, omfattade 1928 9,500 km, 1938 106,100 km
(enl. 1950 års plan 175,000 km).
Mått och vikt. Metersystemet infördes 1900
men blev ensamgiltigt först 1927. Fram till 1917
användes nästan uteslutande de gamla enheterna.
De viktigaste av dessa voro: Längdmått: 1
verst = 500 sazjen = 1,066,79 m; 1 sazjen = 7 ful
= 3 arsjin-, 1 fut = 12 djujm (tum) = 0,30479 m;
1 arsjin = 16 versjok = 0,7112 m. Ytmått: 1
des’jatina = 2,400 kvadrat-sas/en = 1,0925 har.
Rymdmått: 1 tjetvert = 8 tjetverik — 2,099 hl; 1
botjka = 40 vedro = 4,9190 hl. Vikt: 1 pud = 40
funt = 16,38 kg; 1 funt =96 zolotnik = 409,51 g.
Mynt. Från 1535 förekom kopek = 1/100 rubel.
Efter 1500-talets mitt hade utländska talermynt
(jefimak) spelat en stor roll i R. Först Peter
den store införde ett västerländskt myntväsen,
med grovt silvermynt (rubeln och dess delar)
och guldmynt (dukat, tjervonets-, efter 1755 1
och V2 imperialer = 10, resp. 5 rubler). 1828—45
slogos mynt i platina. Guldmyntfot infördes 1897.
— I febr. 1950 sattes 1 rubel — 0,222168 g fint
guld = V4 S- 10 guldrubler = 1 tjervonets.
Bankväsen. Efter revolutionen 1917 förstatli-
gades R:s bankväsen. Detta domineras av Stats-
banken (Gosudarstvennyj bank, förk. Gosbank),
grundad 1921. Den har i likhet med central-
banker i andra länder ensamrätt att utgiva sedlar
men dessutom monopol på varje form av kort-
fristig kreditgivning till företag och inst. inom
den socialiserade handeln och industrien. Huvud-
kontoret är i Moskva. Banken har c:a 5,000 fi-
lialer. Vid sidan om Gosbank finnas fyra spe-
cialbanker: Prombank (förk. för Torgovo-
promysjlennyj bank), Industribanken, som varit
huvudkanalen, genom vilken de olika femårspla-
nernas enorma kapitalinvesteringar i industri och
kommunikationer flutit; Selchozbank (förk.
för Tsentralnyj selsko-choz’ jajstvennyj bank),
Jordbruksbanken, som finansierar de statliga jord-
bruken och kollektivjordbruken; Torgbank,
Handelsbanken, som finansierar anläggningar
inom handeln och kooperationen; T s e k o m-
bank (förk. för Tsentralnyj bank kommunal-
no g o i zjilistjnogo stroitelstvo), Centrala kommu-
nalbanken, som svarar för finansieringen av bo-
stadsbyggande samt kommunala anläggningar,
skolor, sjukhus, vägar och broar m. m. Bankange-
lägenheter i samband med utrikeshandeln ombe-
sörjas av den formellt självständiga Vnesj-
torgbank (förk. för Bank dlja vnesjnej
torgovli), Banken för utlandshandeln, vilken
emellertid lyder under Gosbank. — Sparkas-
sorna uppgå till över 600,000. De äro ensamma
om att mottaga allmänhetens sparmedel, som
förräntas efter en ganska hög ränta. De sovjet-
ryska sparkassorna bedriva ingen utlåning. —
Ännu en bank finns i R., näml. V sekobank
(förk. för Vserossijskij kooperativnyj bank),
Kooperativa banken, som finansierar de lång-
fristiga kreditbehoven inom de kooperativa fören.
Religiösa förhållanden. 1721 upphävde Peter I
av rent politiska skäl patriarkatet i R. och stif-
tade Heliga synoden, som 1723 av de österländska
patriarkerna erkändes som ryska kyrkans högsta
organ. Den ortodoxa religionen var R:s statsre-
ligion, varje propaganda mot denna var strängt
förbjuden, men alla trosbekännelser hade rätt till
fri religionsutövning och barnundervisning enl.
sin religions fordringar. Efter marsrevolutionen
1917 organiserades i R. en ortodox folkkyrka
med kyrkomöte samt patriarkämbete, vars inne-
havare blev Tichon. Efter sovjetregimens infö-
rande (oktoberrevolutionen s. å.) ordnades de re-
ligiösa förhållandena genom ett dekret av 23/i
1918 så, att kyrkan skildes från staten och full-
ständig religionsfrihet t. v. infördes. Under re-
geringens tilltagande religionsfientlighet (1922
blevo bl. a. skolorna, som hittills varit religions-
lösa, centra för den ant i-religiösa pro-
pagandan, och rätten till privat religions-
undervisning inskränktes) bildades 1923 en ny
kyrka, kallad synodkyrkan, som ej erkände
patriarkatet utan återupprättade den heliga sy-
noden. Detta samfund sökte bortarbeta relikkult
o. a. utslag av förgrovad folkfromhet och fick
också en viss rörelsefrihet av Sovjet. Den ur-
sprungliga patriarkkyrkan började dock åter växa
i medlemsantal och inflytande, och 1927 erkände
Sovjet den dåv. patriarken Sergej och hans
synod, mot att denna kyrka i gengäld erkände
sovjetregeringen och lovade att i förhållande till
utlandet stå på Sovjets sida. Under hela denna
period växlade tider av relativt lugn och tillfälliga
eftergifter av regeringen med tider av förföljelse,
öppen el. maskerad. Central för den antireligiösa
propagandan har varit ”De gudlösas förbund”
(stiftat 1925, namnet 1929 ändrat till ”Kämpande
ateisters förbund”) med 5,5 mill. anhängare
(1932). Det mest kända namnet på den antire-
ligiösa fronten har varit J. Jaroslavskij, som i
en rad skrifter framlagt de teoretiska grunderna
för gudlösheten och dess tillämpning i det prak-
tiska livet. I och med den ryska kommunismens
förskjutning i nationell riktning vid 1930-talets
mitt blev statsledningens hållning gentemot de re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
