Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Ryssland
418
Vs av barrskogsbältet) och
sura, urvattnade, näringsfat-
tiga jordar (de s. k. pod-
solsjordarna).
Efter revolutionen fördela-
des 152,5 mill. har jord bland
bönderna. Jordstyckningen
fortgick därefter så snabbt,
att antalet bondehushåll 1928
steg till 25 mill. En mycket
stor del (8,75 mill.) av dessa
hushåll besutto så liten jord-
lott, att de för sin utkomst
voro tvungna att arbeta åt
andra, huvudsaki. de 1,25 mill.
storbönder, kulaker (se d. o.),
som ännu vid denna tidpunkt
utgjorde ett betydande inslag
i den ryska bondeklassen.
Den 1928 planmässigt
påbörjade kollektivisering-
en av jordbruket realiserades vid 2:a fem-
årsplanens början 1933 till större delen (61,5 °/o
av bondehushållen) och 1940 slutgiltigt (97 °/o av
bondehushållen och 99,9% av bondejorden kol-
lektiviserade). Vid denna senare tidpunkt hade de
25 mill. små brukningsenheterna ersatts av
240,000 kolchozer, var och en på i medeltal c:a
500 har åker och omfattande i medeltal 82 en-
skilda kolchozhushåll. Vid sidan av den gemen-
samt brukade kolchozjorden finnas dock små
arealer (av kolchozfamiljerna brukad) enskild
jord, 0,25—0,5 har, i undantagsfall 1 har per fa-
milj, och vid sidan av kolchozens gemensamma
boskapshjordar finnas på kolchozerna även en-
skilda ladugårdar. För att öka effektiviteten av
det mekaniserade jordbruket (och möjliggöra
större kontroll av produktionen) har man i de
v. delarna av Europeiska R. genomfört en hop-
flyttning av gårdarna till stora agglomerationer.
Mekaniseringen av kolchozjordbruket skedde så,
att ett nät av s. k. maskintraktorstationer (förk.
MTS) upprättades i de viktigaste jordbruks-
distrikten. Den 4:e femårsplanen 1946—50 förut-
såg byggandet av inalles 350,000 traktorer (varav
325,000 till 950 nya MTS) och 175,000 skörde-
tröskor. 1951 levererades till jordbruket 137,000
traktorer. Den nya femårsplanen som helhet be-
traktad synes förutsätta en måttlig (i9°/o) ök-
ning av takten inom traktor fabrikerna jämfört
med föregående femårsperiod.
Vid sidan av kolchozerna spela de statliga
mönsterfarmerna, sovchozerna, en stor roll. Till
skillnad från de förra äro de starkt specialiserade
och äga och sköta sin egen maskinpark. 1940
besutto c:a 4,000 sovchozer 118,000 traktorer och
32,000 skördetröskor. De äro mycket större drifts-
enheter än kolchozerna.
Det ryska jordbruket är fortfarande extensivt,
i det att skördetalet betydligt understiger de väst-
och mellaneuropeiska. Det intensivaste jordbruket
med de högsta hektarskördarna är lokaliserat till
de konstbevattnade oasodlingarna i Centralasien.
Skördetalet för bomullsodlingen ligger därför
anmärkningsvärt högt och likaså, inom Kirgisi-
NF XVIII —14
Rysk stäppby i snösmältningstid.
stan och s. Kazakstan, sockerbetsskördarna. Här
försiggår icke endast den intensivaste bearbet-
ningen, utan här förekommer även den kraftigaste
gödslingen av åkerjorden i riket.
Den besådda arealen, som 1913 utgjorde 105
mill. har, har kraftigt ökats. 1929 uppgick den
redan till 118 och 1940 till c:a 150 mill. har. 2:a
världskriget gav på gr. av att fienden besatte
större delen av svart jordsåkrarna i Europeiska
R. en ny impuls för nyodlingar inom de asiatiska
delarna av riket. Om nyodlingsarbetet under och
efter kriget beaktas och likaså tillskottet av c:a
13 mill. har åker med landförvärven i v- 1940
—45, kan R:s besådda åkerareal f. n. beräknas
uppgå till inemot 200 mill. har, d. v. s. mer än
något annat rike besitter.
Av synnerligen stor betydelse för strävandena
att utvidga åkerarealen och höja skördetalet äro
bevattningsanläggningarna. Redan vid 1930-talets
mitt rapporterades ökningen av den konstbevatt-
nade arealen (jämfört med 1913) uppgå till 2,5
mill. har, och sedan dess ha anläggningar av
dammar och bevattningskanaler fortsatt i stegrat
tempo. Det är framför allt de centralasiatiska
republikerna och s. Kazakstan samt det torra ö.
Kaukasien, som utgjort föregångsområden med
stor frivillig insats av kolchozjordbrukare. Ett
konstbevattnat jordbruk har förekommit sedan
mycket gamla tider, i tre områden sedan årtusen-
den: Fergana-bäckenet (kring Syr-darja), Bu-
chara-bäckenet (kring Zerafsjan) och i Chiva-
området (Amu-darjas delta s. om Aralsjön). De
stora vattenkraftutbyggnadsprojekten i Euro-
peiska R., vilka uppgjorts efter 2:a världskriget,
inbegripa bevattnandet av mycket vidsträckta
arealer odlingsbar mark, bl. a. kring mell. och
nedre Volga, mell. Don och nedre Dnjepr.
R:s jordbruk får fortfarande sin karaktär av
den vidsträckta spannmålsodlingen. Ännu åren
före 2:a världskriget upptogo sädesfälten c:a 3A
av den totala åkervidden (besådd areal). Den
våldsamma kampanjen för ökad odling av foder-
växter (under 5:e femårsplanen förutses en ök-
ning av rotfruktsarealen med det 3—4-dubbla)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
