- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
99-100

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ringmärkning - Ringorm el. revorm - Ringrev - Ringränning - Ringside - Ringsjön - Ringspinnare - Ringstad - Ringstadholm - Ringsted - Ringstrand, Nils - Ringtennis - Ringvall, Axel - Ringvält - Rink, Hinrich - Rinkaby (Kristianstads län) - Rinkaby (Närke) - Rinkabyholm - Rinkesta - Rinman, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

Ringorm—Rinman

100

eningen i Göteborg och Göteborgs museum ge-
mensamt samt 1913 av Naturhistoriska riksmu-
seet i Stockholm. Ringarna äro av tunt alumi-
nium, och på dem instämplas märkarens adress,
ett löpande nummer och en bokstav. Återfinnings-
procenten är endast c:a 3,2.

Ringorm el. revorm, med., veter., varje-
handa torra fjällande hudutslag i form av cirkel-
runda fläckar el. ringar. Vanl. åsyftas huvud-
förändringar, som förorsakas av Trichophyton-
svampar.

Ringrev, geogr., geol., se Korallrev.

Ringränning, se Karusell 1).

Ringside [ri’ijsaid], eng., ”ringsida”, de när-
maste åskådarplatserna intill ringen vid en box-
ningstävling.

Ringsjön, sjö i mell. Skåne, av ett smalt, ge-
nombrutet näs delad i två fjärdar, Västra R.
och den större östra R.; 42 km2, 54 m ö. h.,
största djup 17 m. Omgivningarna äro delvis
täckta av bokskogar; vid de långgrunda strän-
derna sommarvillor, främst kring Stehag. På
näset Bosjökloster (se d. o.). Avflyter i n. v.
genom Rönneån. Vid sjösänkning 1882—83 gjor-
des märkliga fynd av boplatser och verktyg från
stenåldern (se Ageröd).

Ringspinnare, zool., se Fruktträdens skadein-
sekter och Spinnare.

Ringstad, gods inom Norrköpings stads om-
råde, 6 km n. v. om centrum, omfattar 410 har.
Huvudbyggnaden är av reveterat trä i två vå-
ningar med två flyglar, uppförd 1750. R. är en
gammal sätesgård, känd från 1300-talets början.
På dess mark finnas i allt över 200 förhistoriska
huslämningar, stensättningar m. m. (se A. Nor-
dén, ”Östergötlands järnålder”, 1, 1929). Om
slottet Ringstadholm se d. o.

Ringstadholm, medeltida fäste på en holme i
Motala ström, nära Norrköping. R. omtalas
f. ggn 1316. Det var säte för en av Bo Jons-
sons fogdar men indrogs. 1404 till kronan. Un-
der upproret 1470 brändes R. Slottets grund-
murar äro utgrävda.

Rfngsted [-sdäÖ], stad ung. mitt på Själland,
vid järnvägslinjen Köpenhamn—Korsör; c:a
10,000 inv. (med förorter). Trots sin höga ål-
der har R. en modern prägel. Den nuv. S:t
Bendts (Benedictus) kyrka av tegel är restaure-
rad; Valdemarernas gravkyrka, påbörjad 1163, är
den äldsta daterade tegelbyggnaden i Danmark.
R:s historia går tillbaka till hednisk tid, då det var
huvudblotställe och huvudtingsställe för Själland.

Ringstrand, Nils Gustaf, skogsman, ämbets-
man (1863—1935). Utexaminerad från Skogs-
inst. 1884, blev R. 1897 skogschef hos Mo &
Domsjö ab. och 1908 skogsexpert hos Svenska
handelsbanken; 1918 t. f. landshövding i Väster-
bottens, 1919 i Kopparbergs, 1920—21 och 1923
i Norrbottens län samt 1923—31 landshövding i
förstn. län. Skicklig skogsman och framstående
kännare av norrländska skogsförhållanden och
näringsliv, har R. haft stor betydelse för utveck-
lingen av skogsskötseln, särsk. i Norrland.

