Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarhytte ab. - Riddarna av runda bordet - Riddarordnar - Riddarslag - Riddarspel - Riddarsporre - Riddarvisor - Ridderskapet och adeln - Ridderstad, ätt - Ridderstad, 1. Carl Fredrik - Ridderstad, 2. Anton - Ridfrämjandet, Riksföreningen för ridningens främjande - Ridgway, Matthew Bunker - Ridhus - Ridhäst - Ridikyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Riddarna av runda bordet—Ridikyl
28
sintrings- och träförädlingsverk i Riddarhyttan,
järnbruk med masugn vid Lienshyttan utanför
samhället, smältsmedja med råskenevalsverk i
Gisslarbo i Kolsva sn samt bergverk med järn-
och koppargruvor. Bolaget idkar även skogshan-
tering och jordbruk samt äger elkraftverk i bl. a.
Riddarhyttan. C:a 500 arb.
Riddarna av runda bordet, se Artursagan.
Riddarordnar, se Orden.
Riddarslag, se Riddare.
Riddarspel, se Tornerspel.
Riddarsporre, Delphinium, artrikt släkte av
fam. ranunkelväxter, igenkänt därpå, att det mot
huvudaxeln vända (”övre”) foderbladet bildar en
sporre, som omsluter de till sporrar utbildade
nedre delarna av de båda större kronbladen. Vild
i Sverige är endast den ettåriga, blå- el. violett-
blommiga D. consolida. Som prydnadsväxter od-
las flera arter, oftast den ettåriga D. Ajacis (från
Medelhavsländerna), som i likhet med D. conso-
lida har de båda kronbladen sammanvuxna, och
den fleråriga, högvuxna D. elatum (från Sibi-
rien), som har fria kronblad.
Riddarvisor, se Folkvisor, sp. 778.
Ridderskapet och adeln, i Sverige och Finland
sedan mitten av 1500-talet namn på frälseståndet.
Från början betecknande skillnaden mellan hög-
och lågadel, blev det sedan det off. namnet på
adeln som korporation och som stånd vid riks- (el.
lant-)dagarna. Vid riksdagarna fick r. sin första
organisation såsom riksstånd genom 1626 års rid-
darhusordning. Redan under 1600-talet framträdde
den oenighet mellan hög- och lågadeln, som med-
förde krossandet av r:s övermakt. Då riksdagen
efter enväldets fall (1718) återtog och utvidgade
sitt inflytande på rikets angelägenheter, fick r.
tillbaka sin plats såsom det förnämsta riksståndet.
Visserligen lyckades ej högadeln återställa sin
forna makt, men emot de övriga stånden förfäk-
tade adeln ivrigt sina företrädesrättigheter. I
riksdagens utskott och deputationer ägde adeln att
utse dubbelt så många som vart och ett av de
övriga stånden. Emellertid lyckades prästerna
bryta udden av detta stadgande genom bestäm-
melsen, att omröstningen i utskotten skulle ske
efter stånd. Ej heller kunde adeln hävda sina
gamla anspråk på att ej överröstas, ty 1723 års
R. O. bestämde, att i allm. tre stånds beslut
vore riksdagens. Under gustavianska tiden stod
r. för det mesta i opposition mot konungamakten.
I 1809 års händelser tog adeln en lysande del.
Karl Johan gynnade adeln, men det oaktat
visade sig på riddarhuset de första spåren av
den opposition, som nådde höjdpunkten på 1840
—41 års riksdag. Frågan om representationens
förändring berörde naturligtvis i högst väsentlig
grad r. I början obenägen, avstod adeln likväl
7 dec. 1865 efter 4 dagars debatt från sin re-
presentationsrätt vid riksdagen genom att antaga
den nu gällande R. O. — R:s protokoll vid riks-
dagarna och sedan vid adelsmötena äro alltifrån
1786 års riksdag utg. i samtida tryck. I vår tid
(1855—1950) ha genom r:s försorg dess riksdags-
protokoll utgivits av trycket fr. 0. m. 1627, då
först protokoll började föras t. o. m. 12/i2 1761.
Ridderstad, ätt, adlad 1719.
1) Carl Fredrik R., författare (1807—
86), blev 1839 löjtnant men tog 1840 avsked för
att ägna sig åt författarskap och blev s. å. med-
utgivare av östgötha Correspondenten, som H. B.
Palmær då innehade men 1843 överlät åt R.
Som led. av ridderskapet och adeln bevistade R.
riksdagarna 1844, 1847, 1850 och 1856, var sedan
led. av borgarståndet 1859 och 1862—65 samt
led. av A. K. 1867—69. R. tillhörde den liberala
sidan. Som gammal blev R. utpräglat konservativ.
I R:s omfattande litterära produktion märkas
historiska romaner, ss. ”Svarta handen” (2 bd,
1848), ”Fursten” (2 bd, 1852) och ”Drottning
Lovisa Ulrikas hof” (3 bd, 1854—56). Påverkan
från Sue röjes i ”Samvetet el. Stockholmsmyste-
rier” (3 bd, 1851), som präglas av tidens smak
för förbrytarromantik och sensationsrealism.
2) Carl Anton August R. den föreg:s son,
militär, kulturhistoriker (1848—1933), i militär-
tjänst 1871, kapten vid 1 :a livgrenadj ärreg. 1889
—97, intendent vid det av honom skapade Öster-
götlands museum i Linköping 1884—1903, utgav
bl. a. det innehållsrika kulturhistoriskt-topogra-
fiska verket ”Östergötland” (3 d. i 4 bd, 1913—
20) och ”Förr och nu i Östergötland”, 1 (1930).
Ridfrämjandet, Riksföreningen för
ridningens främjande, bildades 1948
med uppgift att verka för ridsportens utbredning
till en folksport. R. åtnjuter stats- och kom-
munala anslag.
Ridgway [rfdSrøéi], Matthew Bunker,
amerikansk militär (f. 1895), officer vid inf.
1917. R. var general-
major och chef för
82 :a luftburna inf.-div.
vid Normandieinvasio-
nen samt blev på hös-
ten 1944 chef för 18 :e
luftburna kåren i
Europa. I dec. 1950
blev R. chef för 8:e
armén i Korea, där
han återställde läget
efter tillbakaryckning-
en inför nordkorea-
nernas offensiv i dec.
R. efterträdde i april
1951 Mc Arthur som
överbefälhavare för ockupationsstyrkorna i Ja-
pan och chef för NF-trupperna på Korea. I
maj s. å. blev R. general. I maj 1952 efterträdde
R. Eisenhower som chef för Nordatlantpaktens
Europakommando, och 1953 blev han U.S.A:s
arméchef efter Collins.
Ridhus, se Ridbana.
Ridhäst, häst av varmblodigt slag, lämpad för
ridbruk. I allm. är en medelstor fullblodshäst el.
högt förädlad halvblodshäst med goda rörelser,
lång, sluttande bog, utvecklad manke, god rygg
och utvecklad kruppa mest ägnad för ridning.
Ridikyl (fr. ridicule), löjlig. — Se Redikyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
