Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhee, Syngman - Rhein - Rheinberger, Joseph - Rheine - Rheinfels - Rheingau - Rheinhausen - Rheinische A.G. für Braunkohlenbergbau und Brikettfabrikation - Rheinische Stahlwerke A.G. - Rheinisch-westfälisches Kohlensyndikat - Rheinland-Pfalz - Rheinländer - Rheinsberg - Rhen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Rhein—Rhen
942
regering och blev 1946 ordf, i Sydkoreas exekutiva
råd. Efter valen i maj 1948 utsågs R. till den
sydkoreanska republikens förste president. Under
Koreakriget har R:s förhållande till FN och de
allierade tidvis varit spänt. R. återvaldes 1952
till president.
Rhein [råin], flod, se Rhen.
Rheinberger [räi’nbärgar], J o s e p h, tysk
tonsättare (1839—1901), inspektor för
musikinstitutet i München 1867, hovkapellmästare 1877. R :s
kompositioner visa klassiskt formren stil i
nyromantisk anda; högt värde ha särskilt hans
orgelverk och vokala kompositioner. Han skrev även
operor och symfonier.
Rheine [räi’na], stad i Nordrhein-Westfalen,
n. v. Tyskland, vid Ems; c:a 40,000 inv.
Bomullsspinnerier och -väverier samt maskinfabriker.
Rheinfels [rai’n-], fordom fästning på v.
Rhenstranden, 115 m över floden, invid staden S:t
Goar. Fästningen anlades 1245 och intogs 1794
av fransmännen, som förstörde den 1797. 1843
inköptes ruinen av sedermera kejsar Vilhelm I
och är från 1925 i S:t Goars ägo som museum.
Rheingau [räi’ngåu], sydligaste hörnet av
Hessen-Nassau, på högra Rhenstranden, från
Bie-brich och Wiesbaden till Niederwald och
Ass-mannshausen; upptar s. v. delen av Taunus. R.
är ett av Tysklands främsta vindistrikt.
Rheinhausen [rai’nhauzan], stad i
Nordrhein-Westfalen i Tyskland, mitt emot Duisburg (se
karta vid d. 0.); c:a 50,000 inv. Masugnar,
stål-och valsverk m. m. Stenkolsgruvor.
Rheinische A.G. für Braunkohlenbergbau
und Brike’ttfabrikation [räi’ni/a
a’ktsiangazä’1-Jaft... bråu’nkålanbä’rkbau ont. -tsiå’n], Köln,
tyskt gruvbolag, grundat 1898. R. äger nära Köln
ett flertal kolgruvor och brikettverk samt
mekaniska verkstäder; dessutom ångkraftverk och
distributionsanläggningar genom dotterbolaget
Rheinisches Elektrizitätswerk im
Braunkohlenre-vier A.G., Köln. Bolaget förvaltades t. 0. m. mars
1952 av den allierade militärregeringen och styres
härefter av ett förvaltningsråd om 21 medl.
Antalet anställda uppgår till c:a 8,500.
Rheinische Stahlwerke A.G. [rai’ni/a
Jtä’l-värka a’ktsiangazä’ljaft], Essen, urspr. ett tyskt
järnverk, etabl. 1870, bolag 1893, omorganiserades
under 1930-talet till ett kombinerat holding- och
försäljningsbolag för en industrigrupp med
kontroll över huvuddelen av kol- och
koksproduktionen inom Ruhr, Saar- och Aachen-distrikten.
— Efter 2:a världskrigets slut ställdes R. under
allierad kontroll i och för avveckling av
trust-bildhingen, varvid flertalet anslutna företag
skildes från huvudorganisationen. Sedan så skett och
R. friställts hösten 1951, driver R. koks- och
biproduktframställning i egen regi, varvid
kolgruvorna överförts på ett Dotterbolag, Arenberg
Bergbau-Gesellschaft m. b. H. Sammanlagda
antalet anställda utgör c:a 20,100.
