Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktning - Riktpris - Riktpunkt - Rila planina - Rilasciando - Rilke, Rainer Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Riktpris—Rilke
90
Fig. 8. Kvadrant.
Pjäser
Fig. 9. Riktstativ för 40 mm auto-
matpjäser (princip).
en gradskala. Instrumentet placeras direkt på
eldröret på en med kärnlinjen parallell och plan
yta. Vid luftvärnskanoner av 7,5 cm och större
kaliber sker indirekt höjd-r. vanl. genom ett s. k.
följ evisarsystem. Härvid överföras rikt-
elementen (sidvinkel och elevation) på elektrisk
väg kontinuerligt från ett för flera pjäser ge-
mensamt centralinstrument till på pjäserna an-
bragta visare. Riktarna vid pjäserna ha endast
att vrida på
sid- och höj d-
rattarna, så att
av dessa påver-
kade s. k. föl-
jevisare ständigt
följa de förstn.
visarna. Pjäser-
na bli då i varje ögonblick inriktade med de i
centralinstrumentet uträknade, för ögonblicket
gällande riktelementen. Motsv. system finnes vid
sj öartilleri.
Maskinriktning. Vid skjutning mot mål med
stor fart uppstå vid hand-r. svårigheter att
”fånga” och noggrant ”följa” målet. För att
underlätta riktarbetet göras därför de flesta mo-
derna luftvärnspjäser maskinriktade. Härvid kun-
na två el. flera pjäser riktas medelst en gemen-
sam instrumentering, t. ex. riktstativ (fig. 9) el.
centralsikte + centralinstrument, s. k. f j ä r r-
s tyr ning, varvid pjäserna kunna lämnas mer
el. mindre obemannade. Vid fjärrstyrning över-
föres en rörel-
se hos riktstati-
vet (centralsik-
tet) till en rö-
relse hos pjä-
serna, t. ex. ge-
nom ett elektro-
magnetiskt väx-
elströmssystem,
benämnt syn-
gonöverföring.
De av central-
instrumente-
ringen beräkna-
de riktelemen-
ten utgöras av
sidvinkel och
elevation. —
Varje pjäs kan
emellertid även
riktas för sig, s. k. närstyrning, för vil-
ket ändamål pjäsen är utrustad med siktmedel
i princip av beskaffenhet som vid direkt hand-r.
Hastigheten hos riktmotorernas axlar regleras
härvid manuellt vid pjäsen.
Riktinrättningar. Till riktinrättningar bruka
hänföras de mekaniska lavettorgan, med vilka
eldröret inriktas i sida och höjd. I sida sker
inställningen vanl. medelst en vid den i sidled
rörliga delen av pjäsen fäst kuggkrans. Rörelsen
(riktkraften) förmedlas från sidratten (sidrikt-
motorn) till kuggkransen medelst en serie kugg-
och snäckväxlar, lagrade i den i sidled icke vrid-
bara delen av pjäsen. I höjd vrides det eleve-
rande systemet kring tappaxlarna, varvid rörel-
sen från höj dratten (höj driktmotorn) i princip
som vid sidriktning förmedlas via kugg- och
snäckväxlar till en vid det eleverande systemet
fäst höjdriktkuggbåge.
Riktpris, försäljningspris, som av tillverkare
el. annan rekommenderas till efterföljd men som
får underskridas. R. äro tillåtna enl. 1953 års
lag om motverkande i vissa fall av konkurrens-
begränsning inom näringslivet.
Riktpunkt, vapentekn., förk. Rp, den punkt,
mot vilken ett eldvapens siktlinje riktas vid in-
direkt riktning (jfr Riktning). R. kan vara ett
terrängföremål el. en riktkäpp. R. kallas i vissa
fall hjälpriktpunkt, förk. Hjp.
Ri’la planina’, bergmassiv på Balkanhalvön,
i n. v. delen av Rhodope. På R:s s. sluttning
c:a 1,100 m ö. h. ligger det berömda klostret
Rila, som med sina nära 1000 rum är s. ö. Euro-
pas största kloster.
Rilasciando [-a/a’ndå], it., mus., avtagande i
hastighet.
Ri’lke, Rainer Maria, österrikisk förfat-
tare (1875—1926), f. i Prag av kärntisk adels-
släkt. Han studerade i Wien och München, levde
senare utan fast vistel-
seort i Italien, Ryss-
land, Danmark och
Frankrike; i Paris var
han en tid sekr. åt A.
Rodin, om vilken han
skrev en monogr. (2: a
uppl. 1913; sv. uppl.
1920). En tid vistades
R. även i Sverige
(1904). R. började ti-
digt som lyriker med
”Leben und Lieder”
(1894), ”Larenopfer”
(1896) o. a. sam-
lingar, 1913 förena-
de i ”Erste Gedichte”. Sin mognad som lyri-
ker nådde han i ”Das Buch der Bilder” (1902),
”Das Stundenbuch” (1905), ”Neue Gedichte” (2
bd, 1907—08), varpå omsider följde ”Duineser
Elegien” (1923; sv. övers, av A. Lundkvist och
E. Lindegren i Horisont, 1941, av A. Ljungdal,
1951) och ”Sonette an Orpheus” (1923). På prosa
skrev han ”Am Leben hin” (1898; noveller),
”Geschichten vom lieben Gott” (1900), ”Die Weise
von Liebe und Tod des Cornets Christoph Rilke”
(1906) och ”Die Aufzeichnungen des Malte Lau-
rids Brigge” (1910; sv. övers. 1948). R. älskar
och besjunger ensamhet och stillhet; kontempla-
tion fram till mystik och allkänsla bildar huvud-
stämningen i hans diktning. Han visar stor plas-
tisk förmåga i bilders och tavlors utformning.
Hans form är vald men ofta svårfattlig. Han
är Österrikes mest betydande diktare i nutiden,
och hans inflytande på lyriken i vår tid har
varit utomordentligt stort. — ”Gesammelte Wer-
ke”, 6 bd, 1927; ”Gesammelte Briefe”, 6 bd,
1936—39; ”Ausgewählte Werke”, 2 bd, 1938;
”Aus R:s Nachlass”, 1—4, 1950; ”Briefwechsel
mit M. v. Thurn und Taxis”, 2 bd, 1951. — Litt.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
