Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richter, Eugen - Richter, Friedrich (Jean Paul) - Richter, Hans - Richter, Herman - Richter, Jakob - Richter, Jeremias Benjamin - Richter, Ludwig - Richter, Ole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Richter
18
kratie” (1890) och ”Sozialdemokratische Zu-
kunftsbilder” (1891; sv. bearb. 1892 och 1907).
Richter [ri’k-], Johann Paul Friedrich,
tysk författare under namnet J ean Paul (1763
—-1825). R. var från östfranken och växte upp i
ett fattigt hem. Student 1781, måste han snart läm-
na Leipzig, där han studerat teologi. 1787 fick han
plats som informator och kunde efter några år äg-
na sig helt åt litteraturen. Hans första böcker (1783
och 1787) mottogos kyligt; med en idyllisk skol-
mästarnovell och de stora uppfostringsromanema
”Die unsichtbare Loge” (1793) och ”Hesperus”
(1795) slog R. igenom och var en tid framåt för-
fattaren på modet i Tyskland. Efter ”Das Leben
des Quintus Fixlein” (s. å.) och ”Blumen-,
Frucht- und Dornenstücke, oder Ehestand, Tod
und Hochzeit des Armenadvokaten Siebenkäs”
(4 bd, 1796—97) följde R:s förnämsta verk, upp-
fostringsromanen ”Titan” (4 bd, 1800—03; sv.
övers. 1827—29) och ”Flegeljahre” (4 bd, 1804
—05). Bland R:s se-
nare arbeten märkas
”Vorschule der Æsthe-
tik” (3 dir, 1804), ”Le-
vana oder Erziehleh-
re” (3 bd, 1807), ”Dok-
tor Katzenbergers Ba-
dereise” (1809) samt
”Selina oder: über die
Unsterblichkeit der
Seele” (2 bd, 1827).
R. intog en egen-
domlig, sj älvständig
ställning i sitt lands
litteratur vid tiden
omkr. sekelskiftet. Han
hade tagit starka intryck av Hippel, Hamann,
Rousseau och Herder; med den sistnämnde blev
han intimt förbunden och delade hans motvilja
mot det estetiskt klassiska ideal, för vilket
Goethe och Schiller kämpade. Själv uppvuxen i
ett utarmat, despotiskt litet furstendöme, skild-
rade R. småfolkets i duodesrikena beklagansvärda
förhållanden med glödande medkänsla och man-
lig frihetskärlek. I motsats mot klassikernas typi-
serande framställning och verklighetsfrämmande
stilisering utvecklade han ett skranklöst vidlyftigt
detalj måleri och en hänsynslöst subjektiv ”form-
löshet”. Grotesk komik, leende humor, ettrig satir,
kvicka infall växla i hans skrifter kaleidoskopiskt
med gripande scener, djupsinniga reflexioner, ly-
riska, färgrika naturskildringar, suggestiva stäm-
ningar och en outtömlig rikedom av iakttagelser
ur livet. Liksom R. fängslade den breda publiken
genom sin folklighet och sin autoktona tyskhet,
har han även i hög grad påverkat romanförfatta-
re i Tyskland. — R:s saml. arbeten utkommo
1826—38 (65 bd) och 1879 (60 bd). — Litt.:
Biogr. av P. Nerrlich (1889), W. Harich (1925)
och W. Meier (1926).
Richter [ri’k-], Hans, österrikisk dirigent
(1843—1916). Han var elev av R. Wagner och
senare en mycket anlitad dirigent för dennes mu-
sikdramer. R., en av sin tids främsta orkester-
ledare, blev 1875 kapellmästare vid hovoperan i
Wien. Han var dirigent i Manchester 1897—1912
samt i Birmingham och London.
Richter [ri’lj-], Bror Herman, geograf, bib-
lioteksman (f. 1893 6/9), fil. lic. 1920, fil. dr 1929
(”Skånes karta från mitten av 1500-talet till
omkr. 1700”), doc. s. å., allt vid Lunds univ.;
i:e bibliotekarie 1939. Bland R:s skrifter märkas
”Cartographia Scanensis” (1930), ”Sveriges sjö-
karta” (1944; tills, m. P. Dahlgren) samt uppl.
av J. Månsson, ”Een siöbok” (1925—28), A.
Bureus, ”Orbis arctoi nova et accurata delineatio”
(1936; tills, m. W. Norlind).
Richter [ri’^-], Jakob, tysk-svensk arkitekt
(d. 1571), en av de mest använda byggmästarna
under Gustav Vasas senare år och under Erik
XIV:s regering; särsk. är hans namn knutet till
Stockholms slott, vid vars fortsatta byggande han
några år hade överledningen, samt vid Kalmars
slotts nya byggnad, som påbörjades 1555.
Richter [ri’V>], Jeremias Benjamin,
tysk kemist (1762—1807), blev 1794 bergssekre-
terare och -proberare i Breslau, 1798 ”arkanist”
vid Berlins kungl. porslinsmanufakturs färglabo-
ratorium och var samtidigt (från 1800) bergs-
assessor i samma stad. Vid sidan av A. L. La-
voisier är R. grundläggaren av den mätande och
vägande kemin, i det att han experimentellt på-
visat (dock icke lyckats klart framställa) satsen
om de kemiska föreningarnas konstanta viktsam-
mansättning. R:s förtjänster om utvecklingen av
de kemiska grundbegreppen påvisades först 1840
av den ryske kemisten G. H. Hess.
Richter [ri’k-], Adrian Ludwig, tysk konst-
när (1803—84). Han reste 1820 till Frankrike,
Schweiz och Italien, vistades i Rom 1823—26, blev
teckningslärare i Meissen 1828 och lärare vid akad.
i Dresden 1836. Sitt största inflytande fick R.
som tecknare genom sina sagor; hans skildringar
av familjeliv på landsbygden och i småstäder äga
äkta tysk hemkänsla och naturkänsla. Hans bilder
vunno insteg i Tysklands alla barnkamrar. —
Litt: Monogr. av E. Kalkschmidt (2:a uppl.
1948).
Richter [ri’k-], Ole Jörgensen, norsk jurist
och politiker (1829—88). Han blev advokat 1861
och byfoged i Trondheim 1876. R. var stortings-
man 1862—76 och 1877—79. I stortinget kom han
snart att spela en framträdande roll som medlem
av oppositionen. Han var president i odelstinget
1871—76 och i lagtinget 1877—78. Efter hand
skilde han sig från den av J. Sverdrup ledda
oppositionen men lämnade också t. v. det politiska
livet, då han 1878 utnämndes till svensk-norsk
generalkonsul i London. Sommaren 1884 återkom
R. till Oslo för att tills, m. O. J. Broch söka
bilda en liberal övergångsministär. Då detta miss-
lyckades, lät han efter stark påtryckning utnämna
sig till statsminister i Stockholm i Sverdrups
regering. I denna ställning kom R. att vantrivas,
bunden i sin handlingsfrihet, hämmad av kolle-
giala hänsyn och slutligen förrådd och förd
bakom ljuset. Den politiska krisen påskyndade
hos R. en psykisk kris, som slutade med själv-
mord (se härom W. C. Brögger i Samtiden 1930,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
