Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagens revisorer - Riksdagens verk - Riksdagsbesvär - Riksdagsbiblioteket - Riksdagshusbranden i Berlin 1933 - Riksdagshuset i Stockholm - Riksdagshögern - Riksdagsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Riksdagens verk—Riksdagsman
64
en av statsverket kommit att avse själva räken-
skaperna och desto mera förhållanden av prin-
cipiellt ekonomisk innebörd. Följden därav har
också blivit en ansvällning av revisionsarbetet,
som 1949 föranledde betydande ändringar av både
R. O. och instruktion i syfte att effektivisera
detsamma. R. skola liksom utskotten väljas 6
dagar efter riksdagens öppnande och vara i
funktion året runt, tills nya r. hunnit väljas. För
planläggning av sitt arbete ha de erhållit ett
kansli.
Riksdagens verk äro riksbanken och Riks-
gäldskontoret. Även Riksdagsbiblioteket samt
justitie- och militieombudsmannaexpeditionerna
kunna kallas så.
Riksdagsbesvär, i betydelsen av andraganden
vid riksdagarna från enskilda riksdagsmän å sina
kommittenters el. från hela stånd å sina egna väg-
nar om rättelse av allahanda brister i samhälls-
ordningen, ha förekommit i Sverige sedan riks-
dagens äldsta tider. Genomgående gjordes skill-
nad mellan enskilda och allmänna be-
svär; de förra avsågo lokala menigheters ange-
lägenheter, medan de senare, som framgingo ur
de förra genom ett av resp, stånd företaget ur-
val, hade karaktär av ståndsgravamina. Med
ståndsrepresentationens upphävande undanrycktes
grunden för ståndsbesvären. Hemställanden, som
fordom togo denna form, göras nu i form av
motioner, som beredas av de utskott, som trätt i
stället för Allmänna besvärs- och ekonomiut-
skottet.
Riksdagsbiblioteket, Stockholm, inrymt i
Riksdagshusets lokaler, är ett centralt förvalt-
ningsbibliotek, avsett för riksdagen, kyrkomötet,
statens verk och myndigheter samt statliga kom-
mittéer. Tillstånd att begagna dess saml. beviljas
enskilda forskare. ”Rikets ständers archiv” trädde
i jan. 1851 i funktion. Vid representationsrefor-
men 1867 omgestaltades bibi., och namnet änd-
rades till ”Riksdagens arkiv och bibliotek”. Ge-
nom beslut av 1918 års lagtima riksdag omvand-
lades bibi., som dittills endast varit avsett för
riksdagens led. och tjänstemän, till ett centralt
förvaltningsbibl. och gjordes tillgängligt jämväl
för förvaltningen. Personalen består av 1 över-
bibliotekarie, 1 i :e bibliotekarie, 5 bibliotekarier
(därav 3 e. o.) samt amanuenser m. fl. R. för-
värvar jämte parlamentshandlingar (genom byte
med utländska bibi.) och lagsaml. företrädesvis
arbeten i statsvetenskap, förvaltning, folkrätt,
juridik, nationalekonomi, samhällsvetenskap och
historia. Bokbeståndet omfattar 1952 175,000 bd.
I kamrar, kanslier och utskott befintliga hand-
bibl. innehålla c:a 20,000 bd. Riksdagens
arkiv, som även står under R:s förvaltning,
utgöres av borgar- och bondeståndens protokoll
(ridderskapets och adelns protokoll förvaras i
Riddarhusets arkiv, prästeståndets i Riksarkivet)
jämte samtliga ståndens utskottshandlingar för
tiden 1809—66, vidare samtliga riksdagshandling-
ar fr. o. m. 1867 utom Bankoutskottets, som för-
varas i Riksbankens arkiv. Av arkivet äro alla
handlingar t. o. m. 1900 utom Konstitutionsutskot-
tets deponerade i Riksarkivet. Genom R:s för-
sorg utges sedan 1934 ”Årsbibliografi över Sve-
riges offentliga publikationer”, omfattande tiden
fr. o. m. 1931. En ”Förteckning över kommitté-
betänkanden avgivna åren 1904—45” har utarbe-
tats inom R.
Riksdagshusbranden i Berlin 1933. Sedan
Hitler i jan. 1933 hade utnämnts till rikskansler,
upplöste han riksdagen och utlyste nyval till 5/s.
På kvällen 27/a utbröt i riksdagshuset en elds-
våda, som förstörde stora inre delar av bygg-
naden. På brandplatsen arresterades en neder-
ländsk vagabonderande kommunist M. van der
Lubbe. Riksdagens talman, Göring, påstod, att
kommunisterna hade anlagt branden som signal
till uppror. Kommunistpartiet förklarades ställt
utanför lagen, och ett stort antal partimedl.
häktades. Hetsen bidrog till nazisternas seger
vid valet. Vid en rättegång i Leipzig sept.—dec.
s. å. anklagades förutom Lubbe den tyske kom-
munistledaren E. Torgler och de landsflyktiga
bulgariska kommunisterna G. Dimitrov, B. Popov
och V. Tanev för branden. De dokument, som
regeringen sagt sig sitta inne med, framlades
aldrig. Domstolsförhandlingarna blevo upprörda.
De anklagade frikändes utom Lubbe, som dömdes
till döden och avrättades. Se vidare Lubbe.
Riksdagshuset i Stockholm. I äldre tider
hade de 4 stånden sammanträet på olika lokaler
i Stockholm, det första ståndet i Riddarhuset;
de tre andra stånden sammanträdde från 1829
i Riksens ständers hus på Riddarhol-
men. Sedan det bredvidliggande Hebbeska huset
inköpts och förbundits med det förra till ett
större huskomplex, sammanträdde riksdagen där
från representationsförändringen 1865. Behovet
av ett nytt riksdagshus gjorde sig emellertid
snart gällande. — Det nuv. R. på Helgeands-
holmen stod färdigt till 1905 års riksdag. R. är
medelst 2 tredelade genomfartsvalv, byggda över
den gatudel, som via Riksbron fortsättes i Drott-
ninggatan, förbundet med Riksbankshuset. Till-
sammans bilda de båda byggnaderna ett massivt
block, som i förening med höga kaj byggnader och
substruktioner helt förvandlat den urspr. låga
Helgeandsholmens karaktär. Arkitekt var Aron
Johansson, som 1894 framlade sina definitiva
ritningar. Den förste, som planerade ett gemen-
samt komplex för R. och Riksbankshuset, var
överintendenten H. Zettervall (1886), men efter
mångåriga överläggningar blev det Johanssons
ritningar, som slutl. följdes. R. visar en stort
tilltagen fasad åt Norrbro med kolonnad på en
sockelartad bottenvåning. Ett pompöst mittparti
krönes av en grupp, ”Moder Svea”, av skulptören
Th. Lundberg. Byggnaden avslutas upptill med
balustrad. Fasaden präglas av en klassicerande
blandstil. I det inre märkas särsk. den monumen-
tala trappuppgången och A. Törnemans fresko-
målningar i A. K:s plenisal. I andra rum hänga
talrika porträtt, särsk. av kamrarnas talmän. I
v. flygeln är Riksdagsbiblioteket inrymt.
Riksdagshögern, se Högerns riksdagsgrupp.
Riksdagsman har i Sverige sedan frihets-
tidens början varit benämning på led. av folk-
representationen (se Riksdag). — För r. ha fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