Rheinisch-westfälisches Kohlensyndikät
[rai’-ni/- ... kå’lanzyn-], 1893 grundad
försäljningsorganisation för den västtyska stenkolsindustrien.
Genom företaget gingo före 2:a världskriget c:a
80 °/o av hela den tyska kolproduktionen och
prak
tiskt taget 100% av produktionen inom
Ruhr-distriktet. Den engelska militärregeringen
beslagtog 1945/46 den tyska kolproduktionen. Som tysk
ledning inrättades Deutsche
Kohlenbergbau-Lei-tung.
Rheinland-Pfalz [råi’nlant-pfalts], land i
s. v. Tyskland, inom den franska
ockupationszonen; 19,826 km2, 2,993,652 inv. (1950), därav
58% katoliker och 39% protestanter. R.
upprättades 1946 av s. Rhenprovinsen, s. v.
Hessen-Nassau, Rhenhessen och Rhenpfalz. De viktigaste
städerna äro jämte huvudstaden Mainz
Ludwigs-hafen, Trier, Kaiserslautern, Koblenz och Worms.
Rheinländer [räi’n-], en omkr. mitten av
1800-talet uppkommen pardans av polkakaraktär men
långsammare och med andra turer.
Rheinsberg [räi’nsbärk], stad i Brandenburg,
70 km n. n. v. om Berlins centrum; c:a 5,000
inv. Slottet R. ombyggdes av Fredrik II, vilken
residerade där som kronprins.
Rhen, ty. Rhein, holl. Rijn, fr. Rhin,
Tysklands huvudflod och en av Europas största
floder; 1,326 km, flodområde 224,400 km2 (med
Maas’). Uppstår ur två huvudgrenar.
Vorder-rhein och Hinterrhein. Den förra, från
den lilla Tomasjön (2,344 m ö. h.) på S:t
Gott-hards östsluttning, anses som R:s ursprung och
flyter mot n. ö. till Reichenau (586 m. ö. h.),
där den förenar sig med Hinterrhein från
Zap-portglaciären i Adulagruppen. Därefter vidgar
sig Rhendalen mot Bodensjön; den av flodens
avlagringar bildade dalbottnen når en bredd av
upp till 6 km och är endast på enstaka ställen
tillsnörd av framspringande dalväggar. R. är här
delvis reglerad och omgiven av skyddsdammar. I
Bodensjön bildar R. ett betydande delta, som årl.
tillföres 2,8 mill. m8 sand och slam. Från
Bodensjön flyter R. med 80—300 m bredd mot v. till
Schaffhausen, där den 170 m breda
vattenmassan bildar det berömda, 23 m höga Rhenfallet
vid Laufen. R. fortsätter till Basel, ofta djupt
nedskuren mellan branta stränder av kalk och
sandsten, och bildar en rad mestadels utbyggda
forsar. Intill Basel räknas R:s övre lopp (381
km). Nedanför Bodensjön har R. mottagit bl. a.
Aar, som vid sammanflödet är vattenrikare än R.
Vid Bingen börjar R. genomskära Rhenska
skifferbergen i en trång genombrottsdal mot n. v.
Vid Lorelei är floden blott 113 m bred men 30
m djup. Detta parti är rikt på borgruiner,
romantiska klippor och soliga vingårdar. Under detta
sitt mellersta lopp, Basel—Bonn (486 km),
mottar floden bl. a. från höger Neckar, Main,
Lahn och Sieg samt från vänster Nahe, Mosel
och Ahr.
Från Bonn räknas R:s nedersta lopp (319
km). Vid Köln är R. c:a 522 m och vid
nederländska gränsen nära 1 km bred. Här antar R.
v. riktning. I sitt delta har R., så långt historiska
källor nå tillbaka, liksom nu varit delad i två
armar, den n. och mindre N e d e r Rijn samt
den sydligare, dubbelt så vattenrika W a a 1. Den
förenar sig längre ned med Maas; de förenade
floderna delas vid Dordrecht i två armar:
Oude Maas (Gamla Maas) mot v. och N o o r d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
