Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Ryssland
414
Renspann på tundran på Kolahalvöns n. ö. del.
R. blott uppgår till c:a 250, är den vid v. foten
av Uralbergen 320, i v. Sibirien 38—400 och i
centrum av det östsibiriska högtrycksområdet
52—65°. Den årliga nederbördsmängden är rela-
tivt liten och avtar i stort sett från v. mot ö.
Växtvärld. Längst i n. sträcker sig genom hela
R. och Sibirien ett tundrabälte av växlande
bredd (se kartor vid Europa, sp. 21, och Asien,
sp. 877). S. om tundran följer den eurasiska b a r r-
skogsregionen, som omfattar det mesta av
n. och mellersta R. och största delen av Sibirien.
I västra R. äro vanlig tall och gran jämte björk
de vanligaste träden. I östra R. tillkommer lärk,
och granen ersättes av sibirisk gran. I Sibirien
ha lärk (Larix sibirica i v., Larix dahurica i ö.),
Picea obovata, Abies sibirica, vanlig tall och
cembratall stor utbredning. Vanliga lövträd äro
asp, vitpoppel och flera pilarter. Längst i ö. växa
Picea ajanensis, Pinus pumilio och Betula Er-
manni, av vilka den senare är det viktigaste
skogsträdet på Kamtjatka. Inom skogsbältet in-
taga mossarna stor areal. Längs floderna utbreda
sig ängar. I s. uppblandas barrskogen mer och
mer med lövträd (blandskogsregionen).
De viktigaste lövträden äro ek, lind, björk, alm,
ask och asp. Boken finnes endast på Krim.
Södra R. och angränsande delar av v. Sibirien
bilda jämte Turan ett stort stäppområde.
På gränsen mot detta blir skogen gles och bil-
dar spridda dungar i den snart allenarådande
stäppen. Bland de viktigaste gräsen märkas arter
av fjädergräs, svingel och Koeleria. Vidare fin-
nas tistlar o. a. korgblommiga, många ärtväxter
m. fl. På våren blomma talrika lök- och knöl-
växter samt ettåriga växter. Mångenstädes er-
sättes grässtäppen av buskstäpp, framför allt i
mycket torra områden, t. ex. i stora delar av
Kirgisstäppen. I n. delen av stäppregionen består
marken av bördig svartjord, och detta är det
tätast bebyggda och mest uppodlade området i
såväl Ryssland som v. Sibirien.
I sandiga och klippiga trakter i Turan utbreder
sig öken med ytterst gles vegetation. På fuktig
mark längs vattendragen växa täta snår av
tamarisker, lakritsbuske, vass o. a. höga gräs. I
oaserna odlas sydfrukter, majs, ris, bomull, me-
loner m. m.
N. delen av Krim tillhör grässtäppen, men i
bergen söderut växer skog av ek, avenbok, ask,
lind och bok, vilken senare dominerar på större
höjd ända upp mot trädgränsen, ung. 1,300 m
ö. h. Även förekommer barrskog med Pinus
Laricio och några arter Juniperus. Vid sydkusten
och på lägre nivå på sydsluttningarna finnas
vintergröna, mediterrana träd och buskar.
Djurvärld. Europeiska R:s djurvärld liknar i
stort sett det övriga Europas på motsv. bredd-
grad, men en del former saknas, andra tillkomma.
Bland de senare märkas en insektätare, desman-
råttan i Don och Volga, bland fåglar t. ex. azur-
mesen. I s. uppträda talrika stäppdjur, vilkas ut-
bredning sedan sträcker sig vidare österut, t. ex.
sislar, springråttor, släktena Alactaga och Jacu-
lus samt flera andra gnagare, saigaantilopen (nu
trol. utrotad i Europeiska R.), stäpphöns, vadar-
svalor m. fl. stäppfåglar, ödlor av agamidernas
fam. m. fl. I Ladoga, Kaspiska havet och Bajkal-
sjön finnas sälar. ö. om Jenisej och Altai upp-
blandas den europeiska faunan mera med nya
element, el. också modifieras den till andra raser.
Den nordliga tundran riktas i ö. med nya vadare
och simfåglar. Storskogen (tajgan) hyser även
delvis andra former, älgen är olika, likaså tjädern
o. s. v.; av rovdjur märkas bl. a. björnar och
sobel. På bergen finnas vildgetter, vildfår och
snöleopard, i s. Sibirien myskdjur, storvuxna rå-
djur och hjortar. På stäpperna leva gaseller, tal-
rika gnagare, bl. a. murmeldjur, gerbiller, små
hamstrar, harar och pipharar, flera kattdjur, ill-
rar, rävar, stäppfåglar, ss. trappar, lärkor, vrå-
kar, falkar, av kräldjur talrika ödlor, näsgrop-
ormar m. fl. Kring vatten samlas vattenfåglar
och bl. a. även fasaner. Mot ö. och s. ö. tilltager
antalet nya fågel former i hög grad, ss. av trast-
fåglar, sångare, järnsparvar, snöfinkar, rosen-
finkar och fältsparvar. Längst i ö. tillkomma
representanter för den mongolisk-manchuriska
faunan, både betr, däggdjur och fåglar. Tiger
finns t. ex. i Amurlandet och jagar där vildsvin,
rådjur och ren.
Befolkning och bebyggelse. Befolkningen (jfr
karta vid Europa, sp. 25 och 48, samt vid
Asien, sp. 884) är splittrad på c:a 60 olika
folkslag och över 100 stammar av mindre
betydelse, var och en omfattande blott några tu-
sen personer. 18 nationaliteter räkna ett med-
lemsantal på över 1 mill. Den största gruppen
utgöra slaverna med (1939) 133 mill. el. 78%
av hela folkmängden (1945 efter territorialvins-
terna i v. c:a 146 mill.). Hit höra ryssarna i
inskränkt mening, d. v- s. storryssar (58,4%),
lillryssar el. ukrainare (16,5%) och vitryssar
(3,1 %). Storryssarna äro sedan gammalt det
dominerande och sammanhållande elementet, vars
språk under tsartiden genom en målmedveten
russifieringspolitik bredde ut sig på bekostnad
av de nationella minoriteternas; efter revolu-
tionen äro folken i R. i princip likställda och ha
efter den kulturnivå de uppnått en mer el. mindre
långt gående självstyrelse inom sina bosättnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
