Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Riksdag
60
Andra kammarens plenisal.
hetens konservatism, att vid utseende av lands-
tingsmän och stadsfullmäktige enl. kommunal-
lagarna tillämpas graderad skala, medan de, som
uppfylla nyssnämnda fordringar för valrätt till
A. K., ha i röst vardera. Slutl. bereder avsak-
naden av varje arvode både för landstingsmän
och led. av F. K. tillträde till den senare åt ett i
sann mening aristokratiskt element, som mindre
blir att påräkna i en församling, vars medl.,
som fallet är med A. K:s, uppbära arvoden och
därigenom slippa att göra uppoffringar för det
allmänna. —■ Till F. K. utses i led. för varje
fullt tal av 30,000 invånare, som valkretsen om-
fattar. I fråga om A. K. göres bestämd skillnad
mellan stads- och lantvalkretsar, i det i regel en
folkmängd av 10,000 i staden och 20,000 på landet
berättigar till 1 mandat. Lagtima r. sammanträder
utan särskild kallelse 15/i — efter 1918 10/i —
och urtima r. huvudsaki. då konungen finner
nödigt. — Stanna kamrarna över någon fråga,
däri ständigt el. särskilt utskott yttrat sig, i
huvudsaki. el. till vissa delar olika beslut, skall
utskottet söka, såvitt möjligt är, sammanjämka
de olika meningarna och inkomma med förslag
därom till kamrarna. Motion i fråga, som tillhör
tillfällig;: utskotts handläggning, behandlas av
kamrarnas successive —• dock högst 2 ggr i var-
dera —, tills samstämmighet uppnåtts. Bli kam-
rarna icke efter nämnda behandling om ett beslut
ense, skall frågan anses ha för den r. förfallit.
Undantag göres dock för frågor om statsutgifter
el. bevillning samt riksbankens och Riksgäldskon-
torets förvaltning. I fråga om dem skrides till s. k.
gemensam votering om de olika beslut,
vari vardera kammaren förut stannat, och där-
vid skall den mening, som erhållit de flesta led:s
av båda kamrarna sammanräknade röster, gälla
som r:s beslut. — I samband med tillkomsten av
1866 års R. O. må även nämnas, att vid den s. k.
organisations-r. 1867 interpellationsinst. fick
rättslig hemul för A. K:s vidkommande genom
bestämmelse i dess då antagna arbetsordning.
Först 1912 infördes bestämmelse därom i ord-
ningsstadga för F. K.
Förändringar i 1866 års R. O. ha under de
decennier, som förflutit sedan dess tillkomst,
företagits i stor utsträckning. Den första stora
förändringen av R. O. ägde rum 1894, då med-
lemsantalet för de båda kamrarna, som dittills
fått växa med valkretsarnas befolkning, fixerades
till 150, resp. 230 samt städernas och landsbygdens
mandat i A. K. till 80, resp. 150 (städernas
”v i n g k 1 i p p n i n g”). Landstingsområdena och
storstäderna skulle efter folkmängden utse 1
riksdagsman i F. K. för varje fullt tal motsv.
1/150 av rikets folkmängd. Enl. analog metod
bestämdes det antal mandat, som städer och dom-
sagor skulle ha i A. K. —■ Än större omfattning
hade 1909 års representationsre-
form. Allmän rösträtt infördes för val av A. K.
Som konsekvens därav bröts sambandet med den
kommunala till bevillningen knutna rösträtten och
infördes särskild politisk valrättsålder, 24 år, och
särskilda av grundlagarna förut icke kända
”streck”, främst det s. k. utskyldsstrecket. Den
viktigaste konservativa garantien var dock det
proportionella valsystemet, som i sin ordning
medförde inrättandet av flermansvalkretsar över
lag, bestående av län el. delar av län. Städernas
särrepresentation upphörde. Valkvotsregeln lades
till grund för fördelningen av alla A. K.-mandat.
Samtidigt förändrades den till grund för lands-
tings- och stadsfullmäktigevalen liggande röstska-
lan i demokratisk riktning och infördes propor-
tionella val vid tillsättningen såväl av nämnda
kommunala inst. som av F. K. själv. Då alla en
valkrets tillkommande mandat måste besättas på
en gång, måste valkretsarna för bevarande av
principen om F. K:s successiva förnyelse för-
delas i så många samtidigt väljande grupper, som
de år — nu 6 i st. f. 9 — mandattiden räcker.
Valcensus sänktes till resp. 50,000 och 3,000 kr.
Arvoden infördes till samma belopp som för
A. K.
Lika radikal var 1 9 1 8—1 921 års repre-
sentationsreform. Det primära härvid
var införandet av den lika och allmänna kom-
munala rösträtten, varigenom F. K. helt demo-
kratiserades. För att den icke skulle bli alltför
lik A. K., infördes särskild rösträttsålder för
landstingsmannaval — 27 år i st. f. 23, som ford-
rades för såväl vanlig kommunal rösträtt som
för val av A. K. —, och överflyttades stadsfull-
mäktiges i storstäderna rätt att utse F. K:s led.
till särskilda, med iakttagande av samma ålders-
streck utsedda elektorer. Utskyldsstrecket för val
av A. K. slopades. Aktiv och passiv rösträtt in-
fördes för kvinna i samma utsträckning som för
män. För bättre tillgodoseende av den propor-
tionella principen vidgades valkretsarna för så-
väl F. K. som A. K., och bildades för utseende
av de förra valkollegier, som kunde omfatta ända
till 3 landsting el. 1 landsting samt elektorer för
2 storstäder. Mandattiden, som 1919 för A. K.
utsträckts till 4 år, utsträcktes för F. K. till 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
