Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rugby el. Rugby football - Ruge, Arnold - Ruge, Otto - Rugga - Ruggning - Rugier - Ruhe, Algot - Ruhr (flod) - Ruhrområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Ruge—Ruhrområdet
306
Spelplan och lagens uppställning
vid avspark i rugby.
ter-backs] och
8 forwards)
med en äggrund
boll på en gräs-
plan c:a 144 X
70 m. Målets
bredd är 5,64 m
med en tvärrib-
ba på 3,05 m
höjd, som över-
skjutes av mål-
stolparna med
minst 1,95 m. —
Vid r. gäller
det att under
speltiden (in-
ternat. 2 X 40
min.) erhålla
högsta poäng-
summan, an-
tingen genom
s. k. trys (när
spelare lägger
bollen på el.
med handen be-
rör boll, liggan-
de på marken
inom motstån-
darens målfält),
vilka räkna 3 poäng och berättiga till en målspark,
el. genom mål (bollen sparkas ovan träribban mel-
lan målstolparna el. deras förlängning), vilka
vid s. k. droppmål (då målgöraren släpper bollen
mot marken och sparkar, när den studsat en gång)
räkna 3 p. (mål efter ett try, som då ej räknas,
5 p.) och efter fri- el. straffspark 3 p. Sedan en
spelare bemäktigat sig bollen, gäller det att ge-
nom löpning (med buren boll), med sparkar,
dribbling el. passning, vilken senare dock icke får
ske framåt, föra den mot motståndarens mållinje.
När spelaren sparkar el. dribblar, äro alla med-
spelare framför honom offside och få följaktli-
gen ej ingripa, förrän han nått i jämnhöjd med
dem. Typiskt för r. är klungspelet (scrummage),
som anbefalles av domaren vid vissa regelbrott.
Det tillgår så, att lagens forwards bilda en kom-
pakt hopflätad massa på 3 led mitt emot var-
andra med uppgift att bemäktiga sig den mitt
emellan lagen, av det förorättade lagets klung-
halv inkastade bollen och snabbt föra den bakåt
mellan fotterna till egen klunghalv, varvid övriga
spelare skola befinna sig bakom bollen (på resp,
sidor). — R. har förekommit 4 ggr vid Olym-
piska spelen, dock alltid med synnerligen begrän-
sat deltagarantal. — I Sverige stiftades 1931
Svenska rugbyförbundet, en samman-
slutning av ett 10-tal rugbyföreningar (huvud-
saki. stockholmsklubbar), som sedan 1938 har
egen spelplan i Enskede och sedan 1943 anordnar
SM men ej är anslutet till RF. — Litt.: C. W.
Jones, ”Rugby football” (1937); ”Official rules
of sports and games” (2 bd, 1949).
Ruge [rö’ga], Arnold, tysk författare
(1802—80). Han utgav 1837—43 Hallesche (från
1841 Deutsche) Jahrbücher, en antiromantisk, ra-
dikalt unghegeliansk tidskrift, medverkade till
1848 års rörelser och tillhörde yttersta vänstern
i nationalförsamlingen i Frankfurt a. M. Han del-
tog i Leipzigoroligheterna 1849 och flydde till
England. Av R:s verk må nämnas ”Neue Vor-
schule der Asthetik” (1836) och memoarerna
”Aus früherer Zeit” (4 bd, 1863—67).
Ruge, Otto, norsk militär (f. 1882), general-
stabschef 1933—38 och generalinspektör för inf.
1938—40. Efter den tyska invasionen av Norge
1940 utnämndes R. 10/4 s. å. till kommenderande
general och överbefälhavare för den norska ar-
mén. R. organiserade med kraft försvaret med
tillgängliga medel. Sedan s. Norge uppgivits,
blev R. 19/s överbefälhavare i Nordnorge för de
norska styrkorna. Sedan de allierade även där
uppgivit striden, kapitulerade R. med de norska
styrkorna 9/s. R. fördes i tysk fångenskap men
var efter krigets slut norsk överbefälhavare juli
1945—j an. 1947.
Rugga, se Appretering.
Ruggning, se Fjäder, sp. 569. Brämfäll-
ning är ett slags r., där endast fanets yttre
delar avstötas.
Rügier, germanskt folk, omkr. 100 e. Kr. bo-
satt vid Tysklands östersjökust, under senare de-
len av 400-talet vid Donau i nuv. Österrike, där r.
grundat ett rike; detta krossades 487 av Odova-
kar, som förde största delen av folket till Italien,
där de kunna spåras ännu vid 500-talets mitt.
Ruhe [rü’a], Algot Henrik Leonard, för-
fattare (1867—1944). Han var 1896—1902 tand-
läkare i Stockholm, ägnade sig sedan åt littera-
turen och skrev ”Svaga herrar” (1902) m. fl.
romaner och noveller m. m. samt översatte ar-
beten av Bergson, Rathenau m. fl.
Ruhr [rör], högerbiflod till Rhen, upprinner
på Winterberg i Sauerland och mynnar vid
Duisburg; längd 235 km. R. är kanaliserad 75
km men trafikeras av större fartyg endast 8 km
(till Mülheim). Den mottager från h. Möhne.
Jfr Ruhrområdet.
Ruhrområdet [rör-], ty. Ruhrgebiet, det stora
stenkols- och industriområdet inom Nordrhein-
Westfalen i n. v. Tyskland, på Rhens h. sida
kring bifloden Ruhr och på Rhenska skifferber-
gens nordsluttning. R. omfattar delar av dessa
samt slätterna kring Köln och Münster. S. grän-
sen går strax n. om Wupper, och området sträc-
ker sig i n. över Lippes dal. I v. når R. till Rhen,
i ö. strax ö. om Hamm. Räknas till detta område
även distrikten närmast v. om Rhen fram till
Niers, blir arealen c:a 4,575 km2 med 4,4 mill.
inv. (1949). Stundom medtagas även Wuppertal
samt på v. Rhen-stranden Krefeld-distriktet. Or-
saken till att här utvecklats det europeiska fast-
landets största och viktigaste industricentra lig-
ger i den geologiska strukturen. Här vid n. ran-
den av Rhenska skifferbergens devoniska lager-
serie går den produktiva stenkolsformationen i
dagen i Ruhrs dal. Storindustrien, som huvud-
saki. vuxit fram här sedan 1840, är väsentligen
grundad på de enorma stenkolsfyndigheterna,
Europas största, men att börja med även på till-
gängliga järnmalmsförekomster. Numera äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
