Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rusdrycksmedelsfonden - Ruse, Russe (Rusčuk) - Rush - Rusinol y Prats, Santiago - Ruskin, John - Ruskin College - Rusko - Ruskprick, kvastprick - Russ - Russe - Russell, släkt - Russell, 1. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Ruse—Russel
356
mera ingripande åtgärder till rusdryckshantering-
ens begränsande el. avveckling. 1933 omlades r.
helt. Ändamålet blev då att bereda medel till
nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning,
till nykterhetsnämndernas verksamhet samt till
bekämpande av den olagliga rusdryckshanteringen.
Vidare avsättningar till r. skulle ej äga rum.
Fonden hade då vuxit till 103 mkr, varav 83
mkr togos i anspråk av den allmänna budgeten.
1935—36 togos ytterligare 8 mkr ur densamma.
En orsak till att planen att genom uppläg-
gandet av en fond frigöra staten från beroende
av inkomster från rusdrycksförbrukningen ej
realiserades var det försämrade statsfinansiella
läget i samband med depressionen i början av
1930-talet. En annan var, att tanken på ett all-
mänt rusdrycksförbud alltmer förlorade i aktua-
litet.
Ruse [ro’sc], Rus se (Ruscuk), stad i n.
Bulgarien, vid Donau snett emot Giurgiu i Ru-
mänien; c:a 55,000 inv. Bulgariens viktigaste
Donau-hamn med stor export av spannmål. Järn-
vägar till Varna och Plovdiv.
Rush [ra’J» sv. utt. ru’J], eng., sportv., plöts-
lig och våldsam framstöt. Verb: Rush a.
Rusinol y Pra’ts [rosinjå’1 i], Santiago,
katalansk författare cch målare (1861—1931). R:s
populäraste pjäs är folklivsskildringen ”L’alegria
que passa” (.”Den kortvariga glädjen”). Om Ib-
sen påminner R:s bästa drama, ”El mistic”. Flera
andra av R:s dramer ha översatts till spanska
o. a. språk; till svenska ”La verge del mar”
(”Jungfrun från havet”, i K. A. Hagberg, ”Mo-
därna trubadurer”, 1917, där även en novell av
R. förekommer). Som målare framträdde R. med
poetiska motiv ur folklivet samt landskapsstäm-
ningar.
Ruskin [ra’skin], John, engelsk författare
(1819—1900). R. kom till Oxford 1837. Beund-
ran för Turners måleri var den första anled-
ningen till det epokgörande verket ”Modern
painters” (5 bd, 1843
—60). Under arbetet
härmed fästes hans
uppmärksamhet vid
prerafaeliterna (Præ-
raphaelhism”, 1851),
och genom hans ingri-
pande slogo de ige-
nom. Hans 1849 ut-
komna arbete ”The
seven lamps of archi-
tecture” var resultatet
av arkitekturstudier.
Under ett kort och
olyckligt äktenskap
skrev han sitt kanske
bästa arbete, ”The stones of Venice” (3 bd, 1851
— 53), i vilket han förhärligar gotiken på renäs-
sansens bekostnad. En grundtanke är här, att
konsten uttrycker ett folks religion, moral, na-
tionella strävanden och seder. Från 1853 uppträd-
de han som föreläsare. 1855—75 kom en serie
Notes, årliga konstkrönikor, vilka befäste hans
anseende som konstkritiker. Detta anseende ville
han nu utnyttja som social reformator. Han be-
kämpade industriens mekanisering av livet och
var fiende till de härskande nationalekonomiska
lärorna. Från 1859 blevo hans konstbetraktelser
endast ett medel för propaganda, ”The two paths”
(1859), ”Unto this last” (18Ö2), ”Munera pul-
veris” (s. å.), ”Sesame and lilies” (1865; ”Se-
sam och liljor”, 1900), ”The ethics of the dust”
(1866), ”The crown of wild olive” (s. å.) samt
”Time and tide” (1867; ”Ebb och flod”, 1903).
1869 blev R. Siade prof, i konsthistoria vid Ox-
fords univ. Med sin stora förmögenhet sökte
han nu praktiskt förverkliga åtskilliga av sina
sociala idéer men utan framgång. 1871—87 ut-
kom ”Fors clavigera” (”Huru vi kunna göra
vår lycka eller hindra den”, 1903), en serie öpp-
na brev till Englands arbetare.
R:s intellektuella verksamhet hade varit oer-
hörd. På en tid, då förflackad smak och naiv
beundran för maskinkulturen höllo på att taga
överhand, betecknade han en hälsosam reaktion
däremot. Det är till stor del hans förtjänst, att
konsthantverket, som höll på att utdö, åter kom-
mit till heders. — ”Works” utg. av E. T. Cook
och A. Wedderburn (39 bd, 1903—12). — Litt.:
Monogr. av E. T. Cook (2 bd, 1911), A. Wil-
liams-Ellis (1933), P. Quennell (1950).
Ruskin College [ra’skin kå’lid%], i Oxford,
arbetarhögskola av internat-typ, grundad 1899 med
privata medel av några amerikaner, som stude-
rade i Oxford. Av studerande vid R. fordras
icke några förkunskaper, varför R. icke är offi-
ciellt anslutet till Oxford Univ. Dess elever äro
i övrigt likställda med studenterna vid univ., t. ex.
i fråga om utnyttjande av bibi, samt bevistande
av föreläsningar och kurser. Vid R. avlagda
examina äro officiellt erkända. R. underhålles
huvudsaki. genom stöd från den engelska fack-
föreningsrörelsen.
Rusko [ro’skå], kommun i Äbo och Björne-
borgs län, Finland, n. om Åbo stad, 49 km2,
c:a 1,200 inv.; finsktalande.
Ruskprick, kvastprick, sjöv., en rödmå-
lad prick (i vattnet upprätt stående, förankrad
spira) med topptecken, bestående av en el. flera
kvastar (ruskor).
Russ, se Gotlandsruss.
Russe [ro’-], stad, se Ruse.
Russell [ra’sl], engelsk släkt, av vilken en medl.
1550 erhöll titeln Earl of Bedford och en
dennes ättling 1694 upphöjdes till hertig av Bed-
ford-och Markis av Tavistock. Om 4:e hertigen
av Bedford, John Russell (1710—71), se Bedford.
1) John R., från 1861 Earl R., politiker (1792
—1878), medl. av underhuset från 1813, whig,
Paymaster-General under Grey och Melbourne
1830—34, inrikesminister 1835—39 och kolonial-
minister 1839—41 under Melbourne, därjämte le-
dare för underhuset, själv regeringschef 1846—
52. R., som spelat en ledande roll vid genomfö-
randet av den stora parlamentsreformen 1831—
32, tog som regeringschef icke några betydande
initiativ och förmådde ej bemästra de växande
utrikes- och inrikespolitiska svårigheterna. En
brytning mellan R. och utrikesminister Palmer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
