Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reval - Historia - Revansch - Reva segel - Reva stänger - Revben - Revbensbrott - Revbensspjäll - Revel - Revelation - Revelj - Revelsta - Reventlow, släkt - Reventlow, 1. Anna Sofie - Reventlow, 2. Christian Ditlev - Reveny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Revansch—Reveny
930
Historia. Ett vid det nuv. R. beläget estniskt
fäste, kallat Lyndanise, intogs 1219 av
danskarna, varefter de där anlade slottet R. Redan
under 1220-talet begynte kring detta en stad växa
fram. Staden fick tysk stadsrätt på 1240-talet
och ingick i Hansan. I världsligt avseende
lydde R. efter fördraget i Stenby 1238 definitivt
under Danmark, och slottet var medelpunkt för
förvaltningen av det danska området i Estland,
tills 1343 ett estländskt uppror tvang de danska
myndigheterna att överlämna slottet R. till
Tyska orden. 1346 avstod Valdemar Atterdag R.
jämte övriga Estland till Tyska orden. Slottet
blev säte för en komtur. Sambandet mellan R.
och Danmark blev emellertid bestående på det
kyrkliga området, och biskoparna av R. förblevo
suffraganer till ärkebiskopen i Lund ända till
reformationen; denna begynte 1523 att predikas
i R. och var genomförd där före årtiondets slut.
Därmed begynte en upplösningens tid i
ordensstaten, och när ryssarna 1558 inf öllo i landet,
såg man sig om efter hjälp hos grannmakterna.
Dittills hade R. varit stapelplats för Hansans
ryska marknad, men nu öppnade tsaren en ny
stapel vid Narva, dit både västeuropéer och
han-seater sökte sig. Ett livligt intrigspel vidtog,
som 1561 ledde till att staden gav sig under
Sverige. R:s privilegier bekräftades s. å. av
Erik XIV. Under 1500-talets senare del
belägrades R. 1570—71 av Magnus av ösel, 1577 av
ryssarna. 1631 grundades i R. ett gymnasium,
1656—65 var Dorpats univ. förlagt dit. 29/» 1710
intogs R. av ryssarna; det behöll sin gamla
författning, och stadens råd — som alltsedan
medeltiden varit den egentliga makthavaren i
staden — bestod till 1786. 1919—40 var R.
huvudstad i republiken Estland, sedan 1940 i
sovjetrepubliken Estland. Det intogs 1941 av tyskarna,
1944 ånyo av ryssarna. — Litt.: E. v.
Nott-beck och W. Neumann, ”Geschichte und
Kunst-denkmäler der Stadt R.” (2 bd, 1896—1904); P.
Johansen, ”Nordische Mission, R:s Gründung und
die Schwedensiedlung in Estland” (1951).
Reva’nsch [el. -a’D.f], hämnd, upprättelse
(genom seger över den förre besegraren).
Reva segel, minska segelarean genom att taga
in rev, d. v. s. sammanvika el. upprulla en del
av seglet. På fartyg med enkla märssegel
kunna i regel tagas in 1—3, någon gång 4 rev.
Varje rev intages för sig genom att, sedan
märs-rån firats, revet upphalas med hjälp av
rev-g ö 1 i n g a r och r e v t a 1 j o r och fästes till
rånockarna medelst stickbultar, varefter revet
sammanknytes med revsejsingarna. På
gaffelsegel upprullas revet underifrån. Det sista
revet kallas bottenrev. På råseglare finnas
dubbla märssegel, varvid det undre motsvarar
bottenrevat enkelt märssegel.
Reva stänger, på fartyg med masten i flera
längder fira ned stängerna (övre
mastlängderna) till ung. halva längden.
Revben (lat. co’sta\ hos människan i regel
12 par smala, platta, långa ben, fästa vid de 12
bröstkotornas kroppar och ledande dels mot dem,
dels mot broskskivorna mellan dem. Med dem
NF XVII —30
och med bröstbenet bilda de bröstkorgen (se
Människan, bild 1). De sju översta r. gå med sin
främre broskiga ända (revbensbrosket) till
bröstbenet, och 2:a—7:e leda mot detta; vart och ett av
de tre därpå följ. (8:e—io:e) lägger sig med
sin främre broskspets mot det ovanliggande;
de två nedersta (n:e och I2:e) löpa utan sådant
stöd framtill ut i bukväggen. Alla äro
båg-krökta, med konkaviteten inåt brösthålan. De
äro så fästa vid kotorna, att, då de lyftas, ss.
vid inandning, deras främre ändar avlägsnas från
sagittalplanet och i någon mån från varandra.
Därigenom vidgas och förlänges brösthålan, så
att mera luft inströmmar i lungorna.
Revbensbrott uppstå antingen genom direkt,
lokalt våld mot bröstkorgen el. också genom att
bröstkorgen hoptryckes. Kraftiga hoststötar
kunna även förorsaka r. De mellersta och nedre
revbenen äro mest utsatta. Tecken till r. äro
ömhet och smärta på brottstället, stegrade genom
andningsrörelse, hosta el. klämning, benändarnas
hörbara (kännbara) skrapning mot varandra —
krepitation. Behandlingen består i stadig
inlind-ning av bröstkorgen samt smärtstillande medel,
1 sällsynta fall operativa åtgärder.
Revbensspjäll, revben av svin med vidsittande
kött. Tillredes genom stekning.
Revel [rje’-], ryska namnet på Reval.
Revelatiön, uppenbarelse.
ReveTj (fr. réveil, uppvaknande), signal, som
vid samlad trupp ges medelst trumma, horn,
trumpet el. av musikkår, då manskapet om morgonen
skall stiga upp.
Revelsta, gods i Altuna sn i Uppland, 21 km
n. n. v. om Enköping, omfattar med
underlydande i Altuna och Frösthults socknar 1,299 har,
därav 619 åker. Godset, känt sedan förra delen
av 1300-talet, har ägts inom bl. a. ätterna Tre
Rosor, Bielke, Gyllenstierna och Rålamb. Sedan
1791 är det fideikommiss inom ätten v.
Enge-ström.
Rèventlow, gammal adelssläkt, känd från
1200-talet, då den utbredde sig till Holstein,
Mecklenburg och Danmark. En gren adlades i Sverige
1860.
1) Anna Sofie R., dansk drottning (1693
—1743), se Anna Sofie.
2) Christian Ditlev Frederik R., greve,
dansk statsman (1748—1827). Han inträdde 1774
i administrationen och fick utomordentlig
betydelse som en av huvudmännen för de stora
bondereformer, som genomfördes de följ, tio åren. R.
mötte motstånd mot sina planer hos
Höegh-Guld-berg, och först regeringsskiftet 1784 skaffade
dem fri väg. Som ledare av räntekammaren fick
R. 1784 tillsatt lilla och 1786 stora
”landbokom-missionen”, och de närmast följ, åren togos de
avgörande stegen för bondens frigörelse. 1797
blev han statsminister och avgick 1813 som
president för räntekammaren. På sitt eget gods,
Christianssæde på Lolland, utvecklade R. en
utomordentligt rik verksamhet för jordbrukets
främjande och böndernas emancipation.
Reveny (fr. revenü), inkomst, vinst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
