Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Det moderna Rom - Näringar - Kommunikationer - Litt. - Roma (Gotland) - Roma - Romagna - Romains, Jules (Louis Farigoule)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Roma—Romains
178
Piazza Cavour. Längre åt n. ligga rader av ka-
serner, därpå åter nya kvarter och längst i n.,
nedanför Monte Mario, Mussolinis väldiga
idrottsanläggning, Foro Italico. 1930-talets stora
omdaning av stadsplanen medförde även, att kvar-
teren mellan Borgo Vecchio och Borgo Nuovo
revos för att ge fjärrperspektiv åt Peterskyrkans
fasad. Därmed försvunno de gamla tillfartsgator-
na till Petersplatsen, som nu förbindes med Sant’
Angelo-bron av den breda Via della Conciliazione.
Söderut upptages Janiculum-höjden av vackra
parkanläggningar (före 1884 Villa Corsini), där
1895 Garibaldi-monumentet restes på den högsta
punkten.
Näringar. R:s stora skatt av fornminnen och
dess egenskap av huvudort för den katolska kris-
tenheten ha under årh. gjort staden till en av
främlingar talrikt besökt vallfarts- och turistort.
Turistväsendet är än i dag en av stadens vikti-
gaste näringskällor. Därmed sammanhänger, att
konsthantverket (guldsmedsarbeten, mosaik, ter-
rakotta, konstläder) är ganska högt utvecklat.
Under de senaste årtiondena har även en icke
obetydlig industri vuxit fram. Särsk. kunna
nämnas mekaniska verkstäder (vapen, järnvägs-
materiel, flygplan), tryckerier, keramik-, pappers-,
konstsiden-, byggnads- och livsmedelsindustri.
Handeln tillgodoser blott de lokala behoven. I
förhållande till stadens storlek är dess ekonomiska
liv av anmärkningsvärt blygsamma dimensioner.
Kommunikationer. Stadens inre del har talrika
busslinjer, medan trafiken i de yttre delarna un-
derlättas genom ett stort antal spårvägslinjer.
R., som är en av Italiens mera betydande järn-
vägsknutpunkter, har en centralbangård, Stazione
di Termini, jämte flera mindre järnvägsstationer.
Talrika flyglinjer utgå såväl till europeiska centra
som till Orienten och Afrika. Landflygstationer
äro Aeroporto di Ciampino vid Via Appia Nuova
14 km s. ö. om stadens centrum och Aeroporto
del Littorio vid Tibern 6 km åt n.; sjöflyghamnen
ligger vid flodens mynning. R:s sjöfart är obe-
tydlig. Tibern är trafikabel blott för mindre
fartyg; flodhamnen ligger mittemot Aventinen.
Främsta havshamn är Civitavecchia.
Litt.: S. B. Platner, ”A. topographical dictio-
nary of ancient Rome” (1929); H. Jordan och C.
Huelsen, ”Topographie der Stadt R. im Alter-
thum” (2 bd, 1871—1907); R. Josephson, ”Hur
R. byggdes under renässans och barock” (1926);
G. Lugli, ”1 monumenti antichi di Roma
e suburbio” (3 bd jämte suppl., 1930—40, ny
uppl. med titeln ”Roma antica. Il centro monu-
mentale”, 1946; sv. övers. ”Det antika R.”,
1949); A. Boèthius ”De nya utgrävningarna i R.”
(1931), ”Hur R. byggdes under antiken” (1938);
E. Gjerstad, ”Early Rome” (vol. 1 1953); E.
Welin, ”Studien zur Topographie des Forum Ro-
manum (1953); H. Schück, ”R. genom seklerna”
(2 bd, 2:a uppl. 1923; bd I, ”Antiken och den ti-
diga medeltiden”, 3:e uppl., omarbetad av E. Sjö-
qvist, 1949). — F. Gregorovius, ”Geschichte der
Stadt R.” (8 bd, 1859—72, flera senare uppl.); E.
Hornborg, ”R:s tredje storhetstid” (1941). —
Ellen Rydelius, ”R.” (”R. på 8 dagar”) (1954).
Roma, sn på Gotland, Dede ting, mitt på ön
och på v. sidan av den numera torrlagda R. myr;
22,88 km2, 932 inv. (1953). Bördig slättbygd på
märgelgrund. 1,407 har åker. R. station är knut-
punkt för Gotlands järnvägar; tätorten Rom a
(518 inv. 1951) har råsockerbruk (gr. 1894)
m. m. Egendom: Roma kungsgård (se d. o.).
Kyrkan färdigbyggdes på 1200-talet; vacker syd-
portal. Märkligt sakramentskåp från 1220. Ingår
i R., Björke, Follingbo och Akebäcks pastorat i
Visby stift, Medelkontraktet. Tillhör storkom-
munen Romakloster.
Roma kloster, eg. Beatae Mariae de
G u t n a 1 i a, cistercienskloster i R. sn vid plat-
sen för gutnaltinget, efter vilket det fått sitt
namn Gutnalia, ofta förvanskat G u d v a 11 a el.
Gu t val i a. Anlagt 1164 som dotterkloster till
det småländska Nydala, blev det mycket rikt och
ansett; det ägde sålunda stora besittningar i Est-
land och hade livliga förbindelser med de tyska
riddarordnarna i Balticum. Klosterbyggnaden var
uppförd av kalksten som en treskeppig basilika
med tvärskepp, av liknande form som i moder-
klostret Nydala. Byggnaden torde härstamma från
1100-talets slut och 1200-talet; senare skedde för-
ändringar i gotik, ss. spetsbågsfönster i ö. och v.
gavlarna; ett par portaler äro inramade i kungs-
gårdens flyglar. Vid reformationen indrogs klost-
ret till Kronan 1531, och särsk. efter Gotlands
övergång till Sverige 1645 började man efter hand
riva ned byggnaderna. Efter att ha länge använts
som ladugårdshus har kyrkan (efter 1911) fått
en restaurerande behandling och är nu en sär-
deles vacker ruin. — Se bild vid Gotland, sp. 148.
Roma [rå’ma]. 1) Latinska och it. namnet på
staden Rom.
2) (Myt.) D e a R o m a, kvinnlig gudomlighet,
tänkt som personifikation av staden Rom.
Romagna [råma’nja], landskap i n. Italien,
mellan Apenninernas kam och Adriatiska havet.
R. utgjorde till 1860 n. delen av Kyrkostaten och
förenades därefter med konungariket Italien.
Romains [råmä’], J u 1 e s, pseud. för Louis
Farigoule, fransk författare (f. 1885). R.
var själen i en diktarkrets, ”groupe de 1’Abbaye”,
som från 1909 kallade
sig ”unanimister” ef-
ter en diktsamling av
R., ”La vie unanime”
(1908), vari dess lit-
terära åskådning först
fick ett samlat ut-
tryck. Det gällde att
ersätta individualpsy-
kologien med en för-
djupad kollektivpsyko-
logi och att i samband
därmed skapa ett för-
enklat språk, frigjort
från all litterär tradi-
tion, för det moderna
livets behov. Programmet utvecklades i ett flertal
skrifter på vers och prosa, delvis i samarbete med
andra. Som social lyriker framträdde R. bl. a. i
”Odes et prières” (1913) för att i krigsdikterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
