Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Ryssland
430
och största fabrikerna ligga dock i Centralasien
(Tasjkent, Fergana, Stalinabad) och i städer
nära de centralasiatiska bomullsområdena (Bar-
naul, Novosibirsk, Kansk) samt i Transkauka-
sien (Baku, Kirovabad, Leninakan). Omkr. Vs av
silkesproduktionen kommer på Centralasiens (med
världens största silkesfabrik i Margelan i Fer-
gana-bäckenet) och Transkaukasiens råsilkepro-
ducerande områden (Kutais, Erivan).
Sågverksindustrien är dels lokaliserad
till ishavshamnarna (t. ex. Archangelsk, Igarka)
och producerar då för export alldeles som norr-
landssågverken i Sverige, dels inne i landet vid
floderna el. järnvägarna, där den tjänar hemma-
marknaden, d. v. s. den stora byggnadsindustrien.
Längs den stora flottleden Volga finnas sågar
ända ned till mynningen vid Astrachan. Trähus-
industrien, som efter 2:a världskriget särsk. om-
huldats, har två centra, Ural och Karelsk-finska
republiken. Kryssfanersindustrien är knuten till
lövskogarna i v. R. (Vitryssland 30 °/o av faner-
produktionen), likaså tändsticksindustrien (Vit-
ryssland 25 % av produktionen). — Cellulosa-
och pappersindustrien är relativt out-
vecklad. ”Träkemiska kombinat” ha sedan tsar-
tiden legat i n. v. R., i n. Ukraina, i Vitryssland,
i Kalinin- och Leningrad-områdena samt i Cent-
rala industriregionen. Nya företag ha byggts i
n. ö. vid Kama och dess bifloder. Här finnas
mycket stora pappersbruk. Med det från Finland
avträdda området fick R. ännu en stor pappers-
och cellulosaindustri (Enso vid Vuoksen, Läskelä-
Harlu vid Jänisjoki).
Den kemiska industrien har utvecklats
mycket kraftigt. Den 4:e, av 2:a världskriget
avbrutna femårsplanen fick namnet kemiens fem-
årsplan. Råvarorna för den kemiska industrien
erhållas dels från stenkol (koksugnarnas destilla-
tionsprodukter), dels från malmanrikningsverk
och smälterier (sulfidmalmernas svavel), dels från
de stora saltlagren och dels från den vegetabiliska
produktionen. Framställningen av syntetisk kaut-
schuk har blivit en storindustri. Fabrikerna i
Jaroslavl, Voronezj, Jefremov och Kazan använ-
da sprit (från potatis), fabriken i Baku olja,
fabriken i Erivan i Armenien kalciumkarbid (lik-
som en nyligen färdigbyggd fabrik i Aktjubinsk
i n. v. Kazakstan) som råvara.
Den största industrien är metall- och maskin-
industrien, som före 2:a världskriget syssel-
satte % av alla industriens tjänstemän och arbe-
tare. Maskinindustrien har varit och är fort-
farande de ryska femårsplanernas speciella sköte-
barn. Före 2:a världskriget voro Moskva, Lenin-
grad, Charkov och Gorkij de viktigaste centra
för den ryska maskinindustrien, och särsk. i
Centrala industriregionens n. ö. del (Moskva-
Rybinsk-Gorkij-Rjazan), i Ural och i ö. Ukrai-
na hopade sig verkstäderna tätt. Den tunga ma-
skinindustrien är koncentrerad till de stål- och
j ärnproducerande distrikten, till Donbass och
Ural, traktor- och lantbruksmaskinindustrien till
jordbruksregionerna. Den elektrotekniska indust-
rien är framför allt lokaliserad till Leningrad och
Moskva, lok- och vagnsindustrien till Ukraina
(Vorosjilovgrad), Ural (Nizjnij-Tagil) och Si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
