Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rot - Rotacism - Rotary Clubs - Rotation - Rotationsdispersion - Rotationsellipsoid - Rotationsmagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Rotacism—Rotationsmagnetism
264
el. individuellt ord, kan ej med säkerhet avgöras.
Skillnaden mellan ”rot” och ”stam” är den, att
stammen i regel består av r. + ett i bestämd
funktion använt bildningselement, men när detta
sedan, som ofta sker, fördunklas, kan stammen
övergå till att bli en r.
Rotaci’sm (av grek, rho, r) betecknar nu i
allm. den inom flera språks utveckling iakttagna
fonetiska företeelsen, att ett j (via ett mellansta-
dium z) övergår till r. I latinet förekommer r.
allmänt mellan vokaler, t. ex. gen. sing. generis
av ‘g ene sis av genus. Ofta kan man, särskilt i
germanska språk, iaktta en växling inom samma
ordgrupp mellan och r, beroende på urspr. väx-
lande tonvikt; sv. frysa men ty. frier en.
Rotary Clubs [råu’tari kla’bz], föreningsen-
heter i rotaryrörelsen, vars officiella namn är
Rotary International, förk. R. I. Rörelsens hu-
vudprincip är, att endast en framträdande repre-
sentant för varje affärs- och yrkesgren inväljes
i en klubb, varigenom man söker uppnå ett repre-
sentativt tvärsnitt av samhället i varje klubbs
verksamhetsområde. Rörelsens ledande idé är the
ideal of service, tjänandets ideal, dess motto ser-
vice above self, bispringande av nästan, och verk-
samheten har undan för undan utvidgats att om-
fatta praktiskt taget alla former av lojala freds-
och samarbetssträvanden samt välgörenhet. Nam-
net rotary (eng., roterande, av lat.
rota, hjul) valdes urspr. därför, att
klubbmedl. träffades i tur och ord-
ning, roterande, på varandras ar-
betsplatser; sedan detta omöjlig-
gjorts genom klubbarnas storlek,
har man mötts en gång i veckan, vanl. vid en
gemensam lunch. Medl. bära rotarymär-
k e t, ett med 6 ekrar och 24 kuggar för-
sett hjul i blått och guld med inskriptionen
Rotary International. På klubbsammanträdena få
alla ämnen tagas upp till fri debatt. — Initiativ-
tagare till R. var advokaten Paul Percy Har-
ris (1868—1947), som 1905 bildade den första
R. i sin hemstad Chicago, där R. I:s högkvarter
och huvudsekretariat hade sitt säte till i aug. 1954.
Administrativt äro klubbarna uppdelade på dist-
rikt, som ledas av guvernörer, utsedda på R. I:s
årliga kongress el. cøwvention (den första 1910 i
Chicago). Inom distrikten hållas årliga konferen-
ser. R. I. ledes nu från högkvarteret i Evanston,
Illinois, av en styrelse på 14 led.; sekretariatet
för Europa finnes i Zürich, som även är säte för
det s. k. europeiska rotaryrådet (ENAEMAC).
lh 1954 funnos 7,964 R. med c:a 377,000 medl.,
uppdelade på 292 distrikt i ett 80-tal länder och
geografiska regioner. Sedan 1928 verkar Rotary
Foundation för spridandet av rörelsens ideal, se-
dan 1947 även genom att tilldela begåvade yngre
vetenskapsmän (akademiker) utlandsstipendier.
R. I:s huvudorgan är månadstidn. The Rotarian,
utg. i Chicago. — I Sverige finnas (Vi 1954)
3 rotarydistrikt med guvernörsexp. i Stockholm,
Göteborg och Kalmar (tills. 5,828 medl. 1953).
Från de skandinaviska länderna utges alterneran-
de tidskr. Rotary-Norden, f. n. från Danmark.
Pionjär för R. i Sverige var från starten 1926
börsdir. K. Belfrage. — Samma syften och funk-
tionsprinciper, som gälla för R., ha de från R. I.
dock formellt fristående sammanslutningar, be-
nämnda Inner Wheel (”Inre hjulet”), av hustrur
(under vissa betingelser även döttrar och systrar)
till rotarianer, av vilka den första bildades i Eng-
land 1934. Numera finnas över 600 sådana klub-
bar i världen med c:a 20,000 medl.; i Sverige
finnas f. n. c:a 10 st. Inner Wheel-klubbar, av
vilka den första bildades i Filipstad 1949.
Rotation (lat. rotätio, kretslopp). 1) (Astron.)
De flesta himlakroppar synas äga förutom sin
rörelse genom rymden jämväl en rotationsrörelse
omkring en viss under långa tider oföränderligt
riktad rotationsaxel. Rotationsrörelsen hos en
himlakropp bestämmes medelst tre olika metoder.
Den första och äldsta är att iakttaga rörelser
hos vissa distinkta bildningar på himlakroppens
yta (solen, månen och de flesta av de stora pla-
neterna). Den andra metoden är att medelst
spektrografiska iakttagelser bestämma rotations-
tiden (solen, planeterna, Saturnusringen). Den
tredje metoden består i att genom utförande av
mätningar av himlakroppens totala ljusstyrka ur
r:s inverkan på Ijusväxlingarna bestämma rota-
tionstiden (Uranus, Eros’ planetmånar). Detta
förfaringssätt kan naturligtvis ej tillämpas annat
än i de fall ljusfördelningen icke är regelbunden
på den himlakropps yta man undersöker. — I
fråga om stjärnorna kan endast den Dopplerska
principen användas i den formen, att en r. gör
spektrallinjerna bredare, än vad fallet skulle vara,
om stjärnorna icke roterade. För de egentliga
nebulosorna är rotationsrörelse i flera fall kon-
staterad. Även i fråga om extragalaktiska system
ha i några fall rotationsrörelser kunnat påvisas
på spektrografisk väg.
2) (Mek.) En kropps rörelse kring en fast
linje i el. utom kroppen, rotationsaxel n.
Varje punkt i kroppen beskriver härvid en cir-
kel kring en punkt på axeln som medelpunkt.
Mot de bågar, som kroppens alla punkter be-
skriva under ett visst tidselement, svara lika stora
medelpunktsvinklar; dessas gemensamma värde
är kroppens vridningsvinkel kring axeln under
det nämnda tidselementet. Vridningsvinkeln (ut-
tryckt i bågmått) per tidsenhet kallas vinkel-
hastighet. Ofta anges i stället varvtalet,
antalet varv per tidsenhet. Varvtalet är = vin-
kelhastigheten, dividerad med 2 n. V i n k e 1 a c-
c e 1 e r a t i o n är vinkelhastighetens ändring per
tidsenhet.
Rotationsdispersion, fys., det fenomenet, att
förmågan hos optiskt aktiva substanser att vrida
polarisationsplanet för linearpolariserat ljus, då
ljuset passerar genom dem, är beroende av våg-
längden för det använda ljuset.
Rotationsellipsoid, mat., se Ellipsoid.
Rotationsmagnetism. Arago upptäckte 1824,
att en metallskiva (t. ex. av koppar) erhåller
magnetiska egenskaper, då den kringvrides i ett
magnetiskt fält, och han kallade detta slags mag-
netism r. Faraday har visat, att skivans magne-
tiska verkningar orsakas av Foucaultska ström-
mar (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
