Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhodin, Teddy - Rhodium - Rhodochrosit - Rhododendron - Rhodope - Rhodophyceae - Rhodos - Rhondda (stad) - Rhondda, Margaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Rhodin—Rhondda
956-
Rhodin, Tedd y," premiärdansör (f. 1919
28/2). Från 1926 elev vid Kungi. teaterns
balettskola, blev han 1937 figurant och premiärelev,
1942 premiärdansör. R. har iscensatt baletten till
”Simson och Delila” och ”Tannhäuser”, danserna
till ”Värmlänningarna” (1946) samt baletten
”Arabesque”. R. har deltagit i operabalettens
gästspel i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och
Riga och är Kungl. teaterns förnämste dansör inom
karaktärsfacket.
Rho’dium (av grek. rho’deos, rosenröd),
ro-d i u m, är en av de lätta platinametallerna med
kemiskt tecken Rh, atom-nr 45, atomvikt 102,9,
spec. v. 12,44 och smp. 1985°; upptäcktes 1803
av Wollaston i platina- och guldmalmer. R. är
en hård, smidig och tänjbar metall, i färg och
glans lik aluminium. I kompakt tillstånd är r.
praktiskt olösligt även i kungsvatten; i fint
fördelat tillstånd och i förening med andra
platinametaller löses det av kungsvatten i värme och
vid smältning med klor och klorkalium el. med
surt kaliumsulfat. R. är trevärdigt och bildar
salter med rosenröd färg. R. upptager, särsk. i fint
fördelat tillstånd, gaser i stor mängd och verkar
kraftigt katalytiskt vid gasreaktioner. Praktisk
användning har r. också fått i legeringar med
platina, i deglar, i termoelement m. m. samt till
svart porslins färg. R. förekommer tills, m.
platinametallerna samt flerstädes tills, m. guld.
Rhodochrosit [-k-], miner., se Manganspat.
Rhodode’ndron, bot., se Alpros.
Rho’dope (lat.), grek. Rhodo’pe [nygrek. utt.
råÖå’pi], bulg. Despoto dag, bergmassiv med n. v.
—s. ö. sträckning på Balkanhalvön, s. Bulgarien.
R. utgör en del av trakisk-makedoniska massivet
och når i Mus Allah 3,005 m ö. h.
Rhodophyceae [-f-], bot., se Rödalger.
Rho’dos (grek.), it. Rodi. 1) Grekisk ö,
belägen 18 km från Mindre Asiens s. v. kust; 1,404
km2, 61,791 inv. (1940), till 4/s grekisk-ortodoxa.
Den i n. ö.—s. v. 80 km långa ön bildar jämte
Karpathos och Kasos de över havsytan
uppskjutande partierna av en veckkedja, som förenar
Kreta med Mindre Asien. R. består av flera massiv
av mesozoisk kalksten, överlagrade av tertiära
bergarter; det högsta är Atabyrion (it. Attairo,
1,215 m ö. h.). Klimatet är milt. Emedan ön
saknar hamnar, är huvudnäringen icke sjöfart och
fiske utan jordbruk. De viktigaste
jordbruksprodukterna äro korn, oliver, apelsiner och vin.
Halva befolkningen är bosatt i huvudstaden R.2).
2) Huvudstad på R.i), belägen vid öns
nordspets; 25,181 inv. (1940). Gamla staden är
omgiven av ringmur med starka bastioner och
uppvisar ståtliga palats från johannitriddarnas tid,
särsk. vid Via dei Cavalieri, det förnämsta av
dessa med präktiga gotiska salar, omgivande två
gårdar; här är nu arkeol. och hist. museum. Den
moderna bebyggelsen ligger norrut vid den nya
hamnen. Grekisk-ortodox ärkebiskop.
Utgrävningar ha visat, att R. varit befolkat
ända sedan neolitisk tid. En dorisk kolonisation gav
upphov till de tre förnämsta städerna, Lindos,
Kameiros och lalysos, som jämte Halikarnassos,
Katarinaportcn i Rhodos.
Knidos och Kos bildade den s. k. doriska
hexa-polis. Alltsedan mycket tidig tid var R. på gr.
av sitt läge en livlig handelsort. Från R. utgingo
kolonier, t. ex. till Gela på Sicilien. Efter att ha
varit kuvat av perserna anslöt det sig 470 f. Kr.
till atenska sjöförbundet men avföll 411. En
aristokratisk revolution ledde 408 till öns politiska
enande och grundandet av R.2) med dess
förstklassiga hamn, som snart blev den livligaste i hela
Egeiska havet. R. underkuvades av Alexander den
store men frigjorde sig vid hans död 323. I
dia-doktidens stormar lyckades det hävda sin
ställning. Efter Demetrios Poliorketes’ misslyckade
belägring 305/304, till minne av vilken den
berömda kolossen på R. restes, spelade R. en än
mera ledande roll i den internationella handeln.
R. hade först närmat sig Rom, som det i kriget
mot Makedonien och Syrien understödde. Det
belönades därför med Lykien och Karien. Men
därefter ändrades Roms hållning, och 166 gjorde
detta Delos till frihamn, varigenom R:s makt
bröts. R. belägrades 88 f. Kr. av Mithridates och
återfick av Sulla Karien. R. var jämte Aten
Greklands förnämsta lärdoms- och bildningssäte, särsk.
under hellenistisk och romersk tid. Den främste
på ön verksamme vetenskapsmannen var
polyhis-torn Poseidonios. Vid staden Rhodos’ retorskola
studerade bl. a. Cicero. Under medeltiden anfölls
ön ofta av muhammedanerna, som plundrade
staden 653. 1309 tillföll ön Johannitorden, som här
byggde många borgar, av vilka ruiner ännu finnas
kvar. 1522 blev R. turkiskt och förblev så ända
till Tripoliskriget, då italienarna 1911 besatte det.
Det avträddes definitivt till Italien 1923. Efter
2:a världskriget tillföll R. Grekland, sedan en
grekisk-brittisk styrka 4/s 1945 landstigit på ön.
— Litt.: H. van Gelder, ”Geschichte der alten
Rhodier” (1900); K. F. Kinch, ”Vroulia” (1914);
”Clara R.” (1928 ff.).
Rhondda [rå’nda], stad i Glamorganshire i
Wales, i de trånga dalgångarna kring floderna
Rhondda Fawr och Rhondda Fach; 115,000 inv.
R. är centrum för ö. delen av Sydwales’ kolfält.
Rhondda [rå’nda], Margaret Haig,
Vis-countess, engelsk företagare (f. 1883). R. är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
