Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rya (socken) - Rya (sängtäcke) - Rya nabbe - Rübezahl - Rybinsk (Stjerbakov) - Rybrant, Stig - Rybs - Ryburg-Schwörstadt - Rückert, Friedrich - Ryd (Skaraborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Rya—Ryd
370
Prydnadsrya från Offerdals sn, Jämtland, daterad 1802.
Jfr bild vid Flossa.
örkellj ungaån och f. ö. skog, ljunghedar och
mossar. 1,372 har åker. Nuv. kyrkan är från
1875; konserverad ruin av medeltidskyrka. Ingår i
örkellj unga och R. pastorat i Lunds stift, N. Åsbo
kontrakt. Tillhör storkommunen örkelljunga.
Rya, flossat sängtäcke (prydnadstextil el. mat-
ta), som varit vanligt över nästan hela Sverige
(omtalat redan 1430) och härifrån tidigt spritts
till Finland. Urspr. efterbildningar av djurfällar,
ha r. varit enfärgade el. haft en enkel ornering i
naturfärger. Småningom har man varierat färg
och mönster för nocken el. grundvävnaden el.
båda. En rikt ornerad typ, kallad mönsterboks- el.
märkduksrya efter mönstrens härkomst, spred sig
under det tidiga 1700-talet från herremanshem på
landet. Vaser med blommor, träd, kransar, män-
nisko- och dj urfigurer voro vanliga motiv. Typen
är stundom försedd med nock på båda sidor, som
om man slagit ihop en r. av den gamla enfärgade
el. geometriska och en av den nya sorten. — R.
förekom även som täcke på fäll. Varpen var
vanl. av lin, hampa el. ull, inslaget även av nöt-
hår, nocken av ull. — Litt.: Vivi Sylwan, ”Svens-
ka r.” (1934).
Rya nabbe, udde på Hisingen vid Göta älvs
utlopp. Sedan gammalt ha här legat befästningar
till försvar för inloppet till Göteborg. Vid R.
ligger nu Göteborgs oljehamn.
Rübezahl [ry’batsäl], i tyska folksagor en
bergande på Riesengebirge, hjälpsam mot goda
människor, hämndlysten mot hånare; han kan
uppträda i olika djurgestalter.
Ry’binsk, sedan 1948 Stj erbakov, industri -
och hamnstad i Jaroslavområdet, RSFSR, vid
övre Volga på s. ö. stranden av Rybinsksjön;
139,011 inv. (1939). Efter tillkomsten av Maria-
kanalsystemet, vilket genom floderna Tvertsa,
Mologa och Sjeksna förenade Leningrad med
Volga, blev R. en handelshamn av stor betydelse,
men R:s utveckling till storstad började först un-
der 1930-talet i sammanhang med Sovjetunionens
industrialisering och utvidgningen av inre vatten-
vägar samt uppdämningen av Rybinsksjön,
en väldig vattenreservoar (över 4,000 km2). Stort
kraftverk.
Rybrant, Stig Alvar, dirigent och tonsättare
(f. 1916 8/s), studerade vid Musikhögsk. och var
1945—50 repetitör och bitr, kapellmästare vid
Kungl. teatern. Han är sedan 1951 anställd vid
ab. Radiotjänst. R. är en fantasifull instrumenta-
tör. Han har även framträtt som tonsättare (2
symfonier, baletten "Kolingen”, ”Lustspelsuver-
tyr”, sånger m. m.).
Rybs, Bra’ssica campe’stris, varietet Rapa
form olei’fera, kulturväxt, tillhörande kålsläktet,
varietet av rovan. Plantan liknar rapsen men har
till skillnad från denna sträva, rent gröna blad.
R. tjänar som kulturväxt samma ändamål och
odlas på samma sätt som raps, men fröna ha
något lägre oljehalt (30—40%), och skörden är
mindre. Såväl höst- som vårformer förekomma.
Se Oljeväxter.
Ryburg-Schwörstadt [ry’bork Jvö’r/tat],
kraftverk i Rhen ovanför Basel.
Rii’ckert, Friedrich, tysk skald (1788—
1866), prof, i orientaliska språk i Erlangen 1826
—41, i Berlin 1841—48. 1818 begav sig R. till
Wien och studerade österländska språk. En frukt
därav blev hans diktsamling ”östliche Rosen”
(1822), med efterbildningar efter Hafiz och
Rümi. R:s dikter äro uttryck för en fridfull
levnadsvisdom och en lekande fantasi. R:s första
verk voro ”Deutsche Gedichte” (1814) och
”Kranz der Zeit” (1817). Av sinnrika och djup-
tänkta småstycken sammanfogades lärodikten
”Die Weisheit der Brahmanen” (1836—39).
Bland hans övers., vilka snarare äro omdiktning-
ar, märkas: från arabiskan Hariris maqamer
(”Die Verwandlungen des Abü Seid von Serug”,
1826; den mest beundransvärda bland R:s tolk-
ningar), Amrilkais’ sånger (1843), ”Hamäsa”
(1846; äldre arabiska folkvisor) och koranen (utg.
1888), från persiskan ”Rostem und Suhrab”
(1838; efter Firdausi), från sanskrit ”Nal und
Damajanti” (1828) och ”Gitagovinda” (1837)
samt den kinesiska visboken ”Schi-King” (1833).
Efter R:s död utgåvos hans ”Gesammelte poe-
tische Werke” (12 bd, 1868—69) samt åtskilliga
efterlämnade dikter. — Jfr arbeten om R. av
L. Magon (1914), E. Witzig (1948) m. fl.
Ryd, sn i Skaraborgs län, Kåkinds hd, när-
mast n. om Skövde; 11,1» km2, 161 inv. (1954).
Omfattar N. Billingens ö. sida och slättbygden
vid dess fot. 315 har åker. Egendom: Ryd. Kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