Ringtennis, från England kommande kastspel,
ett slag av förenklad tennis, där racketen ersatts

av handen och bollen av en massiv gummiring.
Ringen kastas med 1 hand och skall även fångas
med 1 hand; den får ej beröra marken och skall
omedelbart återkastas utan ändring av kastarens
fotställning.

Ringvall, Axel Vilhelm Leopold, skådespe-
lare (1860—1927). R. var 1880—82 och 1887—94
anställd vid Fröbergska sällskapet, 1895—98 vid
Selanderska sällskapet och 1898—1926 med kor-
tare avbrott vid A. Ranfts operettscener i Stock-
holm. R. ägde en rik fond av humor och ko-
misk fantasi, som i förening med ett oförbrän-
neligt solskenslynne gjorde varje hans skapelse
till ett festligt original av muntert vanvett och
älskvärt självsvåld. Hans musikaliska säkerhet
var anmärkningsvärd. Bland hans roller märkas
Calchas i ”Den sköna Helena”, Pietro i ”Fri-
hetsbröderna”, Lambertuccio i ”Boccaccio”, Ol-
lendorff i ”Tiggarstudenten”, markis Inmari i
”Geishan”, baron Mirsko i ”Den glada änkan”,
Bryngel i ”Kronfogdarna”, Löparnisse i ”Värm-
länningarne” och onkel Bräsig i ”Livet på lan-
det”.

Ringvält, se Vält.

Rink, Hinrich Johannes, dansk Grönlands-
forskare (1819—93). Han deltog 1845—47 i fre-
gatten ”Galatheas” världsomsegling samt började
1848 sina geografiska och geologiska undersök-
ningar på Grönland, där han 1853 blev inspektör
i Julianehåbs distrikt och 1857—68 hade uppsikt
över hela Sydgrönland. 1871—81 var han direk-
tör för den grönländska handeln i Köpenhamn.
Sina sista år tillbragte han i Norge. Bland hans
många arbeten märkes ”The eskimo tribes”
(1887—91).

Rinkaby, sn i Kristianstads län, Villands hd,
på Kristianstadsslätten, närmast ö. om Hammar-
sjön; 24,46 km2, 960 inv. (1953). Skoglös sand-
slätt med betydande tobaksodling. I R. tätorten
Rinkaby (556 inv. 1951) med skjut- och flyg-
fält för Vendes art.-reg. och för vissa flygskolor.
1,021 har åker. Tornlös kyrka, trol. från 1200-
talets första hälft. Ingår i Gustav Adolfs och
R. pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt. Till-
hör storkommunen Fjälkinge.

Rinkaby, sn i Närke, Örebro län, Glansham-
mars hd, på n. stranden av Hjälmaren, strax n.
ö. om Örebro; 31,59 km2, 524 inv. (1953). Slätt-
bygd med mot n. tilltagande höjd och skogighet.
1,569 har åker. Egendomar: Esplunda och Myrö
(se d. 0.). Kyrkan delvis medeltida; altartavla
av P. Hörberg. Ingår i Glanshammars och R.
pastorat i Strängnäs stift, Glanshammars kon-
trakt. Tillhör storkommunen Glanshammar.

Rinkabyholm, se Hossmo sn.

Rinkesta, gods i Ärla sn, Södermanland, 15
km s. ö. om Eskilstuna; 862 har, därav 252
åker. Delar av det medeltida R. skänktes på 1300-
talet till kyrkan och indrogos sedermera till kro-
nan. R. kom 1594 till ätten Oxenstierna. På 1700-
talet var R. fideikommiss inom ätten Klinckow-
ström och tillhörde 1842—1914 släkten Bohnstedt.

Rinman, släkt, härstammande från komminis-
tern i Rinna Olof Ahrenius (d. 1646), vars sö-
ner efter hemsocknen antogo namnet R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free