Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Russell, George - Russell, Henry Norris - Russell, Sir William Howard - Russellianer - Russificera, russifiera - Russin - Russofil - Russolo, Luigi - Russula - Rust, Bernhard - Rustbädd - Rusthåll - Rusthållare - Rustik (lantlig) - Rustik el. rusticering (murverk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Russell—Rustik
360
starkt påverkat yngre irländska skalder. ”Collec-
ted poems” (3 bd, 1913 och 1926). ”Song and its
fountains” (1932) är en prosakommentar till R:s
diktning. — Litt.: Biogr. av D. Figgis (1916).
Russell [ra’sl], Henry Norris, amerikansk
astronom (f. 1877), prof, vid Princeton Univ.
1911—47. R:s namn är framför allt knutet vid
den av honom 1914 uppställda teorien för stjär-
nornas utveckling, grundad på sambandet mellan
stjärnornas spektra och absoluta magnituder (rus-
selldiagrammet). R. har även behandlat banbe-
stämningen för dubbelstjärnor, förmörkelseva-
riablernas avstånd samt stjärnornas diametrar.
Under senare år har han huvudsaki. ägnat sig åt
den teoretiska astrofysiken.
Russell [ra’sl], Sir William H o w a r d,
engelsk krigskorrespondent (1820—1907)- Han
var 1853—56 krigskorrespondent åt Times under
Krimkriget och verkade i samma egenskap 1857
—59 under indiska upproret samt 1861—62 un-
der nordamerikanska inbördeskriget, 1866 under
Preussens krig mot Österrike samt 1870—71 un-
der fransk-tyska kriget. R. kan anses ha skapat
krigskorrespondenternas yrke. — Litt.: R. Fur-
naux, ”The first war correspondent: W. H. R.
of the Times” (1948).
Russelliäner [rasl-], se Jehovas vittnen.
Russificèra, russifièra, förryska.
Russin (av lat. racémus, druvklase), de mogna,
torkade bären (”druvorna”) av flera slag av vin-
rankan, Vitis vinifera. Det är uteslutande de mera
sockerrika druvsorterna i Medelhavsländerna, som
användas till r. Druvorna torkas antingen i solen,
och då stundom ännu kvarsittande på vinstockar-
na, el. också vid artificiell värme. Handelssor-
terna äro: 1) Levantinska r., av vilka
Smyrnarussin och Elemerussin äro de mest be-
kanta. En särskild sort av dessa äro de små
gula, kärnlösa sultanrussinen. 2) Italienska
r., som sällan utskeppas till n. v. Europa. 3)
Franska r., vilka kännetecknas av hög kva-
litet och företrädesvis användas som dessertrus-
sin. 4) Spanska r., som särsk. exporteras
från Malaga, Valencia och Alicante. De bästa
och största bland dem benämnes ofta muskatel-
ler. 5) Kaliforniska r., vilka under senare
år i allt större mängder införts till Europa. De
äro i regel av god kvalitet. — Korinter (se
d. o.) komma huvudsaki. från de Joniska öarna
och halvön Morea. Druvorna torkas i solen och
skiljas sedan från stjälkarna med tillhjälp av trä-
kammar, varefter de förvaras i tättslutna, mura-
de behållare. Dessa r. gå i handeln under namn
av xanthiska korinter, till skillnad från
de korinter, som komma från Syditalien och Si-
cilien och som äro av betydligt sämre kvalitet.
Russofil, ryssvän, älskare av Ryssland.
Russolo [ro’sålå], Luigi, italiensk målare
(1885—1941), en av futurismens grundare. Han
var med om att 8/s 1910 utfärda måleriets futuris-
tiska manifest. R. söker skildra tidens dimension
genom att i motiv som maskiner och folkmassor
måla hela rörelseschemat.
Ru’ssula, bot., se Krämlor.
Rust [-o-], Bernhard, tysk nationalsocia-
listisk politiker (1883—1945), urspr. gymnasie-
lärare i Hannover, blev 1933 preussisk kultus-
minister och 1934 tillika chef för det nygrundade
riksministeriet för vetenskap, undervisning och
folkbildning. Han innehade dessa ministerposter
under hela nazistregimen och genomförde under-
visningsväsendets likriktning. R. begick själv-
mord vid Tredje rikets sammanbrott.
Rustbädd, byggnk., se Bädd 4).
Rusthåll. 1) Uppsättning och underhåll av ryt-
teri på grundval av indelningsverket. Det äldre
r. grundlädes av Karl IX genom förordningar
av 1603, 1604 och 1614. Det var grundat på
kronohemman och kronoräntor och benämnes där-
för kronorusthåll. Detta indelningsverk
reglerades sedermera genom militiejordeboken av
1651. Småningom fick emellertid r. ändrad natur,
och hemmanet blev ej längre boställe åt ryttaren,
utan denne blev en sventjänare under gården. Karl
XI :s reform, resulterande i det yngre r., utgick
från de faktiska förhållandena. Ryttarna uppsattes
och underhöllos medelst torp m. m., vilken skyldig-
het pålades skattejorden mot frihet från utskriv-
ning (skatterusthåll). För varje r. fanns
en rusthållare (bonden på r u s t h å 11 s-
hemmanet el. rusthållsstammen), me-
dan andra s. k. augmentshemman lämnade
hästeräntor. Antalet r.-reg. var inom det
egentliga Sverige 8, adelsfanan oräknad. — Även
sedan genom 1791 års reform en del av kav. om-
vandlats till inf., kvarstod r.-skyldigheten för
dess rusthållare bl. a. i form av hästvakans-
avgift. Betydande lindringar, bl. a. genom
riksdagsbeslut av 1885, föregingo den slutliga av-
vecklingen. (jfr Indelningsverket och Rusttjänst).
2) Under finsk-ryska vinterkriget bildades i
Sverige med början i jan. 1940 organisationer,
kallade r., för stöd åt de i kriget deltagande
svenska frivilligas familjer. Under de få måna-
der r. voro aktuella insamlades nära 3 mkr. —
Sedermera kom r. att beteckna även på olika ar-
betsplatser av de anställda inrättade kassor för
hjälp åt till svensk militärtjänst inkallade arbets-
kamraters familjer.
Rusthållare, se Rusthåll 1).
Rustik (lat. rüsticus), lantlig, bondsk.
Rustik el. rusticèring (lat. o’pus rüsti-
cum, lantligt arbete), murverk av naturlig sten
el. i puts imiterad sådan med horisontala ligg-
och vertikala stöt-
fogar (k v a d er-
st en sm ur), där
varje sten i kanter-
na är avfasad el. ri-
kare profilerad, så
att stenarnas fram-
sida kommer att
skjuta framom fo-
garna i fasaden. Ru-
stik avser eg. blott
det fallet, att stenar-
nas framsidor läm-
nats ohuggna el.
grovt tilltuktade;
termen nyttjas emel-
Rusticerat murverk. Se även
t. ex. bild 6 å pl. vid Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
