Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenblad, 5. Curt - Rosenborg - Rosenböna - Rosendahl, Sven - Rosendal (Stockholm) - Rosendal (Malmöhus län) - Rosendal (Norge) - Rosendal, Gunnar - Rosenfink, rödhämpling - Rosenfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Rosenborg—Rosenfors
234
man (f. 1899 21/4), ex. från Tekniska högsk.
1923, var 1924—26 anställd bl. a. vid Mekaniska
prövningsanstalten och etablerade härefter kon-
sulterande ingenjörsverksamhet i Sundsvall (till
1932). Följ, år grundade han ab. Rosenblads
patenter för exploatering av egna uppfinning-
ar på det värmetekniska området. Företaget till-
verkar vid verkstad i Ulvsunda bl. a. värmeväx-
lare o. a. återvinningsapparater, kondenserings-
och indunstningsanläggningar samt ångboxar.
Rosenborg [-bår], urspr. ett lustslott utanför
(ö. om) Köpenhamn, uppfört av Kristian IV
1608—17 i en trädgård med park, alltjämt väl
bibehållen och kallad Kongens Have. Nu
bildar R. en av stadens vackraste och angenä-
maste centralpunkter. Det är numera inrättat som
ett kungamuseum. Se bild 4 å pl. vid Dansk konst.
Rosenböna, svenskt namn på Phaseolus mul-
tiflorus, se Bönsläktet.
Rosendahl, Sven Viktor, författare (f. 1913
Vi). Han debuterade 1932 som förf, med ”Sko-
garnas åbor”, som innehöll skildringar av natur
och djur, skarpa i iakttagelsen och levande i
framställningen. Han befäste sin ställning som
naturskildrare med böcker som ”ödetorpet”
(1933), ”Vildfågelns fjäll” (1934), ”Korpar”
(1936), ”Räven från Krackberget” (1941), ”Då
livet är bäst” (1942), ”Ulvaskallen” (1943), som
har motiv från lappländsk ödemark, ”Fjäril”
(1945), ”Jakten går i bergen” (1947), ”Äventyr
i markerna” (1948) och ”De tysta nätterna”
(1950), en bok om grävlingar. R. försökte sig
också som skönlitterär förf, med romanerna
”Vårsådd” (1937) och ”De onda dagarna” (1939),
men han slog igenom som diktare först med
novellsaml. ”Frid på jorden” (1945), skarpt rea-
listiska skildringar från folklivet i Värmland-
Han fortsatte på denna linje med romanen ”El-
den och skårorna” (1946), som hade motiv från
svedj ef innarnas miljö, och novellsaml. ”Svart-
starr” (1949). R. blev erkänd som en av Sveriges
förnämsta nyare berättare med den stora ro-
manen ”Gud fader och tattaren” (1951), där han
med intensiv stil för fram en rad individer ur
värmländskt folkliv. Senare har han utg. ”Som-
mar i Svartböle” (1952).
Rosendal, kungl. lustslott på Djurgården,
Stockholm. Inspirerad av Gustav HI:s Haga, in-
Rosendals slott på Djurgården.
Rosendals slott i Skåne.
köpte Karl XIV Johan 1817 R., där arkitekten
Fredrik Blom 1823—27 uppförde ett slott, en li-
ten enkel tvåvåningsbyggnad med korta fram-
springande flyglar och lanternintäckt mittparti.
Materialet är reveterat trä. Det lilla lustslottet
är nu Karl Johans-museum. — Litt.: J. Bottiger,
”R:s slott” (2:a uppl. 1951).
Rosendal, gods i Kropps sn i Malmöhus län,
10 km n. ö. om Hälsingborg, omfattar 370 har,
därav 300 åker. Danska riksrådet Anders Bille
uppförde 1615 slottets äldsta del; ö. flygeln och
det därtill stötande mindre tornet byggdes 1756.
Det lilla slottet är en av Sveriges vackraste och
bäst bibehållna renässansbyggnader. R. har utan
att vara fideikommiss gått i arv i släkten från
Bille till Barnekow och vidare till Bennet, vilken
senare ätt sedan 1755 innehaft R. Nuv. ägaren
är friherre G. Bennet.
Rosendäl, gods i Hordaland fylke i Norge, på
östsidan av yttre Hardangerfjorden. R. bildades
1678 av olika gårdar som baroni inom ätten Ro-
senkrantz (till 1725). Huvudbyggnaden är från
1660-talet. 1927 donerades R. till Oslo univ.
Rosendal, Gunnar, teolog (f. 1897 Vi), teol.
kand, i Lund 1921, prästvigd 1922, teol. dr 1930,
komminister i Trelleborg 1927, kyrkoherde i Osby
sedan 1934. R., som intager en framträdande
ställning inom den högkyrkliga rörelsen och ar-
betar för en kyrklig förnyelse med accentuering
av sakramenten, gudstjänstens utformning och
ämbetet samt under framhävande av kyrkans ka-
tolicitet, har bl. a. utg. ”Upplösningen av det ju-
ridiska föreställningskomplexet i evangelisk teo-
logi” (dr-avh., 1930), ”Rätte lärare” (4 bd, 1931
—44), ”Palestrina och Schütz” (1934), ”Vår
Herres Jesu Kristi lekamens och blods sakrament”
(1938), ”Nådens år” (3 bd, 1940—41), en kyrko-
kalender, ”Den apostoliska tron” (2 bd, 1948—51).
Rosenfink, rödhämpling, Carpo’dacus
erythrinus, tillhör fam. finkar av fågelordn. tät-
tingar och är en övervägande karminröd, i ö.
Europa och Sibirien hemmahörande fågel, bekant
för sin vackra sång. Den häckar i Finland och
de baltiska länderna samt har under senare år
några ggr häckat i Göta- och Svealand.
Rosenfors, samhälle i Mörlunda sn (se d. o.)
i Kalmar län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
