Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodd - Roddförbund - Rode, Hermen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Roddförbund—Rode
144
dast i åra vilande i klyka el. urskölpning i aktern,
säges vricka.
Roddidrott (kapprodd). De första r.-tävlingarna
i mera idrottslig bemärkelse förekommo i Eng-
land vid internatskolorna i början av 1800-talet,
och 1815 bildades de första college boat clubs (vid
Oxford Univ.). 1826 avhölls den första större
tävlan vid Henley on Thames (fr. o. m. 1830 den
stora Henley-Royal-regattan) och 1829 den första
tävlan mellan Oxford och Cambridge Univ. på
sträckan Putney-Mortlake (4V4 engelsk mil).
Från England spred sig r. till Norden efter 1850.
I Sverige bildades den första r.-klubben 1851 i
Göteborg, Uppsala univ. fick en r.-klubb 1877,
och r. hade under 1880-talet en dominerande pe-
riod. Den specialbyggda kapproddbåten (en sma-
lare typ, möjliggjord genom anordningar för ut-
riggning) utexperimenterades i n. England på
1820- och 1830-talen. Båtar utan köl tillkommo
ett par årtionden senare och glidsäten (se nedan)
omkr. 1870.
Båtar för idrottsligt ändamål kunna särskiljas
a) efter byggnadssättet i: 1) giggbå-
t a r (bredare och tyngre, huvudsaki. tränings- el.
långfärdsbåtar, klinkbyggda och med ytterköl),
2) egentliga kapproddbåtar (smala,
långa, kravellbyggda båtar utan ytterköl); b)
efter framdrivningssättet i’ 1) rodd-
båtar (varje åra, 3,70—3,70 m lång och 3—4 V2
kg tung, skötes av 1 man), 2) scu llbåtar el.
parårsbåtar (årorna, de s. k. sculls, 2,85—
3 m långa och 1—2V2 kg tunga, betjänas parvis av
i man); c) efter årtullarnas placering
i: 1) inriggade (årtullarna på relingen), 2)
utriggade (årtullarna i stålrörsställ, som
skjuta ut från båten); d) efter roddarnas
antal: vid roddbåtarna i 2-0 r (c:a 10 m långa,
25 kg tunga), 4-0 r (c:a 12 m, 60 kg) och 8-0 r
(c:a 20 m, 100 kg); vid scullbåtar i singlesculls
el. försvenskat singelsculler (c:a 8 m, 15
kg), doublesculls el. dubbelsculler (2 rod-
dare) och tripplesculls el. trippelsculler
(3 roddare). Parårsbåtar med upp till 8 roddare
förekomma även. — 8-or äro alltid försedda med,
4-or, trippelsculler och dubbelsculler vanl. med,
2-or vanl. utan och singelsculler alltid utan styr-
man. I kapproddbåtar finnas g I i d s ä t e n,
slejd, som med hjul av hårdgummi löpa på
skenor, så att roddaren, vars fötter äro löst fast-
spända vid en fotbräda (”f o t s p a r k e n”, stun-
dom försedd med fasta skor), kan utnyttja ben-
kraften och genom glidet öka årtagets längd.
Äran anbringas antingen i fast tull el. vanl. i en
vridbar klyka (svirvel). För att inöva rätta
takten och utnyttjandet av kroppskrafterna tränas
nybörjaren först i en r.-apparat, sedermera i en
övningsbåt (inriggad el. utriggad och utan glid-
säte). Takten, som angives av akteråran (the stro-
ke), är hastigast vid tävlings-r. med 8-or. Styr-
mannen (the cox) svarar för kursen och förmed-
lar strokens anvisningar till hela laget. I båtar
utan cox utför 1 :an (the bowman) styrningen, i
scullbåt med årorna, eljest med ett roder, manöv-
rerat med foten. — R. upptogs vid Olympiska
spelen 1900, EM i r. instiftades 1893, AM 1901,
En 8:a från Cambridge Univ.
SM 1905 och NM 1910. Distansen har vanl. varit
2,000 m. VM i professionell r. (singelsculler)
existerar sedan 1876. Tävling i r. sker enl. viss
klassindelning. Varje båt har en bana av minst
12 m bredd. Vid s. k. fast start (den vanliga)
skola akterstävarna vara i samma linje. — Litt.:
Å. Svahn och S. Thunvik, ”En bok om r.” (79^1);
”Stadgar samt tävlings- och märkesbestämmelser
för Svenska roddförbundet” (1945).
Roddförbund. Svenska roddförbun-
det stiftades 1904 och ingick s. å. som en sek-
tion i Riksidrottsförbundet. Efter utbrytning av
vissa stadsförbund och -klubbar 1906 under namn
av Sveriges roddförbund anslöt sig detta åter till
Riksidrottsförbundet 1910. Förbundet instif-
tade SM 1905 och har styrelsen förlagd till
Stockholm. — Nordiska roddförbun-
det, bildat 1910, är en organisation omfat-
tande de olika nordiska landsförbunden i rodd,
vilkas ordf, ingå i styrelsen. Det instiftade
NM i rodd 1910. — Internationella
roddförbundet, Fédération International e
des sociétés d’Aviron (FISA), bildat 1892, in-
stiftade EM 1893 och har sitt säte i Luzern.
Rode [rå’do], Hermen, tysk konstnär,
verksam under 1400-talets senare hälft i Lybeck.
Utgående från de av R. 1484 signerade målning-
arna på ett altarskåp för S:t Lukasbröderna i
Lybeck (nu i museet där), har man tillskrivit
honom ett flertal arbeten, bl. a. målningarna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
