Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rots, snip - Rotstock, rhizom - Rottecken - Rotten borough - Rotterdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Rotstock—Rotterdam
272
Rotterdam med omgivningar. Svart betecknar sött vatten.
ställdes såsom det egentliga smittämnet 1886.
Sjukdomssymtomen vid r. äro: flytning från
näsborrarna av slem, sedermera uppblandat
med var; på nässlemhinnan iakttagas dels
små gråvita, hampfröstora knölar, dels större
och mindre rötsår, i käftgropen hårda oöm-
ma ansvällningar av lymfkörtlarna; dessutom
hosta, småningom besvärad andning och stark
avmagring. Vid hudrots el. springorm
(malleus farciminosus) förekomma strängformiga
svulster i och under huden, på vilka uppstå böl-
der, som öppna sig. De efterlämna kraterformiga
rötsår, som sällan läkas. Sjukdomen har ett lång-
samt förlopp, och utgången är alltid dödlig. Vid
fall av r. i Sverige är nedslaktning av angripna
djur föreskriven (k. kung. 9 dec- 1898). 1935
års epizootilag gäller även r. (Sv. Författnings-
saml., n:r 105, 1935).
Rotstock, r h i z ö m, rhizoma, en vanl. lång-
sträckt och flerårig, ofta förgrenad jordstam.
Till skillnad från rötter bära r. blad (vanl. för-
krympta) el. ärr efter blad. Vanl. ha de vågrät
riktning. De tillväxa i den ena (främre) ändan
och utveckla där, i vissa fall även från lederna,
blad och blombärande stjälkar. Den andra (bak-
re) ändan dör vanl. småningom bort. I r. för-
varas upplagsnäring under vintern, och de tjänst-
göra samtidigt som övervintringsorgan.
Många r. hysa medicinskt använda ämnen
(t. ex. kalmus) el. begagnas som krydda (t. ex.
ingefära). Andra nyttjas till föda (t. ex. jord-
ärtskockor) el. för utvinning av stärkelse (t. ex.
västindisk arrow).
Rottecken, mat., se Rot 2).
Rotten borough [rå’tn baka], eg. ”rutten kö-
ping”, se Parlament, sp. 879.
Rotterdam [rå’-, holl. utt. -da’m], Neder-
ländernas näst största stad och viktigaste
hamnstad; 684,658 inv. (1951). R. är belä-
get i prov. Sydhollands polderområde, vid
den lilla floden De Rottes (därav namnet) utlopp
i Rhendeltats n. huvudarm, Nieuwe Maas. Med
det på 25 km avstånd belägna öppna havet är R.
förenat, därigenom att en igensandad Maas-arm
kanaliserats 1869—90 och förvandlats till den vid
högvatten 12,5 m djupa Nieuwe Waterweg. De
kanaliserade flodarmarna Hollandsche IJssel och
Schie förbinda staden med de
inre vattenvägarna i n. och
s. Holland, och flodarmen
Noort förenar R. med Waal.
— R. nämnes först i slutet
av 1200-talet och fick stads-
rättigheter sannolikt 1299. 2:a
världskriget blev ödesdigert
för R. Vid ett kortvarigt men
utomordentligt häftigt tyskt
flyganfall 14/s 1940 blev be-
byggelsen inom ett triangel-
formigt område på 2,58 km2
av stadens centrala del så gott
som utplånad. Utmed över
100 gator bodde här i 25,000
våningar c:a 80,000 männi-
skor, av vilka 25,000—30,000
beräknas ha omkommit. 1944 utförde tyskarna i
sept. en systematisk förstörelse av hamnanlägg-
ningar; bl. a. gjordes de båda största bassängerna,
Waal- och Rijnhaven, helt obrukbara. Den 1937
—42 byggda, 1,070 m långa tunneln under Maas
undgick dock att demoleras. Av hela R. förhär-
jades under 2:a världskriget c:a 15 km2 med
bl. a. 24 kyrkor och ett 70-tal skolor.
R:s äldsta del låg mellan de igenfyllda ka-
nalerna Goudsche Singel och Coolsingel samt
genomdrogs av den kilometerlånga huvudaffärs-
gatan Hoogstraat. Efter bombningen kvarstodo
här endast nya rådhuset (1914—20) och ett få-
tal andra byggnadskomplex. Planerandet av det
skövlade området har skett enl. moderna rikt-
linjer, och citycentrum blir Hofplein ö. om
centralstationen. I närheten stod Delftsche Poort,
sista resten av den foma ringmuren. Den svaga
byggnadsgrunden framtvingar kostsamma pål-
ningar. — I den moderna stadsdelen v. om Cool-
singel ligga Diergaarden (zoologisk trädgård)
och Het Park nere vid floden. Ännu längre väs-
terut ligga stadsdelarna Spången och Delfshaven
med sina gamla grachten (kanaler). N. ingår
också i stadsområdet det vid mynningen av
Nieuwe Waterweg belägna Hoek van Holland
(inräknat i R:s inv.-antal ovan).
Trots svårigheter har återuppbyggnadsarbetet
av R:s hamn bedrivits med den största energi och
var i huvudsak fullföljt vid slutet av 1949. Sedan
dess ha ytterligare utvidgningar och modernise-
ringar gjorts. Kajerna utmed kanaler och bas-
sänger ha en samlad längd av c:a 55 km och
en yta av 510 har. F. n. är R. den största ham-
nen på kontinenten. Dess betydelse ligger däri,
att den är ändpunkt för Rhen-trafiken på West-
falens och Ruhrområdets industri- och gruv-
distrikt. Här måste godset vanl. omlastas mellan
ocean- och flodångarna. R. är därför huvudsaki.
genomgångs- och massgodshamn. Den numera
hopkrympta exporten på Indonesien är bl. a.
kännbar för R. 1951 stannade godsmängden ge-
nom R:s hamn vid 38 mill. ton mot 42 mill. ton
1938. Främst importeras stenkol, järnmalm, mi-
neraloljor, spannmål och trä. Utförseln består av
bl. a. Ruhr-kol, margarin, smör, ost, kött och
frukt. R. har c:a 150 reguljära fartygsförbin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
