Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rommel, Erwin - Rommele - ROmney, George - Rompakten - Rompriset - Romsdal - Romsdalen - Romsdalsbanan - Romuald - Romulus och Remus - Romulus Augustulus - Roncesvallespasset - Rond - Ronda - Rondane - Rondeau - Rondeletius, Jakob Petri - Rondo - Rone - Ronehamn - Ronneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Rommele—Ronneby
208
1944 kännedom om konspirationerna mot Hitler
och ansågs säkert av många vara den man, vil-
ken genom sin popularitet skulle kunna tänkas
samla tyska folket mot Hitler. Efter sitt till-
frisknande tvangs R. av Hitler i okt. s. å. att
begå självmord.
Rommele, sn i Älvsborgs län, Flundre hd, s.
om Trollhättan; 20,40 km2, 317 inv. Odlade da-
lar, omgivna av berg. 766 har åker. Egendom:
Kalltorp. Nuv. kyrkan av sten är från 1707.
Ingår i R., Fors, Upphärads och Äsbräcka pas-
torat i Göteborgs stift, Ale och Vättle kon-
trakt. Tillhör storkommunen Flundre.
Romney [rå’mni], George, engelsk målare
(1734—1802). R. är framför allt den unga eng-
elska kvinnans målare. Hans levande ideal av
engelsk kvinnoskönhet var Emily Lyon, Lady
Hamilton. Han målade henne otaliga gånger. —
Monogr. av A. B. Chamberlain (1911).
Rompakten, se Fyrmaktspakten.
Rompriset (fr. Grand prix de Rome), av Aca-
démie des beaux-arts i Paris årl. utdelad utmär-
kelse åt inom de bildande konsterna el. musiken
verksam person; innefattar 4 års vistelse och
underhåll vid Académie de France i Rom.
Romsdal, del av det norska fylket M ö r e
och Romsdal.
Romsdalen, storslagen dalgång i Möre og
Romsdal fylke i v. Norge, sträcker sig från
R om s d a 1 s f jorden, den inre, s. ö. delen av
Moldefjorden, mot s. ö., omgiven av vilda och
höga fjäll: på v. sidan Trolltindene (1,794 m
ö. h.), på ö. sidan Venjetindene (1,817 m) och
det egendomligt formade Romsdalshorn
(1,555 m), alla tre belägna nära R:s mynning.
På gränsen till Opland fylke ligger dalbottnen
c:a 525 m ö. h. R., som genomströmmas av
Rauma, har livlig turisttrafik över Raumabanan
(se bild 6 och 7 å pl. vid Norge).
Romsdalsbanan, dets. som Raumabanan.
Romuald [rå’mo-], italiensk munk från Ra-
venna (omkr. 952—1027), stiftare av camaldu-
lensorden.
Römulus och R e’m u s, Roms grundläggare,
voro enl. en saga tvillingsöner till krigsguden
Mars och vestalen Rhea Silvia, vars farbroder
Amulius utsatte dem i ett tråg i Tibern. Det
berättas vidare, att de ammades av en varginna
och efter uppväxten bland herdar igenkändes av
sin morfader, Numitor, som de efter Amulius’
dödande återuppsatte på Alba longas tron. R.
dödade sin broder och blev Roms förste konung.
Han öppnade en asyl för förrymda främlingar
och skaffade sina män hustrur genom rövandet
av sabinska jungfrur vid en fest. Vid en mönst-
ring på Marsfältet upptogs han till himmelen.
Han dyrkades sedan som Q u i r i n u s.
Römulus Augu’stulus, den siste västromerske
kejsaren, hette eg. Römulus Augustus
men betecknades på grund av sin ungdom med
diminutivet Augustulus. Han uppsattes 475
e. Kr. på kejsartronen av sin fader, den panno-
niske fältherren Orestes, men avsattes redan 476
av Odovakar, som besegrade och s. å. lät avrätta
Orestes.
Roncesvallespasset [rånjjäsæadjäs-], fr., Col
de Roncevaux, ett viktigt pass i v. Pyrenéerna,
inom sp. prov. Navarra, vid fr. gränsen, 1,207
m ö. h.
Rond [råijd]. 1) R. el. rund, rundtur, kring-
vandring (inspektions-r.), t. ex. läkares regel-
bundna r. till patienterna på ett sjukhus. — 2)
Ring(dans) i vissa danser, t. ex. fransäs (”stor
r.”). — 3) Omgång (tidsperiod) vid kamp i box-
ning (se d. o., sp. 667 f.). I golf tagandet i
ordningsföljd av banans samtliga hål.
Ronda [rå’-], stad i prov. Malaga i Spanien,
70 km n. om Gibraltar; c:a 16,000 inv. R. lig-
ger 750 m ö. h. och omgives av berg (Sierra de
Tolox, 1,918 m ö. h.). Den delas av Rio Guada-
levins 150 m djupa klyfta i Ciudad (Gamla sta-
den) och Mercadillo. En del moriska byggnads-
minnen äro bevarade.
Rondane [rå’-], fjällparti i Norge, s. ö. om
Dovrefjell. R., som näst Jotunheimen och Dovre
är Norges högsta fjälltrakt, har flera vackra
toppar, bl. a. Rondeslottet (2,183 m ö. h.).
Rondeau [rådå’], fr., urspr. dansvisa vid
runddans, lyrisk dikt av först 8, sedan 12—15
verser med blott två slutrim och upprepning av
första (ev. även andra) versen el. dess första
hälft i diktens mitt och slut. Jfr Rondo.
Rondelétius, Jakob Petri, präst, skolman,
dramatisk författare (d. 1662), skolmästare vid
Södertälje skola. Från R. härrör ett 1614 i
nämnda skola uppf. skådespel, ”Judas redivivus”,
som utgavs av G. E. Klemming 1871. Ämnet är
en medeltidslegend, som är sammanfogad av den
antika Oidipussagan, den gammaltestamentliga
historien om fyndet av Mose samt Judasmotivet.
Schück anser, att ”Judas redivivus” endast är
ett av R. bearbetat medeltidsdrama. Inflytelser
från Terentius och äldre svensk dramatik (Aste-
ropherus’ ”Tisbe”) äro flerstädes skönjbara. —
Litt.: A. Peterson, ”Studier i svenska skoldra-
mat” (1929).
Rondo [rå’ndå], it., instrumental konstform
med ett huvudtema (ritornellen), som flera gång-
er upprepas, och två el. tre bitemata (”kuplet-
ter”), vilka inskjutas emellan.
Rone [rå’-], sn på Gotland, Hemse ting, på öst-
kusten, mellan Hemse och havet; 45,60 km2, 810
inv. (1953). Bördiga märgelslätter och uppodlade
f. d. myrmarker (Rone myr). 1,820 har åker.
Vid kusten Ronehamns hamnplats. Kyrkan
är från 1200-talet och känd för sitt 60 m höga
torn (”Lang Jakå”). I R. ligger öns största
bronsåldersröse ”Uggardaråir” (se bild 11 vid
Gotland) m. fl. fornminnen. Ingår i R, Eke,
Alva och Hemse pastorat i Visby stift, Södra
kontraktet. Tillhör storkommunen Hemse.
Ronehamn, se Rone.
Ronneby, stad i Blekinge län, vid Ronnebyån,
c:a 4 km från dess utlopp i Östersjön; 14,47 km2,
8,447 inv. (1954).
R. är en gammal medeltida stad; dess äldsta
kända privilegiebrev daterar sig från 1387. För
att definitivt förhindra handelsutbytet mellan R.
och Värend anföll Erik XIV under nordiska
sjuårskriget staden och förstörde den i grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
