Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk konst - Måleri och skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Rysk konst
404
c h i n och Adrian Sach ar o v, skapade
också betydande verk. I början på 1800-talet
undanträngde grekiska arkitekturformer de ro-
merska, och längre fram under årh. blev eklek-
ticismen förhärskande. Det visade den pseudoro-
manska Petrikyrkan av Aleksandr B rü-
1 o w, den nygrekiska fasaden till Eremitaget
av tysken Leo von Klenze (se bild 8 å
pl. vid Leningrad), och det stilbrokiga stora
Kreml palatset i Moskva av Konstantin
Thon (se bild 2 å pl. vid Moskva). Eklekticis-
men upphörde först med 1917 års revolution. Man
försökte därefter skapa nya byggnadstyper, som
skulle bilda en för det nya samhällslivet lämpad
ram, bl. a. kollektivbostäder och kollektivmatsalar,
arbetarklubbar, kulturpalats och sportanläggning-
ar. Nya undervisningsanstalter för arkitekter bil-
dades, bl. a. Vkutemas i Moskva, där under ledning
av Nikolaj Ladovskij och 11 j a G o 1 o-
s o v systematiska laboratoriestudier bedrevos i
olika formers, rytmers, skalors och materials ut-
trycksvärden. Mot slutet av 1920-talet och särsk.
under den första femårsplanen (1928—32) fingo
arkitekterna möjlighet att i praktiken omsätta
sina experiment. Den ledande arkitektsamman-
slutningen, A.S.N.O.V.A., uppförde byggnader,
som i sitt extrema formspråk haft betydelse även
för den västerländska arkitekturutvecklingen,
bl. a. Rysslands paviljong på Parisutställningen
1925 och spårvägsarbetarnas klubb i Moskva
(1929), båda av Konstantin Melnikov,
samt kommunalarbetarnas klubbhus i Moskva
(1929) av Golosov. Mot den formalistiska tenden-
sen i dessa verk reagerade en krets arkitekter, vil-
ka 1928 bildade sammanslutningen S.A.S.S., som i
sitt starka understrykande av nyttosynpunkterna
stod nära grenar av västerländsk funktionalism.
Bland denna riktnings talrika byggnadsverk mär-
kas bostadshus i Moskva (1932) av Moisej
Ginzburg, teater i Moskva (1933), Stalin-
fabrikens kulturpalats (1934), varuhus och fabri-
ker av bröderna Alexander och Viktor
V e s n i n samt stora industrianläggningar i
Charkov av bl. a. S. S e r a f i m o v. Under 1930-
talets första år skedde en omsvängning i den
ryska arkitekturen mot en monumental och na-
tionalistisk klassicism. Denna stils främsta verk
äro Leninbibl. i Moskva (1938) av Vladimir
Stjuko och Vladimir Helfreich (f.
1885), Marx-Engels-Lenin-inst. i Tiflis (1938)
av Alexej Stjusev och projekten för Sov-
jetpalatset i Moskva (fr. o. m. 1933) av Helf-
reich, Stjuko och Boris lofan. Under senare
år har klassicismen blivit alltmer prunkande och
överdådig, så t. ex. Röda arméns teater i Mosk-
va (1940) av Karo Alabjan samt den
nya universitetsbyggnaden (se bild 9 å pl. vid
Moskva).
Måleri och skulptur. 1000—1200-talets mosai-
ker och fresker visa starkt beroende av den by-
santinska konsten, likaså de enastående emalj ar-
beten, som utfördes i landet, och dets. gäl-
ler de fasadreliefer, som finnas på t. ex.
Dmitrij katedralen i Vladimir. Typiska och mest
berömda är mosaikerna och väggmålningarna i
en del kyrkor i Kiev (i Sofiakatedralen och i
kyrkorna i Mikaelsklostret och Alexandriaklost-
ret) samt freskerna i Novgorod (bl. a. i Sofia-
och Nereditsakyrkorna). I sistnämnda stad finns
en grupp kyrkmålningar från 1300—1400-talen,
som avvika från den äldre målningsstilen, ehuru
även de tydligen äro av bysantinskt ursprung,
t. ex. de i Förklaringskyrkan i Novgorod, utförda
1378 av Th eopanes greken. Lika uttrycks-
fulla helgonporträtt finnas i kyrkor i Nizjnij-
Novgorod samt i Moskva, den stad jämte Nov-
gorod, där r. under 1300-talet hade sitt säkraste
fäste. En av de mest framstående freskomålama
omkr. 1400 var munken Andrej Rublev i
Moskva. Han målade även ikoner, bl. a. den
heliga treenigheten (i Treenighetsklostret i Mosk-
va), ett av de förnämsta verken i det gammal-
ryska ikonmåleriet.
Detta slags stafflimåleri, som utövats lika
länge som freskomåleriet, har haft stor omfatt-
ning. De på trä målade, ofta med guld, silver
och ädla stenar belagda bilderna av kyrkans gu-
dom och helgon ha ända in i nyare tid bevarat
en bysantinsk hållning. I kyrkorna placerades
ikoner tillsammans till en bildvägg, i k 0 n o s t a-
s e n. i öppningen mellan menighetshuset och
koravdelningen (se bild 3). Berömd ikon- och
freskomålare omkr. 1500 var Di oni sios.
Måleri och skulptur av betydenhet efter 1700
utövades företrädesvis av utlänningar, och en
nationell målarkonst spåras först mot 1700-talets
slut. Dmitrij Levitskij målade porträtt i
en stil, påminnande om Roslins. Karl B r ü-
1 o w blev banbrytare för den akademiska roman-
tiken i Ryssland med sina italienska motiv. Den
störste ryske målaren under 1800-talets förra
hälft var Aleksandr Ivanov, en åt det
mystisk-religiösa lagd konstnär. Ryska typer, ofta
i Hogarths sedeskildrande stil, infördes i måle-
riet av V a s i 1 i j P e r 0 v, den ryska realismens
första namn.
Under Ivan Kramskojs ledning bröto
några ungdomar 1863 med konstakad. i Peters-
burg, och realismen segrade. Den nådde högst
i Vasilij Surikovs och 11 j a R e p i n s
verk på 1880-talet. Vida bekant som bataljmå-
lare blev Vasilij Veresjtjagin. Det im-
pressionistiska landskapet infördes av Kons-
tantin Korovin och den begåvade natur-
lyrikern Isaak Levitan, det impressionistis-
ka porträttet av den skarpe iakttagaren Valen-
tin S e r o v, följ d av Boris Kustodiev
och Aleksandr Golovin. Rodins plastis-
ka impressionism företräddes av Pavel Tru-
b e t s k o j och — till en tid — av N. A n d r e-
j ev. Mystikern Michail Vrubel intar en
plats för sig. Bland de verksamma konstnärerna
omkr. 1900 märkas Nikolaj Rörich (Re-
r i c h), Leon Bakst (se bild vid denne) och
Aleksandr Benois. Kazimir M a-
levitj ägnade sig åt den ”rena” konsten, lika-
så V. K a n d i n s k i j (se bild vid denne och
bild 3 å pl. vid Abstrakt konst). Andra ytterlig-
hetsriktningar företräddes av målaren M a r c
Chagall samt skulptörerna S. Konenkov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
