Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riseberga - Risekatslösa - Risfodermjöl - Risgryn - Risharv - Risinge - Risingh, Johan - Risk - Riska, mjölkskivling, mjölksvamp - Riskera - Riskli - Riskpremie - Risoll - Risoluto - Risorgimento - Risotto - Rispapper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Risekatslösa—Rispapper
110
Åsbo hd, på n. ö. sidan av Söderåsen; 137,50 km2,
4,433 inv. (1953). Genomflytes av Rönneå; där-
invid odlad bygd, i s. v. kantad av Söderåsen med
Skäralid, i n. ö. av skogs-, ljung- och mossmar-
ker. 3,930 har åker. I R. ligga Ljungbyhed (se
d. o.), Bonarp (förr exercisplats) samt vid Kol-
leberga en statens skogsskola. Egendom: Herre-
vadskloster (se d. o.). Kyrkans v. del är från
1600-talet. Kolumbarium anlagt 1936. Ingår i R.
och Färingtofta pastorat i Lunds stift, N. Åsbo
kontrakt. Utgör tills, m. Färingtofta storkommu-
nen Riseberga; 205,54 km2, 5,284 inv. (1953).
2) Gods i Edsbergs sn på Närkesslätten, 22
km s. v. om Örebro; 276 har, därav 202 har
åker. Skänktes av jarlen Birger Brosa till R.
kloster och indrogs vid reformationen till Kro-
nan. 1830—70 utvecklades R. av O. G. Hedengren
till en mönstergård. I parken ruinerna av Rise-
berga kloster (se nedan).
3) Nunnekloster av cisterciensorden, i Edsbergs
sn, Närke. Redan j arlen Birger Brosa (d. 1202)
upplät jord i R. till cisterciensnunnor, en dona-
tion, som förmodligen betecknar klostrets grund-
läggning. Bland nunnorna i R. märkes på 1300-
talet (från 1341) den heliga Birgittas dotter
Ingeborg. 1546 brunno byggnaderna ned. Ovan
jord kvarstår nu endast ett parti av västgaveln
av kyrkan. Denna har varit treskeppig med kor i
ö. — Litt.: ”R.-boken” (1931); E. Ortved, ”Cis-
tercieordenen og dens klostre i Norden”, 2 (1933).
Risekatslösa, sn i Malmöhus län, Luggude hd,
på den småkuperade slättbygden ö. om Hälsing-
borg; 14,96 km2, 272 inv. (1953)- 849 har åker.
Inom R. flera nedlagda stenkolsschakt. Egen-
dom: Boserup (se d. o.). Väl bevarad romansk
kyrka från omkr. 1200. Ingår i Ekeby, Häss-
lunda och R. pastorat i Lunds stift, Luggude s.
kontrakt. Bildar tills, m. N. och S. Vram stor-
kommunen Billesholm.
Risfodermjöl, se Ris.
Risgryn, se Ris.
Risharv, lantbr., den äldsta formen av harv,
bestod av sammanfogade risiga trädstammar.
Risinge, sn i Östergötland, ingår i Finspångs
köping.
Risingh, Johan Qaesson, ämbetsman, natio-
nalekonom (omkr. 1617—72). Han blev 1651 sekr.
i Kommerskollegium, utsändes 1654 till Nya Sve-
rige med en skara utvandrare och blev koloniens
siste guvernör. Efter koloniens fall återvände R.
till Europa. R. skrev en vidlyftig ”Tractat om
kiöphandeln”, som ej fullbordades och endast del-
vis bevarats; ett utdrag trycktes 1669. I sitt verk
gav R. intressanta upplysningar om tidens han-
delsförhållanden och förfäktade handelns frihet.
Risk (fr. risque, it. ri’sico), fara. 1) Jur., se
Faran för godset. — 2) Statist. Med r. i kvan-
titativ mening, d. v. s. när man talar om att
r. är stor el. liten, förstår man ofta utsikten till
el. sannolikheten för icke önskliga even-
tualiteters inträffande (statistiskt bestämda s. k.
riskkoefficienter). Så t. ex. förstås med
ordet d ö d s r i s k dets. som den ur statistiska
erfarenheter beräknade sannolikheten för en per-
son att dö inom 1 år. Ofta låter man emellertid
r. beteckna själva storleken el. vidden av det
obehag, som de icke önskade eventualiteterna
medföra, t. ex. en förlust i penningar räknad.
Ett i sannolikhetsläran och försäkringsteorien an-
vänt begrepp är den matematiska el. ge-
nomsnittliga r., varmed förstås summan av
alla de förluster, som alternativt kunna tänkas
uppstå, var och en multiplicerad med sannolikhe-
ten för att den verkligen kommer till stånd.
Förlusterna skola här räknas netto, d. v. s. med
fråndrag av samtidigt influten betalning el. vinst.
Vid hasardspel, ideala lotterier och försäkringar,
där två intressenter stå mot varandra, skall bå-
das matematiska r. vara lika, och av denna lik-
het bestämmas insatser, nettopremier etc. Med
m e d e 1 r i s k betecknas i så fall vanl. kvadrat-
roten ur summan av båda parternas eventuella
nettoförluster (ur motpartens synpunkt nettovins-
ten), höjda i kvadrat och multiplicerade med resp,
sannolikheter. Den största faran för hasardspe-
laren är, att hans kapital vid vidrigt förlopp av
spelet alldeles tar slut, så att han icke kan fort-
sätta, tills utjämning ernåtts. Detsamma gäller
vid försäkring. Det reservkapital, som är behöv-
ligt för att praktiskt säkerställa mot dylik kata-
strof, bör stå i visst förhållande till medel-r.
Riska (-or), m j ö 1 k s k i v 1 i n g, mjölk-
svamp, namn på arterna av släktet Lactarius
av skivsvamparnas fam. bland hymenomyceterna,
vilket utmärkes
av att foten lik-
som hos kräm-
lorna är spröd,
ej trådigt upp-
rispbar samt
att det har
vit, gulröd, lila-
färgad el. färg-
lös mjölksaft
i fruktkroppar-
na. Många ar-
ter, ofta gemen-
samt benämnda
pepparling, ha skarp smak, t. ex. skäggriskan
(L. torminosus) och peppar riskan el. tallsvampen
(L. rufus), men kunna förtäras efter förvällning
el. nedsaltning. Läckra r. el. blodriskan (L. de-
liciosus) och mandelriskan (L. volemus) äro ut-
märkta matsvampar.
Riskera, äventyra, sätta på spel. — Riska-
bel, äventyrlig, vansklig.
Riskli, se Ris.
Riskpremie, del av försäkringspremie, avsedd
att täcka en omedelbar risk.
Risoll [-å’l] (fr. rissole), ett slags pastej av
smördeg med fyllning av köttfärs el. stuvning på
fisk, fågel, svamp el. skaldjur.
Risoluto [risålo’tå], it., mus., bestämt, med
kraftigt anslag.
Risorgimento [risård^ime^tå], II, it., upp-
vaknandet, se Italien, sp. 245.
Risotto [riså’tå], italiensk rätt av ris med till-
sats av buljong, lök, saffran och parmesanost.
Rispapper (till arab, rizma, bunt). Kine-
siskt r. består av märg från det i Kina odlade
Skäggriska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
