Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rolland, Romain - Roll Anker, Nini - Rollo - Rolls Royce - Rom (ägg) - Rom (brännvin) - Rom - Läge och klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Roll Anker—Rom
164
storia före Lully. I en rad populära konstnärs-
och musikermonografier, ”Millet” (1902), ”Vie
de Beethoven” (1903), ”Vie de Michel-Ange”
(1906), ”Vie de Hændel” (1910) och ”Vie de
Tolstoi” (1911), sökte han först dela med sig
av sin brinnande bildningsentusiasm, vari ingår
ett starkt socialt patos, som klarast kom till ut-
tryck i programskriften ”Théåtre du peuple”
(1903). Själv skrev han för denna drömda ”folk-
teater” ett antal dramer med ämne ur fransk his-
toria, bl. a. ”Les
loups” (1898), ”Dan-
ton” (1901) och ”Le
14 juillet” (1902).
1916 fick R. mottaga
nobelpriset för sitt
voluminösa huvudverk,
den ojämna men i fle-
ra avseenden märkli-
ga musikerromanen
”Jean-Christophe” (10
bd, 1904—12). Det är
en bred bildningsroman
av klassisk hållning,
vars tyske hjälte, som
fått låna drag både
av Beethoven och Wagner, göres till bärare av
författarens innersta patos, åsyftande en frukt-
bar växelverkan mellan tysk och fransk kultur.
R. företräder en human individualism, som icke
räknar med några nationalitetsgränser. Dessa
”europeiska” idéer förblev R. trogen även under
i:a världskriget, varigenom han bragtes i skarpt
motsatsförhållande till sina landsmän och nödga-
des flytta till Schweiz. Härifrån utsände han
sina stridsskrifter i fredens tjänst: ”Au-dessus
de la mélée” (1915), ”Les précurseurs” (1919).
Med glädje hälsade han den ryska revolutionen,
och den indiska självständighetsrörelsen följde
han med sympati. R. uppträdde ivrigt mot na-
zism och fascism. 1935 gjorde han ett uppmärk-
sammat besök i Moskva. Han återvände 1938 till
Frankrike, där han bosatte sig i Vézelay, nära
sin födelsebygd. Utom ”Jean-Christophe” utgav
R. följ, romaner: ”Colas Breugnon” (1918), en
historisk skildring från 1600-talets början, ”Clé-
rambault” (1920), ”en fri andes historia under
kriget”, ”Pierre et Luce” (s. å.), en liten tragisk
kärleksnovell från krigsåret 1918, och ”L’åme
enchantée” (6 bd, 1922—33), en studie över den
moderna kvinnan. Bland övriga skrifter av R.
märkas ”Voyage musical aux pays du passé”
(1919), ”Le temps viendra” (1920), ett freds-
drama, ”Le jeu de 1’amour et de la mort” (1925),
”Beethoven” (2 bd, 1928) och forts. ”Beethoven”
(6 bd, 1937—45), ”Souvenirs d’enfance” (s. å.),
”Goethe et Beethoven” (1930), ”Quinze ans de
combat” (1935), ”Compagnons de route” (1936),
båda med självbiografiskt innehåll liksom ”Le
voyage intérieur” (1942), ”Robespierre” (1939),
ett skådespel, och ”Péguy” (2 bd, 1944). Postumt
utkommo ”De Jean Christoph å Colas Breugnon.
Pages de journal” (1946), ”Choix de lettres å
Mal vida von Meysenbug” (1948) och ”Corres-
pondance” (1949; med L. Gillet). En rad av
R:s skrifter äro övers, till sv. — Litt.: P. Seip-
pel, ”R. R.” (1913; sv. övers. 1917); S. Söder-
man, ”R. R.” (1916); S. Zweig, ”R. R.” (1921); J.
Bonnerot, ”R. R.” (s. å.); R. Arcos, ”R. R.” (1950).
Roll Anker [rå’l], Nini, se Anker 6).
Rollo, anförare för en skara normander, som
i början av 900-talet intog landet vid Seines myn-
ning, vilket efter dem fick namnet Normandie.
R. fick enl. traditionen av konung Karl den en-
faldige detta land i förläning (911) och blev
stamfader för den normandiska hertigsläkten,
som 1066 med Vilhelm Erövraren blev härskande
även i England. Den norska sagolitteraturen upp-
ger R. vara son till den norske Ragnvald jarl av
Möre, kallar honom Gång e-R o 1 f och uppger
som skäl härför, att han var så reslig, att han
ständigt måste gå, enär ingen häst förmådde bära
honom. Nordiska historieforskare ha i nyare
tid debatterat R:s nationalitet; Steenstrup har
gjort gällande, att R. var dansk, Storm att han
var norrman. L. Weibull har — med skäl —
förklarat, att tillräckliga källor för att bestäm-
ma R:s nationalitet saknas. R. brukar i äldre
regentlängder räknas som Robert I, hertig av
Normandie.
Rolls Royce [råu’lz råi’s], engelskt bilmärke i
högsta kvalitets- och prisklass, tillverkat av Rolls
Royce Ltd, Derby, England. Detta företag grun-
dades 1906 genom övertagande av tillverkningen
från Royce Ltd och förvärvande av C. S. Rolls
& Co.; 1931 övertogs även Bentley Motors Ltd.
Utom personbilar tillverkar Rolls Royce Ltd även
flygmotorer, bl. a. av reaktionstyp.
Rom [rå’m], zool., kallas äggen hos fiskar
o. a. vattendjur.
Rom [rå’m] (ty. och eng. rum), brännvin,
berett genom jäsning av rörsockermelass. Har
gul till brun färg (härrörande från melassen
och förstärkt genom långvarig lagring på ekfat).
Huvudsaki. en produkt från Västindiska öarna
(Jamaicarom).
Rom, lat. och it. Roma, Italiens och prov. Ro-
mas huvudstad samt säte för påven (residerar
i Vatikanstaden); 1,545,536 inv. (1951); med för-
orter 1,7 mill. — R. användes även som namn
på Romerska riket samt ofta vardagl. om romersk-
katolska kyrkan el. påvedömet.
Läge och klimat. De berömda sju kullarna (se
nedan), som under antiken spelade en så stor
roll i stadens topografi, karakterisera i viss mån
alltjämt den moderna stadsbilden. Den del av
R. på vänstra Tiberstranden, som inneslutes av
kullarna Pincio, Kvirinalen, Viminalen, Capito-
lium och Palatinen, betraktas allt fortfarande
som R:s centrum.
På den högra Tiberstranden ligga de båda
stadsdelarna Borgo och Trastevere. Medelpunkten
i denna del av staden utgöres av Vatikanska kul-
len, som under antiken eg. icke räknades med
till det egentliga R. men som med den första
Peterskyrkans byggnad och sedan med Vatikan-
palatsets tillkomst blev en av staden R:s mest be-
tydande kvarter.
R. är beläget i ett landskap av fullständigt
mediterran karaktär. Det relativa avståndet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
