Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydbergska stiftelsen (Abraham Rydbergs stiftelse till danande av skickliga sjömän) - Rydboholm (gods) - Rydboholm (samhälle) - Rydboholms ab. - Ryde (stad) - Ryde, Nils - Rydeberg, Georg - Rydelius, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Rydboholm—Rydelius
378
skall å ett för ändamålet inrättat skolskepp un-
derhållas en sj ömansskola, avsedd att genom
lämplig praktisk utbildning och fostran förbereda
elevernas inträde i sjöbefälsskola. Utbildningen
ledes av befälhavaren på skolskeppet med biträde
av fartygets befäl i övrigt. — Stiftelsens första
fartyg var briggen ”Carl Johan”, 1879 ersatt med
fullriggaren ”Abraham Rydberg”. R. har sedan
den tiden ägt ytterligare två skolskepp med sam-
ma namn. 1946 inköptes från England Lord
Runcimans yacht ”Sunbeam”, en tremastskonare
med ungefärliga huvuddimensionerlängd överallt
60 m, längd i vattenlinjen 45 m och bredd 9 m
samt med en Atlas Diesel-motor på 550 hkr (se
bild 4 å pl. vid Segelfartyg).
Rydboholm, gods i ö. Ryds sn i Uppland,
vid Kyrkfjärden av St. Värtan 14 km n. n. ö.
om Stockholms centrum, omfattar med underly-
dande 3,117 har, därav 677 åker. Slottet från
mitten av 1500-talet är uppfört av tegel i tre
tvåvåningslängor (eldhärjat i 1700-talets början).
Trol. från 1300-talet är det vid ö. flygeln fri-
stående s. k. Vasatomet med märkliga inventarier
från 1500—1600-talen. Dyrbara möbler och tav-
lor finnas också i själva slottet, som omges av
en ståtlig park i engelsk stil. R:s första kända
ägare är den äldre ätten Sture, senare ätten Vasa
(sannolikt föddes Gustav Vasa här) och från
1516 ätten Brahe, som R. därefter med några få
• års avbrott tillhörde till 1930. Nuv. ägare är
friherre W. v. Essen.
Rydboholm, industrisamhälle i Kinnarumma
sn i Västergötland, 8 km s. om Borås, vid Viskan
och statsbanelinjen Varberg—Borås—Herrljunga;
372 inv. (1951). Ang. industri se Rydboholms
ab. och Erikson, Sven (sp. 809).
Rydboholms ab., Rydboholm, gr. 1834, bo-
lag 1885, driver väveri och spinneri i Viskafors
samt färgeri, tygtryckeri och appreturverk i Ryd-
boholm (båda i Älvsborgs län). Tillv. utgöres av
blekta, färgade och tryckta bomulls- och rayon-
vävnader samt garn. Antal anställda c:a 1,000.
Ryde [raid], stad på n. kusten av ön Wight,
s. England; c:a 20,000 inv. Mondän badort.
Ryde, Nils Fritjof, fysiker (f. 1906 lo/io),
fil. dr och doc. i fysik i Lund 1934, lektor vid
Högre allm. lärov. i Landskrona 1944, prof, i
Rydboholm; t. h. Vasatomet.
fysik vid Chalmers tekniska högsk. sedan 1946.
R. har framför allt gjort sig känd inom spektro-
skopien för sina undersökningar rörande stark-
effekten. Han har bl. a. utgivit ”Atomstrålning
och atomstruktur” (1941).
Rydeberg, Olof Georg, skådespelare (f. 1907
21/t), blev 1928 elev vid Lorensbergsteatern i
Göteborg och 1929 vid Dramatiska teaterns elev-
skola. 1931—34 var R. knuten till Blanche-teatem,
1934—36 till.Stadsteatern i Göteborg och 1936—
45 anställd vid Svensk
filmindustri. R:s fram-
ställning av Raoul
Sivet i Salacrous” En
man som alla andra”
på Blancheteatern hös-
ten 1937 blev en fram-
gång, liksom Claude
Vallet i ”Spelet om
kärleken och döden”
och kronprins Rudolf
i ”Mayerlingdramat”.
Bland R:s andra rol-
ler märkas: Joseph
i ”Hela havet stor-
mar”, Blind-Jonas i
”Midsommardröm på fattighuset”, en av hans
förnämsta scenskapelser, Kristus-gestalten i
”Bödeln”, Joe i ”Min son är min”, Manningham
i ”Gasljus”, Skriftställaren Bliss i ”Höfeber”
samt skådespelaren i ”Mannen du gav mig”. —
Även som filmskådespelare har R. gjort upp-
märksammade insatser. Sitt genombrott på film
fick han 1938 i ”En kvinnas ansikte” mot Ing-
rid Bergman. Stora framgångar inhöstade han
för sina pregnanta mansporträtt i bl. a. ”Doktor
Glas” (efter Hj. Söderberg), ”Ombyte av tåg”,
”Två människor” och ”Två kvinnor”.
Rydelius, Andreas, filosof och teolog (1671
—1738), student i Uppsala 1689. Cartesianen prof.
J. Bilberg övade där stort inflytande på R:s ut-
veckling. 1699 kom R.
till Lund, där han
• gav privatundervisning
i filosofi. 1710 blev
han prof, i logik och
metafysik. Därmed
började han en lång
och betydelsefull lärar-
gärning, som genom
hans lärjungar (Dalin,
Lagèrbring m. fl.)
satte djupa spår i
svenskt kulturliv. 1725
prästvigdes R. och
erhöll ett prebende.
1730 blev R. prof, i
teologi samt 1732 förste teol. prof, och dom-
prost. 1734 blev han biskop i Lund. — Filosofiskt
var R. närmast cartesian men intog en mycket
självständig hållning i många frågor. Viktigt var,
att han som vetenskaplig författare även an-
vände sitt modersmål. Hans främsta verk på detta
område äro ”Nödiga förnufftzöfningar” (1718—
21) samt ”Sedebok, hwar utinnan gifwes en kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
