Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksidrottsförbundet, RF (Sveriges riksidrottsförbund) - Riksidrottsförbundets idrottsinstitut - Rikskansler - Riksklämma - Rikskommissarie - Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap - Riksledare - Rikslikare - Riksluftskyddsförbundet - Riksmark - Riksmarsch - Riksmarsk - Riksmarskalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut—Riksmarskalk
74
sta myndighet betr, den frivilliga svenska gym-
nastiken och idrotten. Genom sina specialförbund
representerar det Sverige i idrottsligt avseende
gentemot utlandet. Anslutna till R. voro Vö 1951
9,554 föreningar (787,757 medl.), vilka å sin
sida dels tillhöra något el. några av R:s spe-
cialförbund, SF, el. Svenska skolidrottsförbun-
det, dels äro anslutna till ett av R:s distriktsför-
bund, DF (utom de, som sortera under särskilda
specialdistriktsförbund, SDF). Jfr Idrottsorgani-
sationer. R:s angelägenheter handhas av riks-
förbundsmötet, överstyrelsen, förvaltningsutskot-
tet samt av tillsatta nämnder och kommittéer.
Riksförbundsmötet (”i d r o 11 s r i k s-
dagen”) äger rum årl. sista söndagen i nov.
och utgöres av ombud dels från specialförbunden,
dels från distriktsförbunden. Förbundsmötet till-
sätter bl. a. överstyrelsen och valberedningen,
överstyrelsen, som består av R:s ordf,
samt 30 led., representerar R., tillsätter R i k s-
idrottsnämnden (förut Idrottsnämnden)
och R:s u n g d o m s k o m m i 11 é, utser R:s led.
i styrelsen för Riksidrottsförbundets idrottsinsti-
tut (Bosön) och i Korporationsidrotts-
kommittén samt väljer Förvaltnings-
utskottet. Detta består av ordf, och 6 led.
med 2 suppleanter, handlägger löpande ärenden,
förbereder inkomna förslag, handhar R:s ekono-
mi, utser en idrottsplatskommitté för
behandling av frågor om idrottsplatsanläggningar
m. m. och en motionsidrottskommitté
samt ett visst antal led. i flera andra kommittéer
och delegationer. K. m:t har ombud med supp-
leant i överstyrelsen och i förvaltningsutskottet
I början av 1900-talet fanns ingen enhetlig
överledning för den svenska idrotten. Visserligen
existerade sedan 1897 Centralföreningen för
idrottens främjande, men dess uppgift var hu-
vudsakl. av ekonomiskt stödjande art. För fria
idrotten funnos dessutom dubbelorganisationer,
näml. Svenska gymnastik- och idrottsförbundet
samt Svenska idrottsförbundet. Representanter
från dessa två förbund enades emellertid 1902
om tillsättandet av en kommitté för utarbetandet
av stadgar m. m. för en gemensam idrottsorga-
nisation, och 1903 bildades R. med en överstyrelse
ad interim. 1904 tillsattes ord. överstyrelse samt
styrelser för olika idrottssektioner. 1909 ordnades
frågan om representationen vid förbundsmötet,
och en förut beslutad indelning av landet i
idrottsdistrikt genomfördes. S. å. reglerades för-
hållandet till Central föreningen så, att dennas
befogenhet begränsades till ekonomiska frågor
(understöd), varvid dock R:s yttranden skulle
inhämtas. Fr. o. m. 1931 överlämnades dock även
de statliga idrottsanslagen åt R. Sedan K. m:t
1908 givit R. tillstånd att anordna penninglotteri,
erhöll R. 1910 ett statsanslag (10,000 kr), vilket
fr. o. m. 1914 årl. förnyades med varierande be-
lopp. Sedan 1936 tillföres R. mera ansenliga be-
lopp från den s. å. med tipsmedel grundade ”Fon-
den för idrottens främjande”, till vilken riksda-
gen f. n. årl. beslutar om avsättning av ab.
Tipstjänsts behållning och varur R. sedan erhål-
ler ett ord. och ett extra anslag. — 1905—30
utkom årl. R:s årsbok ”Svensk idrott”. Dess
off. organ är fr. o. m. 1929 veckotidskr.
med samma namn. R:s handbok har sedan 1927
utkommit i flera uppl. 1907 instiftade R. sitt
idrottsmärke, som tagits till förebild inom många
länder. SM- och DM-tecken utdelas av R. sedan
1908, DM-tecken för juniorer sedan 1917. —
Litt: ”Svensk idrott ... av Sveriges riksidrotts-
förbund med anledning av dess 50-årsjubileum”
(1953).
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut, vid
Bosön, i n. Lidingö, är avsett huvudsaki. för
kortare ledar-, funktionärs- och instruktörskurser
i olika idrotter, men även för utbildning och trä-
ning av aktiva idrottsmän i övrigt. Huvudbyggna-
den (Paulsro) inköptes 1938 för anslag ur Fonden
för idrottens främjande, togs i användning 1939
samt har 1938—42 kompletterats med bl. a.
idrottsplats, idrottshall, simhall, båthus och sim-
hoppsanordningar. Inst. åtnjuter statsunderstöd,
och K. m:t tillsätter ordf, och 1 led. jämte supp-
leant i styrelsen (Riksidrottsförbundets översty-
relse 3 led. jämte 2 suppleanter).
Rikskansler, se Kansler.
Riksklämma kallades i äldre tider i Skandina-
vien rikets stora sigill efter den stamp, varmed
sigillet påtrycktes.
Rikskommissarie (ty. Reichskommissar), i det
nationalsocialistiska Tyskland benämning på in-
nehavare av olika slags högre förvaltningsupp-
drag. Främst märktes dylika för ockuperade och
erövrade länder.
Rikskommissionen för ekonomisk försvars-
beredskap, se Försvarsberedskap.
Riksledare (ty. Reichsleiter), medlemmar av
tyska nationalsocialistiska partiet, vilka utgjorde
dess spetsar närmast under ledaren Adolf Hitler
{Der Führer). Bl. a. märktes r. för organisation,
press och propaganda, för partikansliet och för
Hitlers eget kansli.
Rikslikare. Före metersystemets införande
gällde i Sverige (jfr k. f. 31 jan. 1855 och 10
nov. 1865) till yttersta efterrättelse med avseende
på fotens och skålpundets storlek två r., en för
vardera grundenheten. Efter metersystemets in-
förande (jfr k. f. 22 nov. 1878) kallades motsv.
föremål prototyper, av vilka förfärdigades
kopior (se Metersystemet).
Riksluftskyddsförbundet omorganiserades
1951 till Sveriges civilförsvarsförbund.
Riksmark, se Reichsmark.
Riksmarsch, marschprov, som i propaganda-
och konditionssyfte anordnades på initiativ av
Svenska gångförbundet och Stockholms-Tidn. un-
der beredskapstiden 1940—46.
Riksmarsk, se Marsk.
Riksmarskalk. 1) I Sverige den högste äm-
betsmannen vid hovet. R. utnämnes av konungen
och innehar excellensvärdighet. Under honom
sortera hovstaternas hela personal samt de till
hovet hörande ämbets- och förvaltningsmyndig-
heterna av olika slag. Till sitt biträde vid ären-
denas handläggning el. beredande till fördragning
inför Konungen har r. ett särskilt ämbetsverk,
Riksmarskalksämbetet med H o v e x-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
