Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rettig, 1. Fredric von - Rettig, 2. John - Retur - Returbiljett - Returdiskonto - Retusch - Retuschera - Retz, Paul de Gondi - Retzius, släkt - Retzius, 1. Anders - Retzius, 2. Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Retur—Retzius
912
lands ledande. R. skapade bl. a. Äbo stads
folk-blbl., vars byggnad han bekostade. Även andra
sociala och kulturella inst. voro föremål för hans
intresse. R. blev kommerseråd 1883.
2) Johan (John) Robert R., den föreg:s bror,
affärsman (1847—1907), inträdde i den av
farfadern grundade firman P. E. Rettig & co. i
Gävle, som urspr. drev skeppsbyggeri,
rederirörelse och tobaksfabrik. Under R:s tid som
firmans chef nedlades alla verksamhetsgrenarna
utom tobaksfabriken, som blev en av landets mest
kända. R., som var en av hemstadens ledande
kommunalmän (stadsfullmäktiges ordf. m. m.),
invaldes 1893 i F. K., där han placerades i
Bankoutskottet, vars ordf, han var vid sin död. —
Hans änka, A n t o n i e R., f. v. Eckermann
(1846—1933), testamenterade till allmännyttiga
ändamål, huvudsaki. i Gävle, över 2,3 mkr, bl. a.
till en konstmuseistiftelse där nära 1,6 mkr.
Retür, återgång, återresa; återsändning; på r.
= i avtagande; på förfall. — Retur nèra,
skicka tillbaka.
Returbiljett, se Järnvägsbiljett.
Returdiskonto, se Diskonto.
Retu’sch (jfr. Retuschera), fotogr.,
borttagande på manuell väg av de felaktigheter, prickar,
fläckar etc., som kunna uppstå på den negativa
el. positiva bilden. R. utföres med pennor,
penslar och färger. Gäller det att övertäcka större
ytor, utjämna en fond el. att mera ingående
bearbeta el. omvandla en bild, tillämpas stundom
s. k. amerikansk r., vilken utföres med
schabloner och s. k. a i r b r u s h el. 1 u f t p e
n-s e 1, en rafräschissörliknande anordning, medelst
vilken bilden partiellt översprutas med en
färglösning el. en till flytande form uppslammad
täckfärg.
Retuschera (fr. retoucher, eg. åter vidröra),
förbättra, hjälpa upp, rätta små felaktigheter (på
en målning, teckning, fotografi o. s. v.), utföra
retusch (se d. o.). — Retuschör, fem.
re-tuschös (fr. retoucheur, retoucheuse), person,
som utövar fotografisk retusch.
Retz [rä(s), även räts], Jean Franqois Paul
de G o n d i, kardinal av R., fransk politiker
(1613—79). R. bestämdes för andliga ståndet,
för vilket han saknade sinne, förde ett
utsvävande ungdomsliv och misstroddes av Richelieu.
Först efter dennes död 1642 blev R. koadjutor
hos ärkebiskopen av Paris. Den intrigante R.
angrep, t. o. m. från predikstolen, Mazarin och
hovet och var under fr onden en viktig orosfaktor.
R. blev 1652 kardinal men kastades efter några
månader i Bastilj en. 1654 lyckades han fly. Efter
Mazarins död fick R. återvända till Frankrike,
där han erhöll stora prebenden. Hans ”Mémoires”
höra till tidens mest berömda; de utkommo i 3
bd 1717 (fullst. uppl. i R:s ”Oeuvres complètes”,
9 bd, 1870—88).
Re’tzius, släkt, härstammande från bonden
Nils Bengtsson i Bräntorp, Horns sn
(Östergötland), vars sonsöner efter den nära
fädernehemmet Odensvi prästgård belägna sjön Ressen
an-togo namnet Ressius, senare R. En medl. av
släkten, vice presidenten i Svea hovrätt Jahan R.
(1668—1758), adlades 1719 Rosen stolpe men
slöt själv sin ätt; dennes brorson var
provinsialläkaren i Skåne med. dr Nils R. (1712—57),
far till nedannämnde R.i).
1) Anders Jahan R., naturforskare (1742—
1821). Han blev doc. i kemi 1764, i
naturalhisto-ria 1767 samt e. o. prof. 1777 och ord. prof.
1795, allt i Lund. R.
var en verklig
poly-histor och ingrep på
många områden: han
stiftade Fysiografiska
sällskapet i Lund,
för-kovrade botaniska
trädgården och anlade
samlingar av
natura-lier och stenredskap.
Han utgav bl. a.
”Inledning til Djur-riket”
(1772),
”Observatio-nes botanicae” (1779
—91), ”Försök til
Mineralrikets
uppställ
ning” (i795), ”Försök til en Flora
oeco-nomica suecica” (2 bd, 1806).
2) Anders Adolph R., den föreg:s son,
anatom (1796—1860), lärare vid
Veterinärinstitutet i Stockholm 1821, t. f. prof, vid Karol.
inst. 1824 och ord. prof, i anatomi 1840. Näst
Berzelius har R. största förtjänsten om
utvecklingen av Karol. inst. under förra hälften av
1800-talet och därmed
även om den
naturvetenskapliga medicinens rotfästande i
Sverige. Han var en
utmärkt lärare,
införde både den
jämförande och den
patologiska anatomien som
studieämnen och
grundläde Karol. inst:s
värdefulla anatomiska
samling. Han stod i
förbindelse med
utlandets främsta forskare
och lärde av Purkinje
mikroskopisk teknik, av J. Müller jämförande
anatomi. R:s inlägg på dessa områden voro
betydande. Hit höra hans redogörelse för pirålens
anatomi (1822), hans undersökning av spinala
och sympatiska nervsystemens förbindelse, hans
studier av fåglarnas andnings- och
matsmältningsorgan, hans hjärn-, skelett- och
muskelundersökningar på människan, hans mikroskopiska studier
av tandbenet och hans arbeten om lansettfisken
(med J. Müller). Mest betydelsefull är dock R:s
insats på antropologiens område. Han fann en
exakt grundval för människostudiet i
huvudskålens form, uttryckt i förhållandet mellan skallens
längd och bredd, ävensom i käkarnas form. Den
typindelning, som R. på denna grundval skapade,
har blivit utgångspunkten för all senare
antropologi. Gustaf R. utgav R:s ”Samlade skrifter
af etnologiskt innehåll” (1864), ”Skrifter i skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
