Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Ryssland
424
på de floder, som flyta söderut genom stäppbäl-
tet, framför allt på Volga.
Kraft- och mineraltillgångarna
höra till de största i världen, vilket, då riket om-
spänner en sjättedel av jordklotets landareal, icke
är förvånande.
Produktion av kol, olja, elenergi m. m. (i mill.
ton, resp, milliarder kIVh).
1913 1940 1951 i % av världs- produk- tionen 1950
Stenkol och brunkol 29,1 166,0 285,0 c:a 22
Petroleum ........ 9,9 31,0 40,0 ,, 8
Elenergi ........... 1,0 48,9 104,0 „ 10
Tackjärn ........... 4,9 15,0 22,0 ,, 18
Stål .............. 4,9 18,9 31,9 „ 17
Cement ............. 1,0 5,0 12,4 ,, 9
Tillgångarna på kol äro stora och delvis väl-
belägna. De största reserverna ligga dock i Si-
birien (1,000 milliarder ton el. 60 °/o av total-
förråden). Brytningen började först i det s. k.
Donets-bäckenet (Donbass) vid Dons biflod med
detta namn från h. i ö. Ukraina, där redan före
1 :a världskriget nåddes en produktion på 25 mill.
ton, motsv. 87 °/o av rikets hela kolbrytning, och
varifrån före utbrottet av 2:a världskriget mer
än 50 °/o av hela kolbrytningen härstammade.
Mycket större förråd innehåller rikets andra
stora fyndighet, Kuznetskbäckenet (Kuzbass)
kring Obs biflod Tom, som till 1,500 m djup på
en areal av 26,700 km2 beräknas rymma inalles
450 milliarder ton. Det kolfält, som för Urals
vidkommande i stor utsträckning har ersatt Kuz-
bass, ligger i n. Kazakstan, s. om staden Kara-
ganda, efter vilken fyndigheten fått sitt namn.
Total förråden, nästan i sin helhet bestående av
koksande kol, uppgå till c:a 50 milliarder ton.
1931 byggdes den s. k. Karaganda-banan, som
förenar stenkolsfältet med transsibiriska järnvä-
gen; senare på 1930-talet fortsattes denna bana
söderut till nyupptäckta kopparmalmsfyndigheter i
centrala Kazakstan. 1939 byggdes bansträckan
Kartaly—Akmolinsk, som kraftigt förkortade
transporterna till järnverken i s. Ural (efter den
nya banan c:a 1,000 km).
De tre nämnda fyndigheterna rymma R:s vik-
tigaste förråd av kokskol för järnindustrien.
Moskva-bäckenet innehåller i mots. till de föreg.
kolfälten energifattigt brunkol; de ha sin största
betydelse som bränsle i kraftverk för huvudsta-
den och som råvara i den kemiska industrien. —
I Europeiska R. har ett nytt kolfält, det s. k.
Petjora-bäckenet, fått stor betydelse sedan 2:a
världskriget. Total förråden uppskattas till 36 mil-
liarder ton och bestå till stor del av kokskol,
som brytes längst uppe på tundran vid staden
Vorkuta, ändpunkt för den 1940—42 byggda järn-
vägen Kotlas—Vorkuta. Produktionen stegrades
starkt under kriget. Uralområdets kolfyndighe-
ter ligga på båda sidor om bergskedjan, i ö. in-
vid städerna Tjeljabinsk och Sverdlovsk (båda
mest brunkol), i v. mellan Kama och dess biflod
Tjusovaja. Stora förhoppningar ställas på det
nya kolfältet Dombarovsk (antracit) i s. Ural.
Fjärran östern har också rika stenkolsfyndighe-
ter; brytning sker dels i redan under tsartiden
kända fält i närheten av Vladivostok och på n.
Sachalin, dels i det nyupptäckta Burej a-bäckenet,
vars kokskol transporteras till järnindustrien i
Komsomolsk vid nedre Amur.
För Nord-, Central- och Västryssland (inkl. n.
Ukraina, Vitryssland och Ural) spelar t o r v e n
en viktig roll som kraftkälla.
R. hade redan vid sekelskiftet ställningen som
ett av världens på olja rikaste länder. Trots
att det numera intar blott 3:e platsen i världs-
statistiken med en produktion av 42,3 mill. ton
1951, har det fortfarande stora reserver (1937
enl. rysk uppskattning över 50 °/o, 1950 enl. en
amerikansk 25 °/o av världens sammanlagda för-
råd). En viss förskjutning har 1928—51 ägt rum,
i det att det gamla huvudområdet för oljeproduk-
tionen, Kaukasus, ej har samma monopolställ-
ning som 1929. 1913 stod Baku (halvön Apsje-
ron) för 84 °/o av den ryska oljeproduktionen,
1950 för 48,6 °/o. På själva Apsjeron-halvön har
även en förskjutning ägt rum; efter 2:a världs-
kriget ha nya fält tagits i bruk på halvöns nord-
och östsida, där borrhål på 4,000—5,000 m djup
drivits ned. På n. sidan av Kaukasus finnas vik-
tiga oljedistrikt. Groznyj-fälten vid övre Terek
i ö. och Majkop-fältet (en del av de stora Kuban-
Svartahavs-fälten, som fortsätta på halvön Ta-
man och nå fram till halvön Kertj på Krim)
härstamma båda från tsartiden. Nytt är däremot
Machatj-Kala-fältet vid Kaspiska havets kust i
Dagestan. I Romny i n. Ukraina upptäcktes före
2:a världskriget ett nytt oljefält, som är under
utbyggnad. Ett betydande, välbeläget oljefält,
Drogobytsj-Borislav-fältet, ligger i Karpater-för-
landet i f. d. polska Galizien. I n. Kazakstan ger
ett nytt oljefält vid staden Aktjubinsk rika löf-
ten. Detta fält tillhör det redan före revolutio-
nen kända Emba-distriktet vid n. kusten av Kas-
piska havet. Västturkestans viktigaste fyndighe-
ter ligga i en rand runt Fergana-slätten. De
största förhoppningarna ställas på den 1939 upp-
täckta fyndigheten i Andizjan. I Fjärran östern
utvinnes olja på Sachalin. Stor roll spelade un-
der 2:a världskriget oljefälten i Petjora-bäckenet
vid Uchta, s. om stenkolsfyndigheterna.
Den ryska oljan transporteras huvudsaki. per
järnväg el. per båt, i mindre utsträckning i rör-
ledningar. Pipe-lines finnas från Baku till Batum
vid Svartahavskusten för vidare transport till raf-
finaderier i hamnarna vid nordkusten av Svarta
havet och Azovska sjön, från Groznyj och
Machatj-Kala längs nordsidan av Kaukasus, ge-
nom Majkop till en annan svartahavshamn, med
en förgrening till Donbass mot n. v., vidare från
Gurjev i Emba-distriktet till Orsk i s. Ural
m. fl. Med Estland fick R. mycket stora och
rika fyndigheter av oljeskiffrar; fyndig-
heterna, som ligga i n. ö. Estland (se d. o., sp.
886), förutsågos 1950 ge 8,4 mill. ton. Utom olja
och bensin erhålles gas, som via en 1948 byggd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
