Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rochester (New York) - Rochester (Minnesota) - Rochester, Earl of (titel) - Rock el. Rukh - Rockad - Rockall - Rockefeller, 1. John - Rockefeller, 2. John - Rockefeller Center
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Rochester—Rockefeller Center
138
världsmarknaden genom Eastman Kodak Co. Där
finnas också väldiga handelsträdgårdar och plant-
skolor. R. har univ., Univ. of Rochester, gr.
1850, m. m.
Rochester [rå’tjisto], stad i s. ö. Minnesota,
U.S.A.; c:a 30,000 inv. I staden, som grun-
dades 1854, ligger den väldiga sjukhusorganisa-
tionen Mayo Clinic (se d. o.).
Rochester [rå’t/ista], Earl of R., titel, bu-
ren av medlemmar av de engelska släkterna Hyde
och Wilmot. John Wilmot, Earl of R. (1647
—80), förde vid Karl II :s hov ett till ytterlighet
utsvävande levnadssätt och skrev slippriga dikter
men ångrade sig under inflytande av biskop Bur-
net, som skildrat hans omvändelsehistoria i en
mycket spridd skrift. Lawrence Hyde, Earl
of R. (1641—1711), var bror till sedermera Jakob
II :s gemål, Anna Hyde, anlitades av Karl II i
olika diplomatiska uppdrag och var under svå-
gerns samt systerdöttrarna Marias och Annas
regeringar de högkyrkligas ledare mot katolikerna.
Rock el. R u k h, sagofågel. Enl. arabiska sa-
gor är R. så stor, att han för bort elefanter i
sina klor. R. motsvaras i persiska sagor av fågeln
S i m u r g h.
Rockäd, schackt., se Rockera.
Rockall [rå’kål], en England tillh. granitklippa
i n. Atlanten, c:a 400 km v. om Yttre Hebri-
derna, knappt 100 m i omkrets. Den uppstiger
från en fiskrik sandbank 180 m under havsytan
till 21 m ö. h. R. är känd genom talrika skepps-
brott och som häckningsplats för sjöfågel.
Rockefeller [rå’kifelo], 1) John Davison
R., amerikansk industriman och mecenat (1839
—1937), härstammade på fädernet från en från
Tyskland i början på
1700-talet invandrad
familj. R. började sex-
tonårig som bokhålla-
re, gav sig några år
senare in på spann-
målsaffärer och bygg-
de 1862 tills, m. några
kompanjoner ett olje-
raffinaderi i Cleve-
land, Ohio. Rörelsen
utvidgades snabbt, och
genom sammanslag-
ning med det av bro-
dern William R. bygg-
da raffinaderiet Stan-
dard Works bildades 1870 Standard Oil Co.
of Ohio, som redan vid grundandet svarade
för 10% av den amerikanska oljemarknaden.
Med järnhård energi och organisatorisk dug-
lighet lyckades R. sanera den då blott 11 år
gamla petroleumindustrien. Genom sammanslut-
ning av en rad raffinaderier bildades under R:s
ledning 1882 Standard Oil-trusten. Företaget
växte oavbrutet genom nyanläggningar och för-
värv av konkurrentfirmor och kontrollerade snart
75% av U.S.A :s raffinaderier och 90% av dess
olj eledningar. Under trycket av en växande för-
bittring mot dess aggressiva metoder och starka
monopolställning upplöstes trusten formellt 1892,
då ledningen av den nya organisationen förlädes
till Standard Oil Co. of New Jersey. R. drog
sig tillbaka från ledningen men behöll titeln som
chef för detta företag intill dess upplösning 1911.
— För sin samtid kom R. att i högre grad än
andra industrimän framstå som den hårde och
hänsynslöse finansmannen. Efter hand som ett
bättre perspektiv erhållits på hans insatser, vilka
varit avgörande för petroleumindustriens vidare
utveckling, har R. kommit att erkännas som en
av de stora pionjärerna i U.S.A:s näringsliv. —
Personligen mycket tillbakadragen och med en
starkt puritansk läggning, var R. utan jämförelse
sin tids rikaste man. Hans förmögenhet torde i
början av 1900-talet ha uppgått till 900 mill. $
men minskades efter hand genom donationer och
överflyttningar. Dödsboet slutade på 25 mill. $.
Han tog från barndomen verksam del i baptist-
kyrkans angelägenheter. Till eftervärlden har R.
gått som mecenaten framför andra. Hans dona-
tioner enbart under åren 1885—1934 beräknas till
sammanlagt 530 mill. $. De mest betydande av
dessa utgöra de fonder om urspr. nära 450 mill.
S och sedermera ytterligare påbyggda av sonen
R. 2), som bilda Rockefeller Foundation och
Rockefeller Institute for Medical Research. Ur
dessa ha intill 1950 c:a 825 mill. $ utbetalats.
Bland andra större donationer märkas Univ. of
Chicago (35 mill. $) samt de till 30 mill. $ be-
räknade gåvorna till baptistkyrkan och dess mis-
sion. — Litt.: A. Nevins, ”J. D. R.” (2 bd, 1940).
2) John Davison R. j :r, den föreg:s son,
finansman och mecenat (f. 1874). R. innehade
formellt 1897 en direktörspost i Standard Oil men
avgick efter kort tid för att handha faderns
personliga affärer.
Han var styr.-led. i
bl. a. ett kolgruvebolag
i Colorado, vid vilket
1913—14 allvarliga
strejker och samman-
stötningar inträffade.
Han utarbetade då den
s. k. Rockefeller- el.
Colorado-planen för
att skapa ett intimt
samarbete mellan fö-
retag och arbetare, vil-
ka senare skulle ha full
frihet att bilda fack-
fören. Sin syn på des-
sa problem har R. framlagt i ”The personal rela-
tions in industry” (1917). Han har huvudsaki.
ägnat sitt arbete åt administrationen av sina och
faderns välgörande stiftelser, till vilka han gjort
betydande donationer. Bland företag, som möjlig-
gjorts genom R:s frikostighet, märkas restaure-
ringen av Reims-katedralen och uppförandet av
N. F:s bibi, i Genève. Hans namn är även knutet
till det i New Yorks centrum belägna skyskrape-
komplexet Rockefeller Center, för vilket han var
huvudfinansiär.
Rockefeller Center [rå’kifela se’nta], bygg-
nadskomplex i New York (se d. o., sp. 826 och
bild 13 å pl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
